”Alla kan inte cykla” är ett argument som alla som någonsin intresserat sig för cykelfrågor har hört en miljon gånger. Vi ska återkomma till det.
Det är märkligt det där, när det kommer ett nytt fenomen. Hur folk reagerar. Vi som cyklar i Stockholm har ju följt hur cykeln som transportmedel behandlas i förändring.
När nya cykelbanor plötsligt byggs för första gången på decennier.
”En smäll i ansiktet på alla som betalar skatt för att köra bil. Pinsamt dåliga bilvägar i Stockholm så väljer man att prioritera cykelbana, sjukt.”
Inte minst märkte vi det i vintras när ”berättelsen” om snöröjning i Stockholm gick att sammanfatta med att cyklister hade sommarväglag överallt och alla andra fick pulsa fram i meterhöga snödrivor. Särskilt fotgängare.
Därför kan det som cyklist vara intressant att se när den nya i klassen dyker upp.
Elsparkcykeln.
För det är i förvånansvärt stor utsträckning exakt samma argument som används igen.
Först ska sägas att det har kommit en hel del berättigad kritik. Att de står i vägen på trottoarerna. Att de ligger i högar på stan och skräpar ner. Problem som behöver lösas.
old woman randomly knocking over scooters from r/PublicFreakout
Men det har ju inte slutat vid krav på att folk borde lära sig att parkera sina elsparkar.
Vad är det som är fel på elsparken?
För ”berättelsen” om elsparkcykeln är den om ett fordon som inte beter sig som folk. Numera är det till exempel i det närmaste ett skämt att elsparkar förstörs och slängs bort. Det är nästan så att vandalisering i sig har blivit ett argument mot elsparkarna. Få textrader och väldigt lite opinionsbildning ägnas åt det märkliga att folk inte kan ge fan i att förstöra andras grejor. Av någon anledning.
”Ska vi leka en lek? Hitta elsparkcykeln!”
Elsparken åker också överallt, i cykelbanor, på gångbanor, i parker. Också det ett argument alla cyklister känner igen.
”Det blir bara värre och värre… De som ”kör” elsparkcykel följer oftast inga regler alls. De sneddar i ”din” korsning redan, mot rött, samt kör på trottoarer mm mest hela tiden. Hör gärna med dem som kör därute, t.ex bussförarna, taxi o andra yrkesförare så får du annan input.”
Men på senare tid har ”berättelsen” fått ny karaktär. Nu är det inte längre elsparkens märkliga beteende som är irritationen. Nej, nu är det istället att den minsann inte är så miljövänlig och att folk skadas av den. Och att folk är slöa. Igen argument vi känner igen – det är samma argument som använts mot ett annat nytt fordon, elcykeln.
”On 10 år ser vi vilka som åkt scooter, nämligen överviktiga personer som inte orkar använda benen”.
”Fetmagenerationens osannolika motvilja till motion. Efterfrågan på elcyklar ökar”
Om ett nytt transportslag inte ger motion så är det värdelöst. Förutom om det faktiskt kräver ansträngning, som vanlig cykel: då är det i stället ”alla kan inte cykla” som gäller. Ergo, satsa på bilen.
Olyckor!
Och fler och fler skadar sig, något som faktiskt skapat löjligt många rubriker. Elsparkcyklarna kom alltså till Stockholm förra sommaren i form av några hundra sparkar från VOI.
”Extrem ökning av antalet olyckor med elsparkcyklar – Dagens Nyheter”
Också det ett argument vi känner igen från debatten om elcyklar.
”Rekordmånga elcyklar kan leda till svårare olyckor”
”Den svenska försäkringsbranschen befarar både fler olyckor och ökade kostnader”
Antalet olyckor med elsparkcyklar har ökat explosionsartat sedan förra året.
Vilket kanske inte är så konstigt eftersom elsparkcyklar i den omfattning vi ser nu kom under sommaren. Den här sommaren alltså. Den stora etableringen av elsparkar kom i augusti, för knappt två månader sedan. Så, från noll olyckor förra sommaren med nästan noll elsparkcyklar, till mer än noll olyckor med tusentals elsparkcyklar den här sommaren, är såklart flera hundra procents ökning.
Och man konstaterar också att:
Enligt Transportstyrelsens statistik har majoriteten av olyckorna lett till lindriga skador.
Men lägger till ett illavarslande ”mörkertalet kan vara stort”.
I DN-artikeln uppges antalet registrerade olyckor i Stockholm från januari till september i år till 150 stycken. Den siffran sätts inte i relation till något annat, till exempel hur många olyckor som andra transportslag var inblandade i eller hur många resor som görs. Hur många fick till exempel lindriga skador som involverade bil? Eller som en konsult på WSP konstaterar i DN:
– En bilolycka får ju mycket mindre uppmärksamhet än en olycka med elsparkcykel, säger Hamza Harrami.
Men SVT Nyheter lyckades skriva inte mindre än fyra artiklar om samma sak under två dagar i augusti (ja, det är olika artiklar):
Och där lyckas de åtminstone få med embryot till en jämförelse:
– I en jämförelse sker det över 10 000 vanliga cykelolyckor med skadade varje år, men då är förstås också antalet cyklister betydligt fler, säger Pär Norling.
Hur många elsparkcykel-resor görs varje dag i september 2019? Ingen vet. Men hey, ”Rekordstor ökning!”.
Nu har det här blivit så stort att även regeringens intresse väckts. Nu ska regelverket ses över. Infrastrukturministern säger till SVT:
– Jag är positiv till ökad mobilitet och tycker om ny teknik men det får inte ske till priset av trafiksäkerheten, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).
Jag tar ”Saker man skulle kunna säga om biltrafiken, men som inte leder till regeringsaktivitet” för tusen poäng.
Inte så miljövänliga!
Inte är de miljövänliga heller, elsparkarna. Och för att inte göra det här inlägget till en större scrollfest än det redan är, så tar vi det i nästa inlägg.