I serien ”Det glamorösa bloggandet” hittar jag i något så spännande som Trafikkontorets senaste sammanträdesprotokoll det här:
Yes, en massa cykelmiljardenpengar ska läggas på att bygga om vägar. Jag tänkte här fokusera på en: Stallgatan, som beskrivs målande vackert som:
” en hårdtrafikerad enkelriktad genomfartsled för motorfordonstrafiken, men även en viktig del av cykelpendlingsnätet.”
8 miljoner kronor ska läggas på att bygga om den. Det behövs kan jag säga. Stallgatan är en fullständigt värdelös tarm till väg, där man som cyklist först nästan leds in i mötande trafik framför Grand Hotel, eftersom svängen upp på Stallgatan är så… frikostig. Därefter rätt in i parkerade bilar.
Så är ser vägen ut:
Det här är alltså en väg många cyklister undviker – istället kör vi över korsningen mot Kungsträdgården och tar Arsenalsgatan – den som är cykelbana i ena riktningen och delad gång- och cykelbana i andra riktningen. Och som har osynliga vägmarkeringar (läs mer: Stockholm har dålig koll på sina skyltar).
Så. Det vore ju ett lyft att kunna köra Stallgatan istället. På köpet skulle man slippa köra slalom runt mötande trafik:
Tanken är att man ska ta ett körfält på Stallgatan och göra om det till cykelfält. Det är ju finemangtoppen såklart. Men, och det finns ju alltid ett men. Det spelar ingen roll.
Man kan göra Stallgatan till en exklusiv blomsterplanterad och stjärnbeströdd autostrada för cyklister hur mycket man vill, det hjälper inte så länge man dumpas ut i en av Stockholms sämsta cykelbanor. Det här härket:
Låt mig berätta varför det är så uselt i några lättläsa punkter:
- Det är i princip osynligt. Tanken är alltså att man ska cykla ytterst, men markeringarna är så diskreta att de inte syns. Istället cyklar folk såklart på den stora rymliga ytan där fotgängarna ska gå. Vilket leder till konflikter.
- Alla stolpar är placerade tätt, tätt mot kanten. Det är helt enkelt direkt farligt att cykla där.
- Det är vansinnigt smalt. Hela vägen.
- Dessutom används den ofta för tillfälliga skyltar när det ska vägarbetas i området. De placeras då mitt i cykelbanan.
- Vid rödljuset leds man som cyklist ner i en smal grop som på vintern är fylld med snö och is, på våren fylld med smältvatten, på sommaren fylld med regn och på hösten fylld med lera. Syftet är att man ska hamna så att man stannar för rött. Men eftersom cykelbanan är osynlig, rampen ner så smal och folk redan valt att köra på den stora ytan på rätt sida om alla livsfarliga stolpar, så fortsätter de rakt fram. Det är gubevars märkt som gångbana, det vill säga cykling förbjuden, men det missar alla.
- Vilket leder till att man hamnar i konflikt med fotgängarna på kajen liksom de cyklister som skyndar sig för att hinna över på grönt från Raul Wallenbergstorg (från vänster i bilden nedan).
När nu Stallgatan blir en stor fin cykelbana istället för ”hårt trafikerad enkelriktad genomfartsled”, så riskerar alltså trafiken på den här sträckan att öka. Det vill säga, fler cyklister där folk flanerar längs kajen och tittar på alla fina båtar – för att inte tala om att åtminstone tre rederier hämtar upp passagerare här – turister såväl som pendlare som ska till Nacka och Söderort. Fler cyklister som köra på fel sida om rödljuset. Det kommer alltså bli fler konflikter, både mellan fotgängare och cyklister och mellan cyklister och cyklister.
Eller, att få väljer att använda den nya fina cykelbanan eftersom den bara är 250 meter lång och därefter innebär slalom mellan fotgängare.
Poängen är alltså att det inte alltid är så lätt. Det räcker inte att mecka om en liten bit, man måste fixa hela sträckan. Och i just det här fallet tror jag faktiskt att en förbättring kommer leda till försämring. Eller slöseri av åtta miljoner kronor.
Läs hela Trafiknämndens protokoll här.
EDIT: Södermalmsnytt skriver om Nybroviken: ”Skräcksvängen har slagit till igen”.
Vet ni vad dom ska göra på vasagatan?
Är det ställe man jag iallfall hamnar i flest riktigt farliga situationer då man kommer u skymda cykelbanor när trafiken i samma riktning ska svänga höger.
Av det dokument som nu dök upp framgår det inte. Men det finns tydligen två alternativ. Jag har dock inte sett dem.
Åtta miljoner känns otroligt mycket. Visst är det suveränt att kapa ett körfält så bilisterna får köa och inse att de borde cykla, men räcker det inte med ett ditlyft betongräcke?
Framför allt skulle ju ett betongräcke kunna sättas dit redan imorrn, och skulle slippa vänta 2 år på bygglov etc.
Se bara götgatan – hela omdaningen kostade 2 miljoner och tog 2 månader att göra!
Tänk vad mycket man kunde göra över hela stan för 134 miljoner om man använde lite billigare metoder. Skruva dit lite pollare och man har en cykelbana för ett par hundra tusen.
Drift (de som sköter renhållning och snöröjning i Stockholm) har en enkel regel: vi snöröjer inte om ni sätter upp pollare.
Jag skämtar inte, det här är helt sant. De har för lite pengar till skötseln, vilket leder fram till den typen av principer, som vi som planerar/ritar stan måste förhålla oss till.
En annan är: om ni ritar in annat än asfalt kommer vi att ersätta den med asfalt om vi måste gräva upp marken. På Medborgarplatsen har de gjort det, intill Söderhallarna.
En väldigt tråkig situation, där det som byggs mycket snabbt förfaller pga. att det saknas pengar för att underhålla det på rätt sätt. Samt att många relativt enkla lösningar inte går att bygga, av samma anledning.
Sjukt ineffektiv förvaltning av pengar.
Det förklarar varför den nylagda stensatta delen av Kanalvägen plötsligt fick asfalt över sig när sista etappen gjordes klar 2014.
Det kan också vara så att man passerade gränsen för vad som räknas som ”innerstad”, där man lägger betongplattor på trottoarerna, och ”ytterstad”. där det är asfalt som gäller.
Helt rätt, pengarna kastas i Nybroviken om man inte fixar den osynliga och värdelösa cykelbanan vid Nybroviken.
På sommaren är det vanligt att turister står i cykelbanan för att gå över till Wallenbergs torg och då måste jag cykla ut till höger och mot min vilja bli trottoarcyklare.
TK är ett gäng lallare som borde först cykla de sträckor som ska åtgärdas. Eller så kan de läsa Cyklistbloggen. Då behöver de inte ens göra några förstudier. Kan de inte samtidigt fixa den osynliga cykelbanan på Wallenbergs torg och styra upp Repslagargatan?
Inte måste du cykla ut på gångbanan! Reservkörfältet för cyklister måste ju vara fältet för övriga fordon, inte gångbanan!!!!!
Så ditt förslag är att jag ska cykla ner från en trottoar till en stenplatsgata där det kommer bilar bakom mig i en böjd båge? Nej tack, jag vill inte bli överkörd.
1. Jag använder ringklockan
2. Jag saktar ner
3. Jag rundar turisterna som står på den osynliga cykelbanan.
Du missade det absolut viktigaste som hela nybroplan lider av: Gatsten!
😉
Jag ser hela området som ett ”shared space” – och ett område där flanerande, glassätande, båt-tittande och turistande ska ha huvudprioritet framför folk som bara ska igenom området. Dessa får lov att sakta in och cykla/köra långsamt i 100 meter. Även bilisterna har gatsten och får lov att köra sakta och även de får i praktiken väja för att inte köra på folk som strosar kors o tvärs.
Sådana områden ska finnas. Vi ska ha en stad – inte en velodrom/motorväg med asfalt precis överallt. Det finns så många andra värden att ta vara på och utveckla i en stad än att kunna köra fort precis överallt.
Anamma inte samma attityd som bilisterna. Cykelchauvinism är inte ett dugg bättre än bilchauvinism. Städer är till för folkliv – inte för att vara livlösa transportleder. Det blir inte bättre folkliv för att man byter snabba biltransportleder mot snabba cykeltransportleder.
Du kanske ser det så, men bilvägen är en bilväg, ingen shared space. Ingen som hänger där går i bilvägen eftersom de skulle bli påkörda. Jag har faktiskt aldrig sett någon flanera på bilvägen.
Så varför ska cyklisterna behöva vara ”snällisar” medan biltrafiken får göra som den vill?
Du kan ju inte jämföra bilvägar med cykelvägar, jag börjar misstänka att du antingen jobbar på Tk eller inte cyklar…
En cykelväg är alltid mindre, tystare och säkrare för alla inblandade. En stad kan inte klara sig utan någon form av snabb transport, bättre att det är cykel än bil.
Stockholms cyklister behöver slåss för varje meter cykelbana och skrika ännu högre för mer infrastruktur. När man ber att få en limpa får man smulor, om man ber att få smulor får man inte ett skit.
Instämmer. Vet att tanken med torget från landskapsarkitekternas sida från början var att det skulle vara en shared space, men det är inte det, biltrafiken fick ju i praktiken en motorled längs vattnet vilket effektivt hindrar allt bruk av platsen som shared space. Det är hetsig trafik där också, t.om. läskigt att cykla MED trafiken. Så shared space, nej…
Jag hade haft mindre problem med platsen om den verkligen var shared space. Jag har tex väldigt små problem med att cykla långsamt över Götgatspuckeln, när jag har bråttom tar jag Repslagargatan istället. Men det här är ju inte det – hade det varit shared space hade ytan varit betydligt större eftersom folk hade kunnat flanera där bilarna nu kör.
Åk där någon av de 22 timmarna det inte är rusning så får du nog en annan
bild. Det är absolut inte en shared space på bilvägen, varken formellt eller informellt, men bilar och
taxi får oftare nita för gående som korsar vägen än vad jag får göra på cykel, och gatstenen gör att de håller ned hastigheten. Hetsig
trafik har jag sällan upplevt där utanför rusningstid. Däremot drar det förbi en del Porsche, Ferrari och MC i 100 knyck på Strandvägen.
Jag brukar cykla förbi där då och då på väldigt olika tider på dygnet, och håller inte alls med om att det bara är under 2h/dygn som det är stressig trafik där. Tycker att det är obehangligt hetsigt när man än är där, är det inte fullt med bilar passar de ju på att gasa lite extra.
Har du provat att cykla med trafiken från Stallgatan och vidare åt vänster mot Stureplan efter Nybroviken? Eller med trafiken från Stallgatan och sen in på skämtet till cykelbana för den delen… kräver en hög grad av närvaro.
Jag cyklar gärna ganska fort, så det är inte det som det faller på, men det är riktigt otäckt att lägga sig ute bland bilarna där, som att kasta sig ut bland vargar (lite lik situation som förbi Gamla Stan vid T-banan).
Bara det att bilarna måste nita om någon går över vägen på fel ställe visar ju dessutom på att de håller för hög hastighet där (jag anser f.ö. att det borde vara max 30km/h inne i stan).
Antingen har vi olika definition på vad som är hetsigt eller så varierar trafiken väldigt mycket och vi råkar träffa olika perioder – eller kanske har konfirmeringsbias åt olika håll.
Jag cyklar Stallgatan-Nybroviken-Strandvägen 4-5 ggr/vecka och upplever aldrig några problem med hetsig biltrafik, de flesta rullar snarare i 20 än i 30 just för att de behöver nita för fotgängare emellanåt. Hetsen ser jag först på Strandvägen när vissa finbilsägare ska försöka dra till sig uppmärksamhet med vrålande motorer.
Cykelbanan vid Nybroviken är som du säger löjlig och dessutom helt omöjlig att förstå för turister och jag behandlar den mer som shared space – 100 m där jag tvingas cykla långsamt och väja för folk som tittar i kartor, på mobilen, på varandra, i kameror….
Det är fascinerande att så fort man ens antyder att man inte tycker att hela stan bara ska vara en enda asfalterad cykelbana från tull till tull med den enda uppgiften att cyklister ska kunna passera igenom staden så fort som möjligt, så drabbas man av en storm av indignerade kommentarer. Cykelchauvinism… inte ett dugg bättre än bilchauvinism.
Jag råkar anse att städer framför allt är till för möten, för handel och för att njuta av – till fots och sittande. Transporter är ett nödvändigt ont som vi inte kommer undan – men de behöver inte alltid på alla platser överordnas estetik och skönhet. Om det gör att jag platsar på Tks lönelista så har de missat det. Var anmäler man sig? Kan man få 35 års retroaktiv lön?
Om du har läst mina tidigare kommentarer så vet du att jag är en passionerad cyklist som cyklat i Stockholm sedan 1982. Bil äger jag ingen och buss har jag inte åkt sedan jag var sjuk 1985. En normaldag blir det 2,5 mil, kors och tvärs genom staden, snittfarten ligger fortfarande runt 24 km/h vilket betyder att jag oftast rullar 28-32 km/h där det är fritt fram.
Just denna sträcka cyklar jag 4-5 gånger i veckan och som så många andra cyklister så svär jag emellanåt över alla turister som irrar runt och tittar på utsikten, på båtarna, på varandra – överallt utom ned i gatan där de eventuellt kan upptäcka de små bronscyklarna och fyrkanterna som markerar den sk. cykelbanan. Förra året fick jag t.o.m. Strömma att sätta upp band och koner och organisera sin kö så den inte svämmade in över cykelbanan. För att inte tala om vad jag svär över de fotgängare som lullar omkring på den asfalterade cykelbanan på Strandvägen – fast de har 10-15 m vacker kaj att gå på…
Detta obeaktat å anser jag att det SKA vara gatsten i detta område. Detta är ett område som SKA vara vikt åt skönhet, utsikt, båtar, titta på varandra, det SKA vara vacker gatsten, terrasser, glassförsäljare, turister och gärna ännu mer gående, strosande folkliv. Det rör sig om 100 meter där jag tvingas cykla sakta och vingla bland folk. Det får jag stå ut med på denna plats.
Det kanske kan vara svårt för dig att förstå att man även som inbiten cyklist kan tycka att andra värden än att kunna cykla fort precis, precis överallt ska få ha företräde över cykling – men så är det – det får du leva med.
Vem gillar gatsten förutom turistbyråer och vykortsfotografer? Till skillnad från dig anser jag att cyklister är lika mycket folkliv som gångtrafikanter. Att få cyklar bredvid varandra och pratar beror enbart på att Stockholms cykelinfra är så smal.
Jag brukar äta glass ibland när jag cyklar i solsken och njuter av livet. På vilket sätt gör det mig till en livlös cykelchauvinist?
Gågatan på Götgatan kan jag hålla med om är ”shared space”. Cyklister (inte alla, jag vet) saktar ner och anpassar sin fart. Nybroviken är inte ”shared space”, det är nationalromantik som skapar trafikkonflikter i onödan och spär på cyklisthatet varje dag när folk blir ”vittnen till trottoarcyklister som cyklar i vansinnesfart”.
Jag rör mig helst på cykel i Stockholm. Jag ser mer av Stockholm än om jag tar tunnelbanan och går sista sträckan.
Jag ser cyklism som segling. Vi upplever mer och njuter än om de som väljer bensindrivna färdmedel. Men att gångtrafikanter skulle vara den högsta sinnebilden för en levande stadsbild är något missvisande.
En levande stadsbild behöver mångfald och alla trafikgrupper måste dela på utrymmet på ett säkert, funktionellt och vackert sätt. Men jag är så trött på att vi cyklister alltid får dra nitlotten varje gång överallt hela tiden.
För att följa din liknelse: Delar av staden är badstranden där folk badar, bygger sandslott, spanar in varandra, flirtar, badar, solar etc. Där ska inte båtar få göra vad de vill – inte ens vi seglare. Om vi måste passera tätt intill sådana ställen, ska vi snålsegla så det inte går för fort och vi riskerar att segla på en simmare.
När vi väl är ute på fjärdarna kan vi däremot skota hem fladdret, sätta gennakern och skicka ut lovartsfläsket på relingen.
Så alla trottoarer är sandstränder där det ska råda lugn och ro? Jag kan hålla med dig om detta och då är det desto viktigare att vi cyklister får egna vägar så vi inte stör badgästerna.
Det borde byggas en tydlig röd cykelbana i gatan. Bilarna kan få behålla gatstenen om det är nu så viktigt att ”stenvågorna” ska rulla in mot Wallenbergs torg.
På så sätt stör vi inte de som ”flörtar på badstranden”. Är vi överens?
Så gott som – sandstensröd… 😉
När det gäller cykelbanan vid Nybroviken tycker jag att gatstenslagda cykelbanor är ett elände. Ojämna, ger vibrationer och är halare än asfalt när det är vått.