Riksdagen sa nej till en massa cykelgrejor i veckan

I onsdags hade Riksdagen omröstning om ett gäng cykelmotioner.

Samtliga avslogs med hänvisning till en kommande Nationel Cykelstrategi – där beslut eventuellt kommer i maj enligt infrastrukturminister Anna Johansson:

@mikaelordenius @larsstromgren @Cyklistbloggen Avstämningsmöte 9/2, strategi förhoppningsvis klar i maj.

— Anna Johansson (@annajohansson) February 5, 2016

Cyklistbloggen minns hur det var innan den statliga Cykelutredningen var klar 2012 – också då hördes regelbundet ”Vi väntar på utredningen”. Det är som att cykelgrejor alltid är något som ska göras lite längre fram. Men, vi tycker ändå det kan vara intressant att se vilka motioner det handlade om. De är många, vilket såklart är jättekul. Vi hittade motioner från samtliga riksdagspartier utom SD.
Så, här är en extremt kortfattad sammanfattning:

Infrastruktur och förutsättningar för cykling

Emma Wallerup m.fl.(V) , motionerade om att den nationella cykelstrategin ska innehålla ett nationellt mål om att öka andelen cykelresor av det totala antalet personresor. 
Monica Green m.fl. (S), vill att när E20 genom västra Götaland byggs om är det naturligt att man tar hänsyn till cyklisterna och tittar på förutsättningarna för att anlägga cykelväg utmed de vägsträckor som byggs. 
Omgörningen av E20 är ett mångmiljardprojekt. Det är inte helt orimligt att man funderar lite på cykeltrafiken samtidigt.
 

Mycket om 2+1 vägar

Emma Wallrup m.fl. (V) skriver att det är möjligt att föra över hälften av alla bilresor under tre kilometer till cykel och att det därmed finns en stor potential för att få fler att använda cykel. De menar att det är nödvändigt att staten uppmärk­sammar cykeltrafikens behov när vägar anläggs. En två-plus-ett-väg är ett exempel på mötesseparering som har ett flertal fördelar men ofta innebär försämrad framkomlighet för cyklister. Mot denna bakgrund efterfrågar motionärerna att cykeltrafikanternas framkomlighet alltid ska vara lika viktig att beakta som trafiksäkerheten för bilister vid byggande av två-plus-ett-vägar (yrkande 3). 
Också Anna Wallén (S) pekar på problemen med 2+1 vägar och anser att det är viktigt att Trafikverket beaktar cyklisternas intressen i kalkylen vid framtida planering och efterfrågar därför att man i infrastrukturplaneringen tar hänsyn till framkomligheten för cyklister vid planeringen av s.k. två-plus-ett-vägar. 
Stina Bergström m.fl. (MP)  efterfrågar att Trafikverket bör se till att alla två-plus-ett-vägar som tidigare haft eller som bör ha goda cykelmöjligheter nu tillförsäkras en cykelväg eller motsvarande för att skapa en trygg och säker cykelmiljö.
Just 2+1 vägar är något vi skrivit om en del. Inte minst eftersom Trafikverket menat att det inte är något problem, utan mest handlar om att det enligt deras beräkningar cyklar för få cyklister där.
Läs mer om 2+1 väg på Cyklistbloggen.
Erik Andersson (M) lyfter fram att Danderyds och Täby kommun vill bygga en en snabbcykelväg från Arninge till Stockholm city. Samtidigt pågår ett projekt hos Trafikverket som fokuserar på cykelpendling, men där det saknas pengar för sträckan Täby till Danderyd. Enligt motionären är det ytterst viktigt att regeringen prioriterar frågan i kommande satsningar. Den bör t.ex. belysas i den cykelstrategi som regeringen har aviserat. I motionen efterfrågas att frågan om att anlägga en cykelstrada från Täby till Stockholm prioriteras. 
Åsa Coenraads och Jessica Polfjärd (båda M) efterfrågar i sin motion att Trafikverket i sin planering tar i beaktande en cykelbana på sträckningen mellan Köping och Västerås.
Jan R Andersson (M) pekar på att statliga medel avsätts årligen till att utveckla cykeltrafiken för arbetspendling och turiständamål.  Men att till skillnad från det övriga trafiknätet tar dock inte Trafikverket ekonomiskt ansvar för att under­hålla de gjorda investeringarna på de nationella cykellederna. De ökande nationella investeringarna i cykelleder bör enligt motionären därför möjligtvis motivera ett nationellt ansvar även för drift och underhåll av nationella cykelleder. I motionen efterfrågas en översyn av ansvar för nationella cykelleder.
Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, FP, KD) vill att den kommande nationella cykelstrategin ska betona cykelns roll i transportsystemet och att cykeln ses som ett eget transportslag. Cykelpendling behöver enligt motionärerna underlättas genom planerande av snabbcykelvägar i tätorter och det är i sammanhanget viktigt med dialog och samarbete över kommungränser för att nå en sammanhängande infrastruktur.
Robert Halef m.fl. (KD) menar att framkomligheten för cyklister ska prioriteras vid stadsplanering. I motionen efterfrågas ökade resurser för cykelfrämjande åtgärder samt framtagande av en nationell cykelstrategi.
Anders Åkesson m.fl. (C)  menar att  cykeln bland annat är bra för folkhälsan och inte genererar utsläpp. För att öka framkomligheten med cykel vill de att det byggs fler lokala och regionala cykelbanor och så kallade cykelmotorvägar för att minska barriäreffekterna från korsande spår och väga. Slutligen vill att man utreder förutsättningarna för att via regelförändringar förbättra framkomligheten med cykel. 

Trafiksäkerhet och trafikregler för cykling

Catarina Bråkenhielm (S) föreslår  en översyn av om det ska vara obligatoriskt för alla att använda cykelhjälm när de cyklar. Det här har vi ju skrivit om tidigare, när NTF var igång och propagerade för hjälmlag i höstas.
Rasmus Ling (MP) menar å andra sidan i sin motion att barn som lär sig cykla bör använda hjälm och vara extra försiktiga i början. Men han vill helt avskaffa den lag som säger att barn under femton år måste ha hjälm på cykel:  Samtidigt menar motionären att lagstiftning bör begränsa sig till regler som faktiskt är nödvändiga och att en lagstiftning om cykelhjälm inte är nödvändig. 
Karin Enström (M) pekar på att VTI kommit fram till att riktlinjerna för cyklister och vägarbeten otillräckliga och otydliga. I motionen efterfrågas en översyn av riktlinjerna för vägarbeten för att ge dem ett tydligare cyklist­perspektiv.
Vi har ju tagit upp alla usla (och några bra) vägarbeten här på bloggen, och för den som vill läsa VTI:s rapport så finns den här (PDF).
Mikael Cederbratt (M) menar att cykling är ett farligt färdsätt. För att utöka säkerheten för cyklister på landsvägar eller andra platser där det saknas ändamålsenliga cykelvägar och högsta tillåtna hastighet är 70 kilometer i timmen eller högre efterfrågar motionären en översyn av möjligheten att tillåta cykling på vänster sida av vägen.
Det här är faktiskt ett krav vi aldrig stött på – att cyklister ska cykla på vänster sida av vägen. Det låter livsfarligt så här utan att ha grävt djupare i det.
Stina Bergström m.fl. (MP) menar att framkomlig­heten skulle öka om cyklister tilläts köra mot enkelriktat och att detta sedan länge tillåts i flera andra europeiska länder. I motionen efterfrågas ett förslag för att möjliggöra cykeltrafik i motsatt riktning på enkelriktade gator. De yrkar också på att bilister ska vara skyldiga att lämna företräde för cyklister vid övergångsställen där det finns cykelbanor.
Jessica Rosencrantz m.fl. (M) efterfrågar att man inom ramen för den kommande cykelstrategin ser över möjligheterna att göra det enklare och säkrare att cykla i stadsmiljö. De efterfrågar också mer prioritet på forskning och statistik om cykling för att öka både användandet och säkerheten. Enligt motionärerna bör t.ex. riktlinjer arbetas fram som närmare belyser möjligheterna för cyklister att göra en högersväng vid rödljus för biltrafik samt att cykla mot enkelriktat på de vägar som är lämpliga, utan att det strider mot Wienkonventionerna.
Robert Halef m.fl. (KD) konstaterar samtidigt att det är uppenbart att trafikmiljön inte i tillräckligt hög grad är anpassad för cykling och att utvecklingen med allvarliga olyckor och dödsfall inte är gynnsam för cyklister. I motionen efterfrågas att det förebyggande arbetet för att minska antalet cykelolyckor fortsätter.

Underlättande av kombinerade resor med cykel

Stina Bergström m.fl. (MP) menar att för att främja cyklingen och den klimatsmarta resan måste det vara enkelt att kombinera de klimatsmarta trafikslagen. I motionen efterfrågas därför en komplettering av kollektivtrafik­lagen så att det blir obligatoriskt, med vissa undantag, att kräva av både upphandlad och kommersiell trafik att resenärerna ska kunna ta med sig cyklar inom kollektivtrafiken.
Samtliga avslogs alltså vad vi kunnat läsa oss till – med hänvisning till en framtida nationell cykelstrategi. Den ska eventuellt vara klar i vår. Sedan får vi se.
Läs mer här: Trafikutskottets betänkande 2015/16:TU7 och Riksdagens snabbprotokoll 2015/16:62

Men vad hände med valfriheten?

Vad hände med förslaget om att cyklister skulle få slippa cykla på en undermåligt utformad och underhållen väg med stolpar överallt och få välja att avstå cykelbana?
Det röstades om i mars förra året. Förslaget var:
”Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för regeländringar för att främja cykeltrafik i städer och inom ramen för detta pröva möjligheten till regeländringar för att göra det möjligt för cyklister över 15 år att använda körbana även i de fall där cykelbana finns”
Omröstningen utföll med 247 ja röster mot 40 nej röster (alla från SD förövrigt) och just nu är alltså beslutet inget beslut, utan mer en väntan på att regeringen ska återkomma till riksdagen. Ingen tidsplan vad vi sett.
Så, slutligtvis, en massa cykelfrågor, alla uppskjutna med hänvisning till framtagandet av en nationell cykelstrategi. Vi lär få anledning att återkomma till den när den dyker upp.