Google har ju släppt turn-by-turn navigering i Google Maps för cyklar, med tusentals kilometer cykelbanor världen över. Jag testade appen i min pendlingcykling i Stockholms innerstad hela förra veckan.
Jag använder en Samsung Galaxy S2 som har rätt stor skärm och har telefonen i en hållare på styret. Det är förvånansvärt lätt att följa navigatorn medan man cyklar – även när det är mycket trafik. Det känns aldrig osäkert att titta ner, displayen är väldigt tydlig. Inte ens solljuset var ett problem.
Google Maps kommer med röstnavigering, men det kändes väldigt märkligt att stå i kö vid rödljusen nere på stan när en röst plötsligt utbrister ”Om 300 meter, sväng höger”, så jag skruvade ner den rätt fort.
3d-vyn är ren och snygg, bara relevant information finns med och det går fort att begripa var det är tänkt att man ska cykla. Vägarna är färgkodade:
Mörkgrön betyder cykelväg helt utan biltrafik, ljusgrönt betyder cykelfält och grön-vitrandigt betyder cykling i blandtrafik. Enkelt. Enligt Google ska cykelnavigeringen undvika branta backar när den lägger upp en körhänvisning.
I teorin ser det rätt bra ut. I praktiken? Not so much. Jag har en barnsligt enkel pendlingsväg. Jag cyklar spikrakt från Danvikstull och har en bred dubbelfilig cykelbana hela vägen till Slussen. Klarar Google Maps av det? Nej.
Istället för att låta mig fortsätta längs den dubbelfiliga cykelbanan, vill den av någon anledning att jag ska svänga av och leda cykeln över ett övergångsställe och cykla rätt upp på Söders höjder via Folkungagatan. Så här ser det ut, blått är Googles förslag, rött är den riktiga vägen.
Samma sak är det när jag kommer ner till Skeppsbron – också det en spikrak cykelbana. Där vill Google att jag ska svänga ner på trottoaren längs Skeppsbrokajen:
Det finns många fler exempel, de spikraka pendlingsvägarna på Götgatan och Strandvägen försöker Google Maps till exempel få mig att lämna så fort som möjligt. Helmärkligt. Inte heller lyckas den få min destination rätt. Jag ska till ”Radiohuset” och det finns som alternativ. Men istället för att leda mig till den stora gråa byggnad som är just Radiohuset, så vill Google Maps att jag ska köra till busshållplatsen med samma namn på parallellgatan. Det känns väldigt mycket som om hela cykelnavigeringen är påklistrad. Vilket för mig in på nästa märklighet.
Paradoxalt nog fungerar Google-navigeringen bra när det helt saknas cykelvägar. Jag har kört runt en del på Östermalm och så länge jag kör i blandtrafik, alltså på vanliga vägar, så går det alldeles utmärkt att ta sig rätt från punkt A till punkt B. Plötsligt känns en cykelnavigator vettig när jag ska till adresser som jag inte har en aning om var de ligger. Men så fort sträckan omfattas av ett cykefält så blir det omvägar igen.
Det här är en app som är byggd för bil- och kollektivtrafiksvägvisning och det märks. Den klarar inte av att hantera att en cyklist faktiskt kan välja att cykla på en gågata där cykling är tillåten. Den prioriterar inte hur lång sträckan blir och vilka höjdskillnader färdvägen har tillräckligt högt vilket leder till förslag som är mindre intressanta för cyklister.
Jag inbillar mig att det enda Google gjort är att lägga till data för cykelinfrastruktur, men när de inte tar hänsyn till cyklistlogik och vad det verkar dessutom har dåligt uppdaterad trafikinformation, så blir resultatet dåligt. Att misslyckas på enstaka vägar hade varit en sak, men när appen inte ens klarar av stora pendlingsvägar, det närmaste ”huvudleder” som vi cyklister har, så är funktionen ointressant. Tänk en bil-gps som inte klarade av att hantera Europavägar…
Men jag hoppas de fixar det här. När den funkade, när det var vägar utan cykelfält, så var den guld värd. Underbart att slippa leta sig fram och hela tiden få vägvisningar var jag skulle.
Jag hoppas också att de lägger till ett alternativ för cyklister att skicka anonyma färddata för att kunna förbättra navigeringen ännu mer. Och kanske också ge trafikplaneringarna information om hur cyklisterna rör sig, för att kunna bygga bättre cykelinfrastruktur.
Nu har jag putsat på mitt förslag att skicka till Google. Om många skickar förslaget kanske det får effekt? Funkar det att skicka på svenska? Det blir väl autoöversatt annars.
kolla här
http://cykelpendlarehasselby.blogspot.se/2012/12/google-maps-for-ios-som-cykelnavigator.html
Vad gäller kvalitet för cykling så säger Google själva att det kan brista, och vädjar till användare att mata in information i deras ”map creator” eller vad den nu heter. Men jag håller med om att automatiskt skicka upp anonym trafikdata om hur vi rör oss skulle vara trevligt.
Samma sak gäller för OsmAnd (recension finns också), men en recension ska ju utgå från befintlig funktionalitet. Sen är det ett par som har klagat på att Google inte alltid tar emot ändringar.
Jag har en TomTom GPS i bilen. Kartorna är OK men namnregistret uruselt! Gatunamn är felstavade och nummer saknas. Även på 25 år gamla adresser i Stockholm! Användaren uppmanas skicka in rättelser men det är för jobbigt. Så felen finns kvar trots att kartorna uppdateras några ggr per år. Skandal!
Tänker du testa OsmAnd också?
Absolut. Nästa vecka, just nu är det VAB för hela slanten.
Fixat!
Man får väl se det för vad det är, en första version. Google jobbar om jag förstått saken rätt iterativt så med lite tur så kommer förbättringar att integreras om det efterfrågas i tillräcklig grad. Det är ju enkelt att slänga upp cykelinfrastruktur i befintligt system för att testa konceptet.
Det kan jag tänka mig. Problemet är bara att en icke-komplett GPS är helt meningslös. Det är inte som en halvutvecklad fotoapplikation, som kanske klarar av ”det mesta”. Ska man använda den måste den klara av grunden: att ta en dit man ska på ett rimligt sätt. Det gör den ju inte idag.
Meningslös är en definitionsfråga. Fler mjukvaruprojekt har gått åt skogen i försök att leverera alla features man gissar att user vill ha till en superstor release. Om Google får säg 1000 users worldwide som ger testdata och requestar features kommer Google kunna ta mycket bättre beslut på hur man ska utforma algoritmerna. Visst kunde de ha gissat redan från början, men sannolikheten för att de gissat fel hade varit stor och då hade de åkt på att ha plöjt ner i storlekordningen 10 000 timmar i features med noll kundnytta (eller så är det precis vad man gjort…). I och med verkligt kontinuerlig integration upphör stämplar som ”beta” och liknande att ha betydelse. All output från utvecklings-cyklerna är en ”potentially shippable product increment”, pspi, om man kör scrum. Min uppfattning av vart det går är att man gör release på alla pspi’s när man väl gjort första release (vilket man vill göra så tidigt som möjligt), bland annat för att hela tiden ha det senaste stabila ute och dels för att underlätta affärsvärdesanalyser. Om teamet kan fatta beslut baserat på verkliga users istället för på lösa (oftast felaktiga) antaganden om users så riskerar man inte att springa för många timmar åt fel håll. Så det är detta som ger det hela mening. Det ger meningsfull feedback-input till devteam.
Absolut. Men det bygger på att användarna inte testar applikationen en gång och sedan slutar helt. Det var lite det jag menade med liknelsen med en bildapp. En icke-komplett bildapplikation kan man förmodligen tänka sig fortsätta använda trots att den inte är helfärdig, och därmed ge feedback. En GPS-app som inte ens klarar av grundfunktionen, att leda användaren från A till B, riskerar att få en kort period av feedback.
Jag tex kommer inte fortsätta använda cykelnavigeringen eftersom den inte har grundfunktionalitet.
Jag använde den i torsdag när jag skulle cykla Pampas – Wennergren Center. Borde inte vara några problem då det är blandtrafik mesta delen men google ville hela tiden att jag skulle svänga upp på…E4:an. Kändes inte helt tryggt så jag stängde av och tog en annan väg:)