I början av sommaren var jag ute och promenerade i stan, vädret var… ja, varmt och torrt, som resten av sommaren sedan blev.
På Söder i Stockholm passerade jag två av de hyrcyklar som dök upp precis överallt förra hösten – konkurrenten till Stockholms vanliga Citybikes. Hepp, ett tillfälle att pröva, tänkte jag. Och skaffade mig snabbt appen, betalade, låste upp och cyklade hem.
Nu är jag ju inte bara fotgängare utan cyklistbloggare också, så jag bestämde mig för att fortsätta testa Obike, som de heter, under en vecka. Målet var att få i hop en recension och kanske jämföra med Citybikes-systemet. Nu blev det inte riktigt så, av skäl vi återkommer till.
Poängen med Obikes system är att man inte behöver ställa dem i speciella ställ. Man använder appen, där visas på en karta var alla lediga cyklar är, och så går man dit och låser upp. När man är klar, ställer man cykeln på ett bra ställe, låser och så är det klart. Väldigt smidigt. Åtminstone i teorin.
Nu blev det aldrig någon recension, för i slutet av sommaren nås vi av nyheten att Obikes gått i konkurs och lämnat alla cyklarna efter sig.
”Med 360 miljoner kronor i ryggen och ett system utan krångliga cykelställ svepte hyrcykeljätten Obike in som en hård konkurrensvind från Singapore.”
Här är en spännande twist:
”Startskottet gick den 16 november förra året, men redan 12 januari plockades pistolen upp igen. Den här gången satte företaget den dock mot tinningen.”
Så, när vi köpte vårt abonnemang i slutet av maj, så hade Obike redan lagt ner verksamheten i Stockholm. Vilket inte hindrade dem från att ta emot pengarna. Det märkliga är kanske att vi faktiskt lyckades låsa upp och låsa cyklarna under den där veckan.
Och det kanske förklarar en del problem vi hade. Så här såg det ut när vi försökte hitta en cykel med hjälp av appen:
Nu löste det sig genom att vi använde samma cykel hela veckan. Som alltså trots konkurs gick att både låsa och låsa upp med hjälp av appen.
Vi är väl inte jätteförvånade över konkursen. Dels är det märkligt att i Stockholm lansera ett hyrcykelsystem i novembermörkret. Dels var cyklarna… rätt dåligt lämpade för Stockholms mer backiga förhållanden.
Den var helt enkelt helt otroligt tungcyklad. Däcken var inte vanliga uppblåsbara cykeldäck, utan helgjutna gummidäck. Det kändes som att cykla en pansarvagn. Cyklarna var dessutom helt oväxlade. Och det verkar som att det inte är en nackdel bara i Stockholm.
För det är inte enda staden där Obike misslyckats – innan sommaren hände exakt samma sak i Melbourne i Australien.
Och Obike är inte heller ensamma. I somras skrev också amerikanska NPR om hur företaget Ofo lämnat hundratals övergivna cyklar efter sig i Dallas.
The Dallas Police Dept is aware alot of people are upset with how many ride share bikes there are but this is not the way to get rid of them! Voice ur concerns to your City Council person not commit a crime!!! #doitlegally #dallascitycouncil pic.twitter.com/D5jOOHwmW9
— Philip Musgrove (@DPDKatyTrail) January 25, 2018
Tidigare i våras skrev brittiska The Guardian om hur liknande sker i Kina – där det så sent som förra hösten också rapporterades om succén med tusentals cyklar som man för en spottstyver kunde hyra med mobilen och bara ställa där man ville. Den succén varade några månader och resulterade i miljontals (!) övergivna cyklar, och glada fotografer som passar på att ta vackra flygbilder på mönstren som tusentals övergivna cyklar gör:
The unexpected beauty of China’s bicycle graveyards https://t.co/HTbkmM9hP7 pic.twitter.com/OJ4IUIbGvd
— Darran Anderson (@Oniropolis) May 1, 2018
Och när Kinas tredje största uthyrare av ”cykelställs-lösa hyrcyklar”, Bluegogo stängde sin hyrverksamhet skrev Financial Times att:
Analysts have described the bike-sharing boom as just the latest in a string of Chinese tech bubbles. Like other fads, it has seen rapid expansion fuelled by venture capital money, winning market share with lossmaking prices followed by a collapse in funding that kills off firms and leaves a monopoly.
After launching in January, Bluegogo rolled out 600,000 bicycles in just six months, winning 20m riders. Those users will now be looking for the return of their Rmb99 deposit.
Nu i veckan ser vi att ytterligare en aktör vill försöka i Stockholm. Det är Sverigebaserade EU-bikes, som gör exakt samma koncept. Vi såg första cykeln på stan i måndags och vad det verkar är det liknande, om inte till och med exakt samma, cyklar som Obikes:
Vi är skeptiska. Är det samma, tunga, cyklar som Obikes har vi svårt att se varför EU-Bike skulle lyckas där Obike, verksamma i flera länder, misslyckades.
Och samtidigt som ”cykelställslösa” system verkar gå sådär, så rullar Stockholms vanliga hyrcykelsystem som… tåget. De har varit verksamma i tretton år och:
Tidningen Mitt i Stockholm skrev i juni i år att:
Enligt siffror från Clear channel – bolaget som står för driften av cyklarna – har antalet lån under perioden april-maj ökat med 21 procent jämfört med i fjol.
Men då är det alltså mer formellt. Man hämtar och lämnar cyklarna i speciella hyrcykelställ. Och cyklarna servas regelbundet, har ”riktiga” däck och växlar.
Kanske ligger förklaringen där någonstans, folk är helt enkelt inte beredda på att cykla på vad som helst. Och det är visserligen bekvämt att kunna ställa cykeln där man vill, men det riskerar också att göra det knepigare att faktiskt hitta en cykel när man behöver den.
Vad tror ni som läser det här? Vad är er erfarenhet av hyrcykelsystemen där ni bor?
Läs mer om hyrcyklar:
The unexpected beauty of China’s bicycle graveyards – in pictures
Stockholmarna hyr cyklar mer än någonsin
It’s not about the bike: The real story of oBike and what it can teach us
Photos: What happens when your bike share service goes out of business
Mystiska cyklar placeras ut i staden
The Bike-Share Oversupply in China: Huge Piles of Abandoned and Broken Bicycles