Damn, jag har alltid velat använda ordet ”greve” i en rubrik och äntligen fick jag chansen. En alternativ rubrik kunde ha varit ”Hur en massa politiker, Trafikverket och en greve tillsammans gjorde något jättenkelt till världens fånigaste affär”, men det blev för långt.
Minns ni för något år sedan när vi skrev om hur Trafikverket byggt Norrortsleden i full samklang med naturen, men skippat att fixa cykelväg? Där markägaren Greve Douglas sedan spärrade vägen med en jordhög, vilket ledde till milslånga omvägar för de cyklister som ville cykla där? Inte?
Läs: När Trafikverket bygger leder försvinner cykelvägen
Sedan dess har det hänt grejor: Jordhögen är ersatt med stora stenar och en grop istället och Riksenheten mot korruption har inlett förundersökning om mutbrott mot politiker i Österåker. Om än inte på grund av cykelvägssabotage.
Men, stenar på vägen alltså. Tidningen Mitti skriver:
Invånarna rasar och kommunalrådet Michaela Fletcher (M) stämmer in i kritiken.
– Det upplevs som väldigt provocerande.
Ja, jo. Onekligen är det provocerande.
Greve Douglas har visserligen lagen på sin sida vad det verkar – det finns ingen skyldighet för markägare att hålla gamla vägar öppna – men som en vis person sa: man behöver inte vara en knöl även om man har lagen på sin sida. En cyklist säger:
– Det är skandalöst att markägaren saboterar den enda cykelväg som finns till Täby. Stenarna vid betonghindret går långt upp i skogen så det finns ingen smitväg förbi, säger hon.
Det intressanta är hur politikerna svarar. Två politiker i Österåker är alltså under utredning för mutbrott och i grannkommunen Täby säger alltså kommunalrådet Michaela Fletcher (M) å ena sidan att det är provocerande. Men å andra sidan vill hon inte konfiskera marken för att ordna allmän väg eftersom:
– Det kommer inte ske så länge som jag sitter här. Det är en stor markägare som vi vill ha framgång i andra markärenden med.
Ja, vi vill inte stöta oss med greven, låt honom få som han vill. Cyklister däremot pffft….
Läs mer i Mitti: Cyklister rasar mot Douglas stenar
och om mututredningarna: Riksenheten mot korruption inleder förundersökning och Riksenheten mot korruption utreder Österåker
Läs också om grevens tidigare stenaffärer: Douglas i markbråk: Dumpar stenblock som hämnd
(OM NÅGON HAR EN BILD PÅ STENARNA SOM VI FÅR ANVÄNDA MAILA GÄRNA: cyklist@cyklistbloggen.se EDIT: Efter någon minut fick vi bilder från läsaren Erland, tusen tack!)
Kanske redan sagt men: Det vore ju nåt om staten till en början byggde cykelvägar med rimlig sträckning mellan alla städer söder om Uppsala och lät returfjärrvärme som allt mer breder ut sig som tentakler från städerna värma upp cykelvägarna samt sopa löv, skotta och borsta bort snö à la Arlanda startbana. Inget salt tack!
Jag antar att skogscyklister inte berörs av det grevliga ofoget i någon större utsträckning, utan det är nog mest landsvägscyklister som får problem att ta sig över gropar, jordhögar och fällda träd. Tyvärr får jag känslan att herr Douglas har gjort det här för att jävlas med landsvägscyklister, eftersom hindren efter hand har blivit svårare att passera utan att bära cykeln. Dessutom har en massa grus vräkts ut mellan de olika hindren.
Tyvärr finns det inte några bra, alternativa vägar för den som ska cykla mot Åkersberga – om man nu inte vill cykla den högtrafikerade Norrortsleden.
Är inte leden syltad motorväg? I så fall så är det föbjudet att cykla där, även om man vill.
Aj fasiken! Är det så, faller ju också den möjligheten.
Är inte riktigt helt säker. Någon som vet vad det är för klassificering av vägen?
Det drabbar väl främst vardagscyklister. Inklusive barn och annat löst folk som inte får eller kan köra bil.
Landsvägscyklister undviker ändå grusväg, och skogscyklister tar sig fram lite varstans ändå.
Nu inkluderar jag föralldel i begreppet landsvägscyklister alla de som inte kör i skogen, naturligtvis också vardagscyklister. F.ö. är den här vägen asfaltbelagd, bortsett från den lilla del där greven spärrat av.
Även om det i det här fallet finns all anledning att ”rasa” mot greve Douglas, måste ju också en hel del kritik riktas mot ”myndigheten” Bilverket/Vägverket/Trafikverket, som i vanlig ordning bortsett från andra trafikantgrupper än bilister. Är det f.ö. någon som har något exempel på något bra som Bilverket/Vägverket/Trafikverket gjort för oss cyklister?
Bilverket och kommunen förtjänar all kritik.
Grevens motiv vill jag inte uttala mig om, men vore jag markägare och hade fått några planteringar nedcyklade eller nedtrampade, rådjurskid lämnade under känsligaste tiden, eller helt enkelt en massa nedskräpning på marken som jag ständigt måste städa upp, så skulle jag också ta det säkra för det osäkra och inte i onödan kratta manegen för cyklister, mopeder och motorcyklar att nå in till de känsliga områdena när väl servitutet upphävdes. Synd om skötsamt folk som får det lite besvärligare att komma till alla delar av marken, men omsorgen om naturen och solidariteten mot släktarvet skulle väga betydligt tyngre – i synnerhet om jag förvaltade ett arv som Rydboholm som har anor från medeltid och kanske längre än så. Det är ett halvt millennium längre än den efemära svenska parlamentarismen.
Tyvärr är det så att några få som missköter sig kan förstöra för massor som sköter sig – men de enda som kan stävja detta är de skötsamma som måste hålla de misskötsamma i örat. Polisen och samhället har inte resurser utan har övergivit markägarna i denna fråga.
Inte säkert att just denne greve tänker just så, men resultatet skulle bli ungefär detsamma.
Anders, jag vet inte hur mycket du känner till om den här vägen – Roslagsvägen – och om du ens har kört på den.
Det här är/var fråga om en asfalterad väg som använts för att exempelvis köra till Åkersberga och alltså inte fråga om någon skogsstig. Vägen är dryga 3 km. Den avsnörpta delen är kanske något hundratal meter, som alltså går att passera om man först klarar av att bära sin cykel över ett staket, ett dike, ett fällt träd och en jordhög. Vid vägen finns två golfbanor (Ullna resp. Arninge), som båda går att nå från den här vägen, så där fanns det tydligen inte något behov av att ”skydda släktarvet”. Fast de kanske inte ligger på grävens mark och om så vore, kanske det inte gör något att golfspelare klampar in på marken och letar efter förlupna golfbollar.
Om nu någon skulle få för sig att cykla eller köra MC i skogen på grävens mark, så torde inte det vara någon större problem (fastän jag har svårt att se varför man skulle vilja göra det). Så vad det egentligen är frågan om är att han har rejält försvårat för cyklister som ska till Åkersberga eller mot Roslagen.
Jodå jag har cyklat och bitvis burit den vägen med full packning några gånger, men nu var det några år sedan. (Minns ingen asfalt dock, bitvis ganska stora singel, bitvis bara två hjulspår och rejält backigt på sina håll).
Som sagt, just denne grevens motiv vill jag inte uttala mig om. Han kanske är en njugg cykelhatare – eller kanske inte. Men om han har haft minsta problem med t.ex. sopdumpning, nedskräpning, mycket folk som sliter på skogen, skrämmer viltet etc. när det finns en väg rakt in i området öppen för allmänheten, så kan jag absolut förstå om han stänger av den när servitutet sägs upp. Inte ett dugg konstigt. Markägare har skyldighet att tåla att allmänheten rör sig på deras marker – men det finns gudskelov inget tvång att underlätta för allmänheten att ta sig långt in i området med fordon.
En privat markägare har ingen skyldighet att hålla vägar för allmänheten – det är kommunens och statens sak. Finns det ett intresse av en väg så får de inleda förhandlingar med markägarna. I detta fall fanns det tydligen ett vägservitut som kommunen sade upp – lägg skulden där den hör hemma.
Anders, minns du ingen asfalt utan singel och två hjulspår så har du inte cyklat där.
Denna väg är ”gamla” vägen från Täby till Åkersberga och den speciella sträckan är mellan nordvästra Arninge och Rosenkälla och har varit asfalterad åtminstone sen jag tog körkort 1977. När Norrortsleden öppnade stängdes denna väg av ungefär på mitten.
Vägen ligger förövrigt ganska långt från Rydboholm som är Douglas hemmahamn.
Förstår att att markägaren vill hindra skotrar och genande biltrafik, så en avspärning behövs troligtvis.
Men normalt sätt så har man grindar, bommar, heller stolpar. Som man enkelt kommer förbi med cyklar.
Men då finns ju förstås problemet att även mopeder, motorcyklar, crossar kommer förbi och kan köra rally på vägen.
Skyltar räcker tyvärr ej, reglerna är dåligt efterfölja och polisen finns sällan på enskilda vägar.
Men hur som hellst så får man inte förbjuda cykeltrafik. Men hindren för motortrafik kommer att försvåra framfart med cykel.
Dom vågar inte beslagta mark från greven
Allemansrätten gäller även privata vägar:
”Vägens ägare får bara stänga av vägen för trafik med motordrivna fordon. Ägaren kan inte förbjuda någon att gå, cykla eller rida på vägen.”
http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Allemansratten/Det-har-galler/Enskild-vag/
”Är det uppenbart att ett stängsel endast är avsett att utestänga allmänheten från området, får föreläggande meddelas om att ta bort det.”
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Miljobalk-1998808_sfs-1998-808/#K26P11
Nej, lagen är till för att främja det rörliga friluftslivet – dvs i första hand strövande, bärplockning etc, även om man inte kan förbjuda cykel och ridning i den mån det inte skadar marken. Erfarenhetsmässigt så medför cykling och ridning så gott som undantagslöst markskador – ofta på dyra planteringar, i känslig fuktig mark och skrämmer viltet – så det finns mycket goda skäl för en markägare att inte i onödan underlätta detta med att hålla tillfartsvägar öppna till marken. Uppenbarligen behöver inte greven vägen själv, så varför ska han underhålla den med egna pengar? Det enda som det kan resultera i, är ytterligare krav på upprustning och vinterunderhåll.
Nuvarande stängsel utestänger inte på något vis allmänheten från området, det utestänger fordonstrafik från att nyttja några få meter av vägen (och därmed också genomfartstrafik) – så det kan aldrig bli fråga om stängselgenombrott. Greven är i sin fulla rätt att hindra fordonstrafik på sin väg – och ur allemansrättslig synpunkt ökar detta bara områdets attraktivitet för friluftsliv – då slipper man ju fordonstrafik.
Den som ska lastas är kommunen som sade upp servitutet, och inte erbjuder någon annan lösning.
Du får tycka vad du vill, lagen gäller ändå.
Några korrigeringar av dina påståenden:
1. Allemansrätten omfattar både gång, cykling och ridning.
2. Ingen har begärt att markägaren ska underhålla vägen. Att avstå från underhåll och att spärra av en väg är två helt olika saker.
3. Ingen har begärt att få cykla eller rida i känslig mark. Frågan handlar om en anlagd grusväg som utan problem tål cykling.
4. Nuvarande barriärer utestänger i allra högsta grad allmänheten från området, både de människor som väljer att utnyttja sin rätt att cykla eller rida på vägen och de gående som av olika anledningar kan ha svårt för att klättra över hindren.
5. Markägaren har ingen laglig rätt att hindra all fordonstrafik, endast motorfordonstrafik.
Nej – nu har du en alltför skev bild av dina rättigheter. Allemansrätten utgör förvisso ett starkt intrång i äganderätten och förfoganderätten av den enskildes egendom – men det finns gränser.
Allemansrätten omfattar allmänhetens rätt att röra sig i naturen – även på andras egendom. Vägar omfattas dock inte, de räknas inte som natur i allemansrättslig mening.
Människor till fots och skidor samt båtar omfattas, de anses kunna röra sig på ett sådant sätt att markägarens skada är försumbar, men både ryttare och cyklister skadar ofta marken och det är inte helt givet att de ska omfattas av allemansrätten. Det får framtida praxis och prejudikat avgöra. I praktiken är det svårt att stänga dessa ute med mindre än att man hägnar in området. Det får man dock göra, så länge man har grindar som människor kan ta sig igenom till fots. Markägare som sätter upp stängsel behöver inte anordna grindar som hästar och cyklar kan ta sig igenom, och kan man komma in på området till fots på andra ställen så behövs heller inga grindar.
Markägaren har heller ingen skyldighet att underlätta för allmänheten att gratis utnyttja hans marker. Ingen kan kräva att en enskild väg som inte får statsbidrag ska hållas öppen. Alla människor har fortfarande fri tillgång till området. Det finns inget stängsel runt det och du kan komma in till fots var som helst på området. Att det kräver lite mer ansträngning av dig som besökare av området att
komma till en viss del av detta är inte att hindra allmänhetens framfart. Allt annat skulle vara helt orimligt – då skulle varje markägare tvingas anlägga cykelbar väg fram till varje potentiellt intressant del av sin mark.
Nej – vill du besöka naturen så får du göra det på naturens villkor, inte tvinga dig fram – och framför allt inte försöka tvinga andra att bereda din väg.
Som jag skrev ovan så finns det många skäl för en markägare att inte underlätta för fordon att kunna ta sig fram överallt. Även om kanske inte just du har för avsikt att terrängcykla eller rida i känslig mark, så finns det många andra som gör så och med den förstörelse jag ser i Stockholmstraktens skogar så har jag full förståelse för greven.
Kan vi inte koncentrera oss på grundproblemet att det är svårt att röra sig på cykel i hela området runt hans mycket stora ägor, inte bara med cykel. Sedan att det år efter år blir svårare är också märkbart. Det är att jämföra med att kungen skulle börja gräva upp vallgravar runt Djurgården.
Jag tycker absolut att trv, kommuner, och greve har delat ansvar i detta.
Njae – det finns ingen generell rättighet att få röra sig med cykel på annans mark, det är en misstolkning av allemansrätten. Man ska alltid kunna komma in och gå runt i andras marker till fots och i den mån det går att cykla utan att förstöra kan man göra så. Det går inte att jämföra med Kungen som får sitt apanage från
medborgarna och därför har – om inte annat så en moralisk – förpliktelse
att hålla Djurgården lättillgänglig för allmänheten. En privat markägare
har inga sådana förpliktelser. Du får vistas på hans mark, redan det är
ett intrång i äganderätten, men där går gränsen för allemansrätten – du
kan inte kräva att det ska vara lättillgängligt och tillrättalagt för
cykel.
Huruvida det verkligen går att tillåta cykling i skogen utan att det blir skador är också omtvistat, och ju fler som skadar marken, dess större är sannolikheten för att cykel explicit utesluts ur den oreglerade sedvanerätt som allemansrätten är. Det blir naturligtvis svårt att upprätthålla ett sånt förbud i praktiken, men det är en annan fråga.
Vad greven kan ha för motiv att vilja hålla även cykel – och därmed också moped och motorcykel borta från
sina ägor (polisen har annat att göra än att stå och mota bort tvåhjuliga motorfordon från miltals med enskilda vägar) vet väl bara han, men det finns många både hedervärda
och respektabla skäl som alla handlar om att skydda naturen.
Vill man besöka naturen, bör man göra det på naturens egna villkor och inte kräva att allt ska vara tillrättalagt överallt. Lite egen svett och skoskav är inte livsfarligt.
Du byter ämne igen. Tycker du alltså att allt är frid och fröjd i Österåker och att cyklister bara är gnälliga?
Jag tycker inte att det är speciellt lätt att ta sig till Åkersberga, och greven, kommun och trv har alla stort enskilt ansvar i den frågan. Den enda som aktivt gör motstånd mot cyklister är greven, och som påpekas i artikeln så sitter greven på en stor maktposition i kommunerna. Så han har snarare dubbelt ansvar.
Nu är det inte bara cyklister som drabbas av detta, så det är absolut så att något är tokigt norr om stan.
Tycker jag håller mig bra till ämnet.
Kommunen har schabblat bort en tillgång de hade i servitutet – det ska de lastas för. Huruvida det är Trv eller kommunen som ska anordna en cykelled bredvid nya vägen kan de ju slåss om, men det ligger på deras ansvar.
Däremot kan man inte lasta markägaren för att han vill undvika att ha en massa fordon på sin mark. Allemansrätten tvingar honom att hålla öppet för folk till fots – och i den mån cyklister och ryttare kan ta sig fram på befintliga stigar och vägar – men han är i sin fulla rätt att gräva upp alla sina egna ägandes vägar och fälla träd över stigar om han så vill.
Om kommunen eller staten anser att det finns ett stort samhällsintresse av att öppna allmänna vägar genom området så får man ta upp en förhandling med markägaren. Så är det alltid när man ska väga samhällsintresse mot enskilda intressen. Men äganderätten är en stark rätt och expropriering är ett kontroversiellt verktyg.
En godmodig tolkning är att Greven vill värna sin egendom mot förstörelse – och det har han all rätt att göra. Tyvärr är det så att vi skötsamma måste hjälpas åt att hålla efter de få som förstör – annars drabbas även vi av de restriktioner som införs
Tja det är upp till dig vad du vill tycka, men om du inte tycker greven har något ansvar så skulle jag inte vilja bo granne med dig. Tippning i all ära, men det ska väl inte krävas expropriering för att få bukt med det..
Kamrat Erik – du får tyvärr vänta med att avskaffa äganderätten tills efter revolutionen. Politbyrån bedömer att den svenska allmänheten ännu inte är mogen för detta beslut.
Jag följer dig upp på barrikaderna när du leder vägen kamrat Anders! 🙂
Du är rolig du. Så juristerna på den ansvariga myndigheten har alltså misstolkat lagen, men som tur är finns du anonyme nättyckare här och kan berätta för oss vad den korrekta tolkningen är?
Nej, myndigheten har samma uppfattning. Kolla med handläggarna på länsstyrelsen får du se. Texten på NVs hemsida är generell och förenklad, och täcker flertalet fall – men inte alla.
”och framför allt inte försöka tvinga andra att bereda din väg”. Vilket inte på något sätt speglar situationen.
För övrigt imponerar du på mig, Anders. Du inte bara cyklar överallt i Stockholm – varje dag. Dessutom rör du dig i Stockholmstraktens skogar och ser hur just cyklister förstör. Jag är imponerad. För att vara en så flitig cyklist är det än mer imponerande att du alltid är så cyklingskritisk. Det går att lita på din konsekvens. Skrev jag att jag är imponerad?
Rör inte du dig i Stockholmstraktens skogar så tycker jag du ska börja med det – till fots, inte till cykel. Varje gång jag är ute så ser jag dock hur lavtäcken som det tagit hundratals år att bygga upp är sönderkörda, hur stigar körs sönder, hur känsliga sankmarker förvandlats till gyttjepölar – total hänsynslöshet!
Jag är inte ett dugg cyklingskritisk, jag älskar att cykla och gör det som sagt minst 2,5 mil så gott som varje dag (bl.a. till Stockholmstraktens skogar).
Däremot är jag mycket kritisk till gnälliga cyklister som bara kräver och kräver och sätter sin egen framkomlighet framför alla andras behov, som inte ser något annat än sin egen cykelväg kl 8 på morgonen och inte reflekterar ett dugg på att vi lever i ett samhälle där det finns andra förhållanden som är viktigare än om du skulle behöva cykla lite saktare på 100 m av din cykelväg – sånt är jag INTE imponerad av.
I just diskussionen om greven, så är det kommunen som ska lastas – inte greven för att han vill skydda sin egendom. Det har han all rätt att göra – såväl moraliskt som lagligt.
För att förtydliga ytterligare – just för att jag älskar cykling så är det viktigt att stävja både missbruk av cyklingsfriheten (sönderkörning av mark, snabb cykling genom folkmassor, ingen försiktighet vid övergångsställen) och gnällismen där minsta lilla obehag ska slätas ut och läggas tillrätta för just cyklisterna – oavsett vad det får för konsekvenser för andra människor och samhällsfunktioner.
Just för att jag vill behålla den delvis oreglerade frihet under ansvar som cykling innebär så är det viktigt att vi cyklister agerar ansvarsfullt och alltid med en blick på hela samhället – inte bara som en enögd kravmaskin.
Det finns mer att göra för cykel, berättigade cyklistkrav, men det finns också mycket ogenomtänkt cyklistgnäll på den här bloggen, där man inte tänkt vidare än sin egen situation just i morgonrusningen. Även om offerkoftan kanske värmer skönt så är den kontraproduktiv och står i vägen för de viktiga förbättringarna.
Cykel är ett fordon! Varför glömmer alla det?
Men cykling och ridning tillåts bara på vägar. Möjligen också på stigar? Inte i obanad terräng. I alla fall inte regelmässigt.
Man får faktiskt cykla i stort sett överallt där man får gå, även i obanad terräng, så länge man inte stör eller förstör:
http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Allemansratten/Det-har-galler/Cykling/
Reglerna gäller motorfordon, som en cykel inte är.
Det finns även inget totalförbud med att cykla i terräng, men marken får förstås inte förstöras.
10:10 trafikförordningen
fråga om en enskild väg skall ägaren av vägen avgöra om trafik med motordrivna fordon eller ett visst eller vissa slag av sådana fordon får äga rum. Sådant förbud får avse även fordon med viss största bredd, längd eller vikt.
Förbud enligt första stycket skall utmärkas med vägmärke eller på annat tydligt sätt.
Väghållningsmyndighetens befogenhet att meddela föreskrifter om förbud eller inskränkning av trafik med motordrivna fordon på enskild väg framgår av 41 § väglagen (1971:948). Förordning (1999:240).
Här är de som kan besluta om cykelförbud:
Länsstyrelsen, eller polismynfigheten.
1:1 terrängskörninngslagen
§ Körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk är förbjuden i hela landet
1. på barmark,
2. på snötäckt skogsmark med plant- eller ungskog, om det inte är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på skogen,
3. på snötäckt jordbruksmark, om det inte är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på marken.
Inom de delar av fjällområdet som regeringen bestämmer är körning i terräng med motordrivet fordon förbjuden även på annan mark än som anges i första stycket. Lag (1996:1551).
Ni missuppfattade mig! Det jag reagerade på är att ”alla” skriver fordon, men menar motorfordon. Det tyder på att man inte vet vad man talar/skriver om! Det var det jag reagerade på i texten.
När det gäller att cykla i terräng så skrev jag att man inte får göra det regelmässigt. Jag menar då att cykla i samma spår varje dag. För då förstör man marken. En upptrampad stig borde däremot gå bra att cykla i.
Relevant för diskussionen om cyklisters rätt att cykla i skogen och huruvida cyklar skadar mer än andra: http://www.bicycling.se/blogs/redaktionen/med-jamna-mellanrum-gors-forsok-till.htm, inte minst länken http://happymtb.org/forum/read.php/1/2791741/page=1 där man kan hitta remissvaret (REMISSVAR 2015-09-22; Ärendenummer NV-08544-12). T.ex. ”På uppdrag av Nya Zeelands naturvårdsmyndighet Department of Conservation har Cessford (1995, 2003) dragit slutsatsen att det faktiska slitaget av cykling är lika stort eller mindre jämfört med vandring.”
Som sagt – hur mycket cykling sliter är omtvistat. Klart är att förutsättningarna på NZ inte rakt av kan omsättas i svensk natur – det skiljer sig stort i både naturtyper, klimat, besökstryck och typer av besökare. Klart är också att jag ser stora skador orsakade av cyklar på ställen där jag och många svamp- och bärplockare har gått i genrationer utan att lavtäcket tagit skada.
Om skogcyklare ska undvika att bli utdefinierade från allemansrätten så måste man var alldeles extra vaksam och som kollektiv hålla efter syndarna som förstör för de skötsamma.
Så mycket skiljer sig inte Nya Zeelands klimat från det svenska, och remissvaret (som du uppenbarligen inte läst) hänvisar även till amerikansk (Wisconsin), Kanadensisk och svensk forskning. Men visst, du vet alltid bäst.
Anekdotisk, helt utan bevisvärde, så har de skador jag sett i naturen orsakats av cross- och enduroMOTORcyklar (och jag mötte här om dagen en fyrhjuling ute skogen där den definitivt inte hörde hemma (nej, inte i yrkestrafik)).
Slitage har diskuterats i minst 30 år (sedan MTB:n uppfanns i det stora landet i väster) och de som talar mest om slitage är förstås de som inte vill ha cyklar ”deras” natur.
För egen del, bl.a. därför att jag cyklar CX och inte MTB och saknar teknik för mer avancerade övningar, håller jag mig på (bättre) stigar, ridstigar, grusvägar (och rester därav).
F ö torde häst vara det mest naturliga sättet att ta sig fram förutom till fots (om man nu inte vill gnälla över de ”skador” djurlivet orsakar på naturen …). Nej, jag rider inte.
Jo jag har läst och jag konstaterar att det är en partsinlaga och den svenska studien endast är en litteraturstudie. Och jo det är mycket stor skillnad på både klimat, besökare och framför allt hur besökare regleras mellan Sverige och i andra länder.
Cykling är omtvistat överallt i naturvården i hela världen och om inte samtliga skogscyklister sköter sig exemplariskt så riskerar man att helt enkelt bli utdefinierad från allemansrätten, så enkelt är det. Bevisbördan ligger helt hos cyklisterna att visa att de inte orsakar skador. Det räcker med ett par övertramp av några få som inte kan sköta sig för att rasera ett uppbyggt förtroende.
Det tänjs alltmer på Allemansrätten från alla håll – kommersiella krafter utnyttjar privat egendom för egen vinning, bärplockning pågår i nästan industriell skala medan bärplockarna hänvisas till att slå upp stora läger i skogen, där det blir både nedskräpning och uppeldning av markägarens träd.
Tänj inte ytterligare på Allemansrätten, utan håll er till sedvanerätten – gå, plocka svamp och bär för eget bruk, fiska för eget bruk där det inte behövs fiskekort, plocka blommor. Använd inte privatpersoners marker till träningslokal. Framför allt – träng er inte in och kräv att få vara där. Fråga först, så kan det hända att ni får en plats tilldelad. Lär av Trial, motocross, och Offroad-klubbarna, som samarbetar med markägare och myndigheter istället för att ta sig rättigheter och tänja på reglerna. Då har vi en chans att få behålla vår unika Allemansrätt. Annars får vi det som i NZ och USA – No trespassing, Trespasser will be prosecuted. etc.
Ah, då misstog jag texten.
Ja, att cykla utanför anlagda grusvägar eller stigar är nog inte rekommenderat.
Här har det ju varit anlagt för fordonstrafik dock, då delar var allmänväg tidigare, så man får anta att det är väg och inte terräng.
Ska se om man kan få till några bilder på vägen till täby idag!
Det här är ju kommunen, trafikverket och politikernas fel. Varför skylla på markägaren? Att ha en väg genom marken är frivilligt och eftersom de och kommunen kom överens att flytta vägen kan man väl inte klaga på markägaren för att de har båda vägarna kvar…
Vi tänkte att vi skyllde på allihop vi. Kommunalpolitikerna för att vara mesiga, Trafikverket för att de sket i cyklister och Greve Douglas för att han beter sig som en knöl.
Allt det här över något rätt enkelt.
Och förra gången fick ju Trafikverket rubriken så vi tänkte att det var grevens tur nu.
Inte fullt så enkelt. Att hålla en väg öppen kostar pengar och uppenbarligen behöver greven inte själv vägen, så hur givmild med sina egna pengar ska han vara?
När man dessutom vet att en öppen tillfartsväg betyder nedskräpning, infartsmöjligheter för terrängkörning, eldning, granstölder, förstörelse av planteringar, att viltet skräms etc etc, så har jag full förståelse för greven. Däremot inte för kommunen som säger upp ett gällande servitut och inte erbjuder någon annan lösning. Att förhandla sig till ett nytt servitut torde bli väldigt dyrt…
Behöver inte markägaren vägen så vore det rationella att helt enkelt plöja upp den och låta gran och fur ta över!
Det finns gott om gamla landsvägar som har bitar kvar för bebyggelsens skull, men som slutar i ett åkerdike i ena riktningen. För att sedan åter finnas kanske ett par km. bort.
Är det inte endast polis/kommun/länstyrelse som kan förbjuda cykel- och gångtrafik på en väg? Markägare kan väl endast besluta om motortrafik? (Förutom nära bostaden, där allemansrätten inte gäller).
Men å andra sidan så behöver nog inte vägen vara i gott skick.
Jag tror det finns tre sorters privata vägar. De med kommunalt bidrag, och som har vägvisare i gult, med röd ram, kan inte markägaren stänga av. Några av de övriga privata vägar kan nog ha historisk hävd, och då kan nog inte markägaren stänga av hur som helst. I alla fall inte för de som bor i trakten. (Men här är jag osäker på vad juridiken säger.) Men övriga vägar kan nog markägaren göra som han vill med. Inte förbjuda gång- och cykeltrafik, men ingen kan kräva snöröjning eller att vägen alltid är framkomlig. Jag skulle kunna tänka mig att en vanecyklist på den aktuella vägen skulle bli förbannad om t.ex. en traktor skulle råka blockera vägen, trots att det skulle vara helt i sin ordning. Och finns där stängda grindar så är det förstås förbjudet att inte stänga dem efter sig! Jag är inte säker på att dagens ”storstadsmänniskor” begriper sådana saker.
Att lägga upp stenar för att stoppa motorfordon har jag full förståelse för. Men det är ju rimligt att lämna en lucka för fotgängare och cyklister.
Men är det så att cyklister missköter sig så kan jag få förståelse för totalspärren också.
Sök på Douglas på mitti.se så finns där både bild och text!
Yes, men vi tar inte gärna bilder utan tillstånd – därav efterlysningen! Men det går såklart att se härligheten på Mittilänken också.
Det var så jag tänkte! 🙂
Jag ville inte uppmana till stöld!