När jag var liten tog jag mig till skolan själv. I början gick jag, i tvåan-trean fick jag sedan äntligen min treväxlade DBS-cykel som tog mig till och från skolan i Ystad, därefter flera år i Täby . Jag minns fortfarande i kroppen vägen.
Idag cyklar och går färre än någonsin. Förra året gjorde Trafikanalys en… analys och skrev:
– En förändring är att barn och unga cyklar drygt 40 procent kortare och skolresorna på cykel har blivit 48 procent färre, fortsätter Tom Petersen.
Vägverket, nuvarande Trafikverket publicerade statistik för hur många barn som tar sig själva till skolan 2009. Det har gått ner, och den stora minskningen har kommit på 2000-talet:
1981 94%
2000 77%
2003 67%
2009 47%
Samtidigt skjutsas det som aldrig förr, i bil.
Det är många som behöver bilen och som behöver skjutsa till skolan. Alla kan inte gå eller cykla. Men frågan man kan ställa sig är hur många? Om 94% av barnen tog sig själva till skolan 1981, mot 47% 2009, beror det på att samhället förändrats så att bilen behövs mer, eller är det föräldrar som organiserat sitt liv så det blir mer bilberoende?
Fler bilar skapar nya problem
En kollega till mig berättar att trafiksituationen kring hennes barns skola har tagits upp på varje föräldramöte hon varit på. Jag läser ur några av infobladen som kom i höstas:
Information från skolledningen om trafiken:
Vi vädjar att man kör varsamt runt skolans område, att man inte blockerar vägar, övergångsställen etc.
Vid nya skolan finns en nedfart direkt från vägen, där råder parkering förbjuden. Endast transporter till skolans kök får köra där. När bilar ställer sig längs matsalen, trots förbudet blockeras mattransporter till skolan vilket genererar i eleverna får mat senare på dagen.
(…)
Vädjar att alla respekterar och håller sig till trafikreglerna som finns. Vid gamla skolan – drottshallen, finns en passage för eleverna som ska parkera cykeln vid cykelstället längre in. Här råder det trafikkaos, eftersom flera kör in sin bil och backar sedan ut. Denna infart är endast till för förskolans leveranser och parkering för rörelsehindrade, inga andra bilar får köra in där.
Och sedan i februari i år:
Olycka vid morgonlämning!
En olycka inträffade under förra veckan då en bil körde på en elev som cyklade vid infarten till gamla skolan. Vi på skolan vill uppmana alla föräldrar som lämnar barn med bil att vara ytterst försiktiga vid lämningen på morgonen. Vi har fortfarande stora problem med trafiken vid infarterna till gamla och nya skolan.
2013 gjorde SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, en undersökning om varför föräldrar skjutsar sina barn till skolan. De skriver:
De sammantaget viktigaste anledningarna till att skjutsa är att det är mest praktiskt för familjen och att föräldrarna anser att skolvägen är farlig.
Föräldrarna är farligast
2014 frågade försäkringsbolaget IF över åttahundra grundskolerektorer om trafiksäkerheten kring deras skolor. Resultatet var nedslående:
Det största problemet och den största trafikrisken, enligt drygt hälften av de tillfrågade rektorerna, är föräldrar som lämnar sina barn med bil i skolan. Och det skapar en ond cirkel. När trafiken blir farligare väljer fler att skjutsa sina barn i stället för att promenera eller cykla.
Vägen är farlig alltså skjutsar jag. Och då blir vägen farlig.
Det här är också något polisen tagit fasta på. Därför har de vid varje skolstart speciell bevakning runt skolor:
– Alltför många kör för fort förbi skolor, och ofta är det föräldrarna själva som kör för fort. För att minska antalet döda och svårt skadade måste hastighetsöverträdelserna bli färre, även i tätorten, säger Mats Östman, poliskommissarie chef trafiksektionen, Region Mitt.
Det finns alltså flera skäl till att sluta skjutsa barn i bil. Det minskar trafikfaran. Det ökar hälsan hos barnen. Det är bra för miljön. Men det finns andra vinster.
Barn som skjutsas hittar inte
Trafikforskaren Bruce Appleyard lät barn som skjutsades i bil beskriva med papper och penna hur deras kvarter såg ut och hängde ihop:
Children who had a “windshield perspective” from being driven everywhere weren’t able to accurately draw how the streets in their community connected, whereas children who walked or biked to get around produced detailed and highly accurate maps of their neighborhood street network.
Barn som skjutsats med bil överallt och hade fått ett ”vindruteperspektiv”, kunde inte beskriva hur vägarna i deras områden hängde ihop, medan barn som gick eller cyklade gjorde detaljerade och exakta kartor över grannkvarterens vägar.
Han sammanfattar:
In sum, as exposure to auto traffic volumes and speed decreases, a child’s sense of threat goes down, and his/her ability to establish a richer connection and appreciation for the community rises.
När de utsätts för mindre mängd biltrafik och när hastigheterna går ner, minskar barnens känsla av hot och hans/hennes möjlighet att förstå och uppskatta sin omgivning ökar.
Och precis som i Sverige delades rädslan av föräldrarna:
Parents see too much traffic. What is the rational thing for a parent to do? Your choice is to drive them.
Föräldrarna upplever att det är för svår trafik. Vad är det rationella valet då? Att skjutsa dem.
Förr var cyklisterna problemet
Jag googlar mig tillbaks i tiden och så sent som 2009 diskuterades fortfarande cyklande barn som ett problem. Jag läser i Sundsvalls Tidning:
Cykelolyckor med barn ökar i samband med skolstarten. Både polisen och NTF Västernorrland vill ha en gemensam åldersgräns i Sundsvall för när barn får cykla ensamma till skolan
Många skolor i Sundsvall rekommenderar att eleverna inte själva ska cykla till skolan förrän i fjärde klass.
Samtidigt erkänner polisen att:
– Men jag upplever ändå inte cykelolyckor som ett jätteproblem. Sundsvall är ju ingen cykelstad, eftersom det är för kuperat. Dessutom har vi inte så bra cykelvägar, säger Svante Näsström.
Idag är fokus tvärtom på att få fler barn att gå och cykla till skolan. Istället för att verka för åldersgränser eller lyfta fram fördelen med dåliga cykelvägar, så pratar man om hur man kan minska trafikfarorna från biltrafiken, bland annat genom att minska trafiken.
Trafikverket har till exempel en lång punktlista:
- Att inventera skolvägarna tillsammans med trafikplanerare, skolpersonal och skolbarn – och att genomföra åtgärder för ökad säkerhet och trygghet där det behövs. Kanske är gång- och cykelvägarna bättre än vad föräldrar och skolan tror? Då gör genomgången i sig stor nytta.
- Att integrera trafik och resvanor i skolarbetet, inklusive inventeringen ovan. Det finns väl beprövade pedagogiska metoder att använda, bland annat så kallad Storyline. Här passar också tävlingar med kartor där man ritar in hur långt ut i världen eleverna tillsammans har tagit sig efter varje vecka.
- Samordning av vandrande skolbussar där föräldrar turas om att vara ”förare” för gatans eller områdets barn. Ofta handlar det bara om att sprida idén och hjälpa till med klasslistor och råd.
- Dialog med föräldrarna i form av föreläsningar och material. Ofta är det lätt att få lokaltidningen att skriva om både åtgärder och kampanjer vilket hjälper till att lyfta frågan.
En skola som tagit fasta på det är Kålltorpskolan i Göteborg.
De har i två år drivit ett projekt för att få fler barn att cykla till skolan (PDF):
Projektet startade med att ta del av elevernas syn på deras skolväg ur ett cykelperspektiv. Det gjorde vi genom vandringar där vi ute på plats diskuterade vad som var bra och dåligt för dem som cyklar till skolan. Att det saknades säkra cykelparkeringar var då en av flera synpunkter som kom upp.
Under 2015 gjordes cykelparkeringen om, ett rödljus riktades om, farthinder infördes och en cykelbana målades om. När mätningar gjordes under samma år så hade cyklandet inte påverkats än, men andelen som gick till skolan hade ökat från 45 till 52%, samtidigt som andelen bilskjutsade minskat från tio till åtta procent.
Klart är att mer måste göras. Cykelfrämjandet har till exempel fått pengar för projektet ”Vi rullar fritt”:
Vi Rullar Fritt är ett pilotprojekt som vänder sig mot grundskoleelever i årskurs 4-5 och genomförs på initiativ av Cykelfrämjandet i samarbete med kommuner.
Så för ett bättre trafikklimat och för att göra dina barn en tjänst: ställ bilen och traska eller cykla till skolan. Någon som har fler bra förslag och argument för hur vi genomför detta?
Problemet är att många har uppfattningen att det är farligt att gå eller cykla till skolan och att bilen är säker. Men egentligen så är det ingen skillnad, eller möjligen att bilen är farligare. Framförallt då många föäldrar är sena till skola,dagis,jobb på morgonen och åker då i 50/70 km vid skolorna där max 30 km/h gäller. Jag bor vid ett dagis och det var inte långe sedan en kvinna gasade på påväg ut ifrån dagiset. och körde om andra bilar vid möte så att mötande bilen fick åka ner i diket. Att gå på vägen kl 7 är i princip omöjligt detvär då som rally transporterna kör fortast. Har hört med kommunen, och de meddelar att de ev, ska smala av vägen och bygga trottoar, kommunen anser att smalare väg leder till lägre hastigheter.
Så jag är tveksam till att bil till skolan är säkert.
Jag funderar över Trafikverkets siffror på barn som tar sig själva till skolan. Hur räknas det om man tar bussen på egen hand? Hur många 7-9-åringar kan i så fall tänkas göra det?
Bra fråga!
Jag misstänker också att uppgifterna visar hur stor andel av barnen som har tillåtelse att färdas utan vuxens sällskap till skolan. När man frågar hur många som faktiskt gör det, igår eller förra veckan till exempel, så brukar det bli en lägre siffra. Trots det tycker jag uppgifterna är alarmerande, och jag önskar mig en mer självkritisk hållning från Trafikverket, kommunernas trafikkontor och inte minst NTF.
Det är väl ingen som vågar låta sina barn gå eller cykla till skolan själv med den våldtäktsepedemi som drabbats sverige de senaste åren.
”Epidemi” inte ”epedemi”, och det finns inget i några undersökningar alls som säger att barn eller föräldrar skjutsar i bil pga ”våldtäktsepidemi” riktad mot barn.
Tack bror duktig, då vet jag hur det ordet stavas. Undersökningar med fel resultat kommer aldrig att offentliggöras eller uppmärksammas i dagspressen iallafall.
”Men det får man väl inte säga i det här landet längre”
Du behöver inte förlita dig på dagspressen, det är bara att gå till Brå, eller kontakta vilken brottsforskare som helst.
Konspirationsteoretisk grundkurs: frånvaron av bevis är ett bevis för att konspirationen existerar.
Är du säker på att våldtäkt mot barn på väg till eller från skolan är ett utbrett problem? Anledningen till att jag frågar är att människor är ganska dåliga på riskbedömning. Till exempel tror många att cykling är farligt, trots att det minst lika säkert som att gå (räknat som omkomna per kilometer). Därför behöver vi statistik för kunna bedöma risker.
Vårt område har blivit sk utsatt och sen dess kör man sina barn.
Det var tråkigt att höra. Jag hoppas att den skyldige åker fast, så att de boende kan känna sig trygga igen.
Som barn fick jag komma och gå som jag ville, under dagstid i alla fall. Jag tycker det verkar tråkigt att skjutsas överallt.
Att det skett en våldtäkt i ert område är naturligtvis förfärligt för det drabbade barnet, men knappast något som kan extrapoleras till en nationell ”våldtäktsepidemi”, och ännu mindre något som sannolikt påverkar de här siffrorna.
Jag bor i ett tryggt och säkert område med hyfsat bra cykelinfrastruktur, åtminstone med svenska mått mätt, och med inte allt för mycket motortrafik. Bättre omgivning för att låta barn cykla finns knappast i det här landet. Men ändå ser jag ytterst få barn som på cykel. Mina egna barn är i stort sett de enda som cyklar till skolan året runt. Nu när våren har kommit är det lite fler skolbarn som cyklar, men fortfarande inte många. Skolan har monterat bort de flesta cykelställ, av säkerhetsskäl ironiskt nog, och inga föräldrar verkar ifrågasätta det.
Och framför allt är det katastrofalt få tonåringar och ungdomar som cyklar. Det är som om den åldersgruppen redan har laggt av helt och hållet.
Nu har det gått några år sedan jag lämnade barn på dagis och i skolan, misstänker dock att det kan vara likadant fortfarande:
Förvånansvärt långt upp i årskurserna (åtminstone år 2) förväntades föräldrarna komma in i skollokalerna varje dag för att hämta papper etc.
Alternativet att låta barnen själva ta sig till/från skolan föll lite på det. Om föräldrarna inte själva cyklar blir det lite dumt att låta barnet cykla ensamt och sedan mötas i skolan (dit föräldern åkt bil). Lätt då att stoppa in även barnet i bilen.
Så en del av problemet kan ligga i skolans förväntningar på att föräldrar ska komma in i skolans lokaler 1-2 gånger per dag.
På 1900-talet hade vi skolbarn varsin väska med anteckningsblock i. Där skickades papper och meddelanden mellan skola och föräldrar och vice versa. Postgången funkade säkert inte 100 %-igt, vilket ju inget gör när man litar på en åttaåring, men världen gick inte under för det. Världen måste vara inrättad så att den fortsätter funka fastän man anförtror en tankspridd åttaåring.
Numera kanske kommunikationen sker via internet?
Det skiljer sig så klart mellan de olika enheterna, bara i Stockholm så finns det väl över 200 olika skolor. Men på de tiotal dagis och skolor jag har haft och göra med så var det ingen som skötte sådant på internet.
Vilken forskare vågar undersöka om det finns en koppling mellan bilskjuts till skolan och lägre betyg? Kan det vara så att baksäteselever blir initiativlösa, förlorar förmåga att uppfatta detaljer samt får sämre minnesförmåga? Lägg till att hjärnan får mindre syre.
Den forskningsrapporten skulle definitivt få föräldrar att sluta skjutsa sina barn till skolan 🙂
– Pappa, det regnar. Kan inte du skjutsa mig till skolan idag?
– Det går inte! Du har ju nationellt prov nästa vecka!
Ja visst finns en sån koppling! Flera studier visar att barn som cyklar eller går till skolan koncentrerar sig bättre:
http://www.yimby.se/2013/11/gaende-och-cyklande-barn_3377.html
DAMNIT! Under hela tiden jag skrev inlägget och hela kvällen igår därefter så gnagde det att jag glömt något i min enorma länksamling med underlag till texten. Och det var PRECIS DET HÄR. Feck.
Ja där finns flera fina rapporter att länka till! Det går ju alltid att skriva fler inlägg! Det har kommit lite nytt sen dess:
Stillasittande är inte bra för hjärnan
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6397097
Centerpartiet i Stockholm vill få fler barn att cykla genom att införa hastighetsbegränsningar för cyklister, max 20 km/h!
http://www.dn.se/sthlm/sankt-hastighet-kan-fa-barn-att-cykla-till-skolan/
Jag läste det också så, men jag tror de menar där man cyklar i blandtrafik. Det vill säga att framförallt sänka väghastigheten till 20- och 30 km/h. Visst, effekten blir ju att cykeltrafiken får hastighetsbegränsning, men jag tror den främsta måltavlan är biltrafiken.
Ja det är säkert riktat mot biltrafiken. Men jag tycker inte det ska vara upp till polisens godtycke om de sätter dit någon som cyklat i 30 km/h.
Ett problem i det där, som man måste komma åt med någon sorts förtroende är individen kontra kollektivet. Alla vet ju, var för sig, att bara för att JAG slutar köra MITT barn till skolan, så slutar inte alla andra. Att bara jag slutar köra påverkar trafiksäkerheten marginellt, vilket i sin tur innebär, att om JAG slutar, så innebär det att jag gamlblar med mina barns säkerhet, till förmånga för kollektivet som, sannolikt, inte är särskilt intresserat av att ta efter.
Den skola som kan skapa en överenskommelse mellan MÅNGA föräldrar, där tillräckligt många lovar att ställa upp, och inte köra bil runt skolan, tror jag kan åstadkomma något, vad gäller just säkerheten runt själva skolan, men om inte, är jag rädd att föräldrar generellt kommer att prioritera det egna barnet över kollektivet.
Själv är jag så lyckligt lottad att barnens skola lättast nås via cykelbana, och att det är nästan omöjligt att köra bil i närheten av den. Tack!
Och en sak till, som inte tas upp här:
Barn tycker faktiskt att det är roligt att cykla. Det är en av mycket få källor till fart och fläkt de själva har rätt och förmåga att kontrollera. Det är ROLIGT att cykla till skolan.
Det är värt att notera att de flesta elever alltjämt bor nära skolan. Varannan elev bor inom tre kilometer från skolan, och två av tre inom sex kilometer. Källa Trafikanalys:
http://www.trafa.se/RVU-Sverige/farre-korta-cykelresor-3918/
Njae – detta är avståndet mellan bostaden där barnen är skrivna och skolan. Men varannan vecka bor många barn i den andra förälderns bostad – som kan ligga ganska långt från skolan. Så fullt så enkelt var det inte…
”Jag skjutsar barnen pga … tidsbrist”
Det är som att säga ”jag tvättar för hand istället för med tvättmaskinen pga tidsbrist” eller ”jag väljer bort städhjälp pga tidsbrist”.
Det allra mest tidsbesparande är att barnen tar sig till och från skolan på egen hand, helt automatiskt, utan föräldrarnas inblandning. Det är sällan så farligt som det utmålas, och är bra av alla anledningar som Christian tar upp. Kroppen är gjord för att röra på sig, inte bältas fast.
Haha, reagerade också där. Helt ologiskt.