Det är ett krig, I tell you! Ett Cykelkrig!

Publicerad den

I förra veckan fick vi ett mail från TV4 med en förfrågan om att medverka i Nyhetsmorgon. Det var en väldigt fåordig inbjudan:

Jag söker någon som är beredd att försvara cyklister i Stockholmsmiljö. Hör gärna av er till mig så snart som möjligt.

Vi brukar vara generösa med att ställa upp och diskutera cykling och cyklingsfrågor eftersom vi tycker de är så viktiga. Men här är tydligen cyklisterna under attack? Av vem undrar jag då och får svaret:

Det verkar som att det råder en hyfsat hård ton främst i Stockholmstrafiken. Jag har följt en animerad debatt som startades av tidningen mitt i Södermalm, där en flicka på två år blivit påkörd av cyklist i Tanto. Följt SVT:s reportage som visar på att bilister som hatar cyklister och faktiskt påstås medvetet försöker skada cyklister. En hård och trist stämning. Det är vad vi vill debattera.

Jag har suttit och riggat tillräckligt många gäster till morgonprogram för att veta att ett upplägg med två så helt olika vinklar, den lilla påkörda flickan och bilister som hatar cyklister, inte funkar i samma inslag. Och eftersom det handlade om att ”försvara cyklister” så var det rätt tydligt att det skulle handla om den lilla flickan, inte om den klick motorfordonsförare som använder sina fordon som vapen. Så jag tackade nej. Risken att jag skulle få stå i rikssänd TV och försvara cyklist som kör på liten flicka kändes överhängande. Och inte särskilt konstruktiv.


På Twitter insåg jag att en av programledarna, Jenny Strömstedt, redan bloggat om händelsen under den neutrala rubriken ”Cyklistdjävlar”. Låt mig så här långt in i berättelsen slå fast några saker:

  • Det är fel att bryta mot trafikreglerna.
  • Man ska sakta ner när man passerar små barn, särskilt när de går på en gemensam gång- och cykelbana, extra särskilt om de inte ens är avdelade i olika fält.

Jag missade inslaget när det gick direkt i TV4 förra veckan så jag har inte hunnit titta på det förrän nu. Och jösses. Det inleds med att Steffo Törnqvist slår fast:

 Men vi ska prata om ett växande problem. I de stora städerna har det trappats upp ett cykelkrig

Jasså, har det? Vardå? ”Växande” problem? Enligt vem? Hur mycket? Vad är ett ”cykelkrig”?
Det som hade hänt är att den lilla flickan Daisy var på dagisavslutning i Tanto, gick på en kombinerad gång- cykelbana och av någon anledning hamnade i cykelfältet och blev påkörd av en äldre kvinna.
Nyhetsmorgonsinslaget bygger sedan helt på den otroligt tråkiga händelsen för lilla Daisy och målar raskt upp en bild av cyklister som lagbrytande tokdårar inblandade i ett ”cykelkrig” mot fotgängarna. Det slås fast att folk inte längre cyklar för att transportera sig, utan träna. Så här Twittrar redaktionen efter sändningen:


och så här ser vinkeln ut:

hetskt cykelkrig

Det är oehört tragiskt att Daisy blev påkörd av en cyklist. Jag har också småbarn, en fyramånaders dotter, en snart fyraårig och en åttaåring. Jag förstår att det är jobbigt och hemskt. Men att en flicka blir påkörd innebär inte att hon är ett offer i ett ”hätskt cykelkrig” (Däremot är den möjligtvis ett exempel på att det även bland cyklister finns inkompetenta trafikanter, samt ett utmärkt exempel på att kombinerade gång- och cykelbanor är livsfarliga och borde förbjudas, något vi skrivit om massor här på bloggen och något som också Cykelfrämjandets representant förde fram).
Jag känner mig åter som den där invandrarkillen som sitter och läser på Avpixlat. Jag fattar att enskilda Facebookpersoner gör det och att det finns bloggar som också gör det. Men etablerade kommersiella medier borde veta bättre. Att ta ett enda fall och sedan insinuera skuld för en hel grupp man själv definierar har ju historiskt sett visat sig vara ett rätt farligt grepp. Jenny Strömstedt inser såklart det så fyra minuter in så säger hon kort att ”Och vi talar inte om alla cyklister, det finns goda cyklister också”. Eller hur. Hur många?  Om det råder ”cykelkrig” kan det ju inte vara särskilt många eller?  Ingenstans i inslaget förs det fram något överhuvudtaget, förutom de medverkandes egna åsikter, som skulle stödja att cyklister missköter sig mer än andra trafikanter i stan. Eftersom det mig veterligen inte finns.
Fler fotgängare skadas för att de blir överkörda av bilar, ändå pratar man inte om något ”bilkrig” mot fotgängare (tvärtom, då är det deras eget fel) .
Så sprids mer cyklisthat.
Varför bryr jag mig då om jag är laglydig ”god cyklist”?
Ni som följer Cyklistbloggen känner igen det här svaret, jag har svårt att variera det mer så jag har börjat att bara klistra in det igen:
För att jag så ofta och regelmässigt hamnar i situationer där jag måste försvara något så trivialt som mitt val av transportmedel. För att cyklister inte missköter sig mer än andra trafikanter. För att det är så tråkigt att precis allt som handlar om cykling, förutom möjligtvis i cykeltidningarna, börjar med att cyklister är hatade, nu senast ”Cykla i P1” som skriver:

Många av oss hyser starka känslor till cykeln. Den är en symbol för frihet och individualism men cyklister som kör för snabbt och bryter mot trafikregler är en avskydd grupp

Någon som tror att ”Top Gear” eller gamla ”Trafikmagasinet” började med samma brasklapp? ”Men bilister som kör för snabbt och bryter mot trafikregler är en avskydd grupp”? I think not.
För att jag vill att alla slutar generalisera. För att det är tröttsamt. För att det påverkar mig. Jag cyklar varje dag, ibland gör jag fel precis som alla andra. Missar en fotgängare som inte kommer över. Stannar klumpigt. Glömmer att ge tecken med armen. Då vill jag bli bedömd för hur jag cyklar, inte utifrån en fördom om ”hur cyklister är”. När jag säger ”förlåt, det var inte meningen¨, jag missade”, så vill jag slippa höra ”jävla cyklister” till svar.
Och för att det är otäckt. Det krävs bara att jag hamnar framför en enda cyklisthatande, stressad bilist som inte fått sitt morgonkaffe än och som plötsligt känner att hen ska ”visa cyklistjävlarna” för att det ska bli livsfarligt för mig.
Läs mer om cyklisthat.
EDIT: Ser nu att Mitti har artikeln som webbpublicering och ser följande citat:

– När vi la upp en bild på Daisys ben på Facebook slogs vi av vilket cykelhat det finns i Stockholm.

Och det är en bild som jag känner igen.

103 svar på ”Det är ett krig, I tell you! Ett Cykelkrig!”

  1. Vilka är de miljövänligaste? Cyklande hipsters i innerstan som köper ekomat i närbutiken. Vi köper bara noga utvalda saker. Våra lägenheter är miljövänligt uppvärmda och om vi inte går/cyklar åker vi kommunalt.
    Vilka är de näst miljövänligaste? Memils! De lägger ut mycket på sin cykling men det är bara kvalité och nödvändiga prylar. Något säger mig att även de äter ekomat (men inte lika mycket som vi hipsters). Det går inte ihop att cykla en 80000 kr cykel på dagen och tugga flintastek på kvällen.
    Vilka är de miljöovänligaste? Bilpendlande villamän som köper vanlig mat på stormarknader. De lägger hellre ner pengar på utemöbler av plast där de sitter och röker, dricker grogg och skriver hatkommentarer på sin PC om oss cyklister. Först hatar de Memils – eftersom de är så bögiga. Sedan hatar de hipsters – för de är så coola. Sist hatar de alla kvinnor – för att de är så osäkra.
    De som borde få flest hatkommentarer är alltså bilpendlande villamän. Men konstigt nog anses de vara beundransvärda.

  2. Om ni har läst Metro Stockholm i dag har ni säkert läst deras egna undersökning om att 88 av 103 cyklister under en halvtimme körde mot rött. I morgonrusningen. Det låter inte så bra så klart men tittar man på bilden som visar vart de står så förstår man varför. Fula knep.

    1. Jag cyklar tre mil varenda dag och ser en förkrossande majoritet av mina kära medcyklister glatt trampa på gångbanan trots att cykelbanan är tom, köra mot rött, hänsynslöst preja både gångtrafikanter och sina medcyklister, ge fan i alla typer av signaler, göra vansinniga omkörningar, köra på fel sida, mot enkelriktat, rakt ut i rondeller, strunta i högerregel och rent allmänt bete sig som livsfarliga idioter.
      Inte sällan skriker de dessutom åt folk att flytta på sig, istället för att själva sänka farten.
      Det märkligaste är kanske ändå att när jag faktiskt lyckats fråga nån av tokdårarna varför de kör som rövar så försvarar dom sig och tycker att dom gör rätt. Det är jag som är dum, jag borde hålla mig borta.
      Jag ser alltså cyklister begå trafikbrott för 50.000 i böter varje dag. Mycket lågt räknat.
      Det är verkligen inte ok. Och det krävs inga ”fula knep” för att se detta, det räcker med några minuter i rusningstid på vilken cykelbana som helst i stan.

      1. Karin, var cyklar du? Även jag cyklar 3 mil om dagen, från söderort till Stockholms innerstad. Någon ”förkrossande majoritet” som cyklar så illa som du beskriver har inte jag sett. Vilka gångbanor menar du? Vilka rondeller? Var gärna konkret!
        Jag hävdar bestämt att alla trafikantslag har samma benägenhet att bryta mot trafikregler, det är bara olika regler man bryter mot.
        Cyklistbloggen sammanfattar läget bra.

      2. Det är hemskt tråkigt att du har en sån hemsk cykelupplevelse Karin!
        Den cykelväg där jag cykelpendlar i Stockholm varje dag året om är det tack och lov precis tvärtom. Jag kör genom centrala stan, RIngvägen, Götgatan, Slussen, Skeppsbron och Stadsgården och här är majoriteten snälla, laglydiga och kör rimligt fort. Jag har faktiskt aldrig varit med om att någon trafikant, vare sig på cykel, i bil eller till fots har skrikigt. Och generellt sett sköter sig de flesta trafikanter omkring mig.
        Jag ser visserligen också trafikbrott, men inget som utmärker cyklister.

  3. När man läser de artiklar som finns angående detta får man den uppfattningen att det är cyklistens fel. De utelämnar även vissa detaljer som avstånd mellan flickan och cyklisten och avståndet mellan flickan och flickans far.
    Om flickan sprang ut i samma veva som cyklisten skulle passera då hade cyklisten ingen chans att stanna eller bromsa cykeln. Flickans far borde heller inte ha släppt ned flickan i närheten av gång och cykelbanan utan han borde ha släppt flickan en bit ifrån.
    Expressen skriver att flickan sprang ifrån sin pappa. Alltså är flickans far lika skyldig till att hans dotter blev påkörd av en cyklist.
    Tidningarna väljer enbart att skriva om cyklisten men de skriver inget om att flickans far är lika skyldig till att flickans far blev påkörd.
    Det är fel av flickans föräldrar att skylla detta enbart på cyklisten när flickans far är lika skyldig till att flickan blev påkörd.
    Visst, ett barn springer ifrån sina föräldrar och de springer även rakt ut men då ska föräldrarna se till att springa ifatt sitt barn istället för att låta avståndet bli för stort.

    1. Den här cyklisten har på allmän cykelbana kört så fort att hon inte kunnat stanna i tid och därför kört på ett barn som skadats allvarligt.
      Sedan har cyklisten smitit från olycksplatsen.
      Bara det där sista innebär åtal. Normalstraffet för smitning från olycka där någon skadats allvarligt är 6 månaders fängelse. Plus då att körkortet dras in direkt om sådant finnes.
      Även cyklister är alltså skyldiga att inte köra fortare än att de kan stanna för barn, husdjur, andra cyklister, gångtrafikanter, rullstolar, ekorrar eller vad som nu kan tänkas dyka upp på en allmän cykelbana i en park.
      Hur du kan få det till att barnets pappa är medskyldig är helt ofattbart. Men det förklarar kanske varför alltfler tycker att stockholmscyklisterna är bindgalna.

      1. Smitning är naturligtvis fel – men lika lite som jag förväntar mig 2-åringar ute på egen hand på Essingeleden, förväntar jag mig 2-åringar på cykelbanan. Jag kan inte förväntas anpassa min fart till så uppenbart självmordsbenägna beteenden. Pappan är lika medskyldig som om han slängt ut sin dotter på E4an.

      2. Kära Karin, detta fall måste väl ändå vara ett undantag, eller hur. Jag cykelpendlar året om mellan söderort och Rissne och jag brukar alltid ta det lugnt när jag närmar mig småbarn som inte har koll. Samtidigt kan inte låta bli att irriteras över föräldrar som verkar tro att cykelbanor är någon slags lekplats vilket det naturligtvis inte här. Små barn ska inte tränas i cykling eller leka på cykelbanor, det skapar bara irritation för oss cykelpendlare. Håll barnen på lekplatser eller områden som inte är cykelstråk. Med ditt resonemang skulle samma gälla för bilar. De ska aldrig köra fortare än att de kan stanna om ett barn dyker upp på gatan. Orimligt säger jag!
        Vänligen Håkan

        1. När jag som cyklist möter små barn på cykelbanan som håller på att lära sig eller har just lärt sig att cykla, så blir jag alltid uppriktigt glad. Det kvittar om jag får sakta ner, det gör jag gärna. Det händer att jag ropar heja-heja eller något annat uppmuntrande.

      3. Någon smitning är det inte fråga om då pappan ska ha sagt till henne att ’hålla sig borta’. Om barnet slitit sig på en trotar, sprungit ut i biltrafiken och där blivit påkört, hade du dragit samma visa om bilisters skyldighet att aldrig köra fortare än att de hinner stanna?
        Knappast. Då hade det bara varit ännu en olycka i mängden.
        Ingen av oss vet hur fort kvinnan körde, eller hur lång tid hon fick på sig att reagera.
        Om pappans ansvar vet vi bara att han har tappat kontrollen över sitt barns rörelser på ett mycket hårt trafikerat cykelstråk. Han släppte ner henne där de ’brukar titta på tågen’, och där man kan göra det i Tanto är cykelbanan nedanför Årstabron. Det är en av bara fyra leder in till stan från söder, och den är således mycket hårt trafikerad.
        Det vi vet är att en liten flicka och en kvinna varit inblandade i en olycka, och att båda förmodligen mår väldigt dåligt. Samt att pappan råkar tillhöra mediecirkusens innekrets och drar i alla trådar han kan för att hantera sina egna känslor, och att hans kollegor helt okritiskt jamsar med.
        Krigets första offer är sanningen.

      4. Nu har bara folk läst föräldrarnas version angående detta men ingen har läst cyklistens version angående detta.
        Enligt artikeln i Expressen sprang flickan ifrån sin far. Borde då inte flickans far har sprungit ikapp flickan?
        Risken finns även att flickan sprang rakt ut i samma veva som cyklisten skulle passera och detta innebär att cyklisten varken hann bromsa eller stanna troligtvis.
        Nu vet jag inte hur det ser ut i området men risken finns även att buskar alternativt träd hindrade cyklisten att se flickan.
        Det är lätt att klandra cyklisten i detta fall men samtidigt finns det vissa detaljer som saknas i detta fall.
        http://www.kattenmjau.se/2013/06/27/2-arig-tjej-blev-pakord-av-en-cyklist/

      5. Det är ju inte bara en del cyklister som tycker pappan är medskyldig, det finns ett sådant ansvar även rent juridiskt.
        Enligt familjebalken har föräldrar tillsynsskyldighet för sina barn. Den innebär bl a att man ej får utsätta dem för fara eller låta dem bli skadade. Att släppa en tvååring på en plats där fordon passerar kan betraktas som försumlighet från förälderns sida. Vid upprepade förseelser skulle föräldrarna förmodligen kunna förlora vårdnaden.

  4. Länken till klippet säger att ”sidan saknas”. Var hittar jag inslaget?

  5. Hej Cyklistbloggen!
    Jag läste din text och håller med dig om att det var bra att du inte ställde upp i TV4.
    Däremot tycker jag att grundfrågan är relevant.
    Jag håller inte med dig om att cyklister inte missköter sig mer än andra trafikslag. Min uppfattning är att cyklister generellt är dåliga på att följa regler och anmärkningsvärt ofta kör hänsynslöst. Oftast gör det inget eftersom de jämfört med med andra fordon är små, flexibla och att fotgängare hinner flytta på sig, men ibland blir det konsekvenser, som i fallet Daisy. För mig är Daisy en konsekvens av systematiskt dålig attityd till trafikregler och anmärkningsvärt hög brist på trafikhänsyn.
    Att säga att ”De flesta sköter sig” räcker inte för att inte generallisera eftersom jag upplever att cyklister som grupp i hög utsträckning har ett flexibelt synsätt på trafikregler. De kan i hög fart köra rakt ut i korsningar eller komma ut från blinda hörn, cykla på övergångsställen, tro att zebralagen gäller cyklister på cykelöverfarter (inte bara efter svängar alltså), cykla i anmärkningsvärt hög fart på kombinerade gång- och cykelbanor, cykla utan lyse, cykla berusad mm.
    Skulle en cyklist bryta mot en trafikregel och bli påkörd av en bil så blir ofta bilisten klandrad, inte minst av sig själv.
    Som bilist är det väldigt frustrerande att inse att även om jag kör försiktigt och inte bryter mot regler så är det inte upp till mig om jag ska krocka med en cyklist som kör dåligt. Insikten att jag potentiellt skulle kunna skada en annan person och tvingas leva med andras och egen klander om jag skulle köra på någon är frustrerande. Den frustrationen tror jag är vanlig bland bilister, även om den inte är genomtänkt och uttalad. Cyklister är farliga främst för sig själva och andra oskyddade trafikslag, men konsekvenserna av det drabbar även bilister.
    Som taxichaufför under studietiden fick jag träffa många pensionärer som åkte färdtjänst. Ett flertal uttryckte rädsla för cyklister som inte visade hänsyn, och där var jämförelsen mellan trafikslag kraftigt till bilisternas fördel. Fråga dig själv hur stor andel av cyklisterna som, enligt zebralagen, skulle stanna för att släppa förbi en person med rullator på ett övergångsställe. Jämför sen med hur många som skulle cykla förbi anmärkningsvärt nära. Rädslan för trafiken sänker många personers livskvalitet, och där har även cyklister ett ansvar.
    För många skulle en cykel vara ett alternativt sätt att transportera sig, men för många är bilen det bästa alternativet, exempelvis eftersom den är snabbare på längre sträckor. Om bilister med rådande infrastruktur skulle ta ansvar för många cyklisters dåliga beteende så skulle framkomligheten med bil bli kraftigt lidande. Även cyklister behöver bejaka behovet av bilar och den stora fördelen med att kunna ta sig fram effektivt med bil i stadsmiljö.
    Cyklister, generellt, behöver ändra sin attityd till trafikregler och visa mer hänsyn. Det räcker inte med att jämföra sin farlighet med bilister. Dåligt cykelbeteende får konsekvenser och därför behöver även cyklister ta ansvar och visa hänsyn, vilket cyklisterna som grupp behöver förbättra idag.
    Vänligen
    Per Wahlström

    1. Och det står dig såklart fritt att tycka. Men som journalister så räcker det inte med fritt tyckande, om man påstår något bör man också ha stöd för det.
      Det finns inget stöd för att cyklister skulle vara mer regelbrytande än något annat trafikanslag.Överhuvudtaget.
      För att tex ta den klassiska anklagelsen mot cyklister att de kör mot rött, så visar de (få) mätningar som faktiskt gjorts att mellan 18 och 20% av cyklisterna gör det (jag är inte en av dem). Det matchas, om man nu ska jämföra mellan fordon, mer än väl av tex ”bilisters” brott mot hastighetsbestämmelserna på 30- och 40-väg (där nästan hälften bryter mot 40-regeln se tidigare inlägg här på bloggen).
      Och man kan såklart vända på perspektivet som du för fram:
      ”Som bilist är det väldigt frustrerande att inse att även om jag kör försiktigt och inte bryter mot regler så är det inte upp till mig om jag ska krocka med en cyklist som kör dåligt.”
      Så här blir det för mig när jag kommer på hoj:
      ”Som cyklist är det mer än frustrerande att inse att även om jag kör försiktigt och inte bryter mot regler så är det inte alltid upp till mig om jag ska krocka med en bilist som kör dåligt”.
      Skillnanden i mitt fall är att jag för egen del på cykel riskerar mer än plåtskador. Så är det i trafiken, alla måste samverka och alla måste köra med tillräckliga säkerhetsmarginaler.
      Och jag vill understryka att jag också kör bil. Jag upplever regelbundet perspektiven från bägge transportsätten (jag går också för den delen så jag är också fotgängare).
      Jag är medveten om att cykel inte är det enda alternativet att transportera sig – jag kör som sagt själv bil när det fungerar bättre. Jag har heller ingen beef med ”bilister”, läs tex det här inlägget där jag utvecklar det lite: https://www.cyklistbloggen.se/2013/06/cyklisthat-i-media/
      Vänligen,
      Christian

      1. Tack för snabbt svar!
        För mig är ditt exempel med rödljuskörning extremt talande. Upp emot 20% av cyklisterna kör mot rött i mätningar. Tänk dig hur det skulle se ut om var femte bil körde mot rött.
        Som jag sa så gör det oftast ingenting att cyklister bryter mot regler, men inställningen till trafikregler bland cyklister är i min mening anmärkningsvärt dålig och behöver snäppas upp. Skulle hastigheten på kombinerade cykel- och gångvägar regleras för att skydda fotgängare, exempelvis till 15km/h, är jag övertygad om att cyklister skulle fortsätta cykla så fort de anser är bekvämt.
        Om jag som billist ska behöva ta ansvar för exempelvis cyklister som kör mot rött så blir transport med bil väldigt mycket mindre effektiv.
        Jag upplever att det finns antagonism mellan cyklister och bilister. Det är inget jag belastar den här bloggen för utan mer från egna erfarenheter. Jag känner att cyklister regelmässigt slår ifrån sig sitt ansvar och argumenterar för att cyklister som grupp ska slippa ta ansvar i trafiken.
        Det är rimligt att anta att cyklisten tar mest skada av att bli påkörd, men det är lika orimligt att säga att bilister inte ”riskerar mer än plåtskador”. Jag har aldrig kört på någon, men föreställer mig att jag skulle må dåligt psykiskt av att ha gjort någon illa. Dessutom föreställer jag mig att många skulle döma mig som bilförare, tyst eller öppet, även om jag skulle ha kört oklanderligt.
        Billister har utan tvekan det största ansvaret, ett ansvar som de ibland inte tar, men jag upplever att cyklister anmärkningsvärt ofta försöker undfly sitt eget ansvar på ett hänsynslöst och ogenomtänkt sätt.
        Vänligen
        Per Wahlström

        1. Det jag skrev om frustration var menat som en reaktion på ”cyklisthatet”. Eftersom jag upplever att cyklister i större utsträckning än bilister struntar i grundläggande regler som exempelvis högerregeln, fungerande lyse och rödljus, upplever jag en frustration som jag riktar mot cyklister som grupp. Det är en frustration som jag tror är vanlig bland bilister och som kan yttra sig om ”cyklisthat”. Det är lätt att slå ifrån sig kritik som cyklist med motivationen att bilisten bara riskerar plåtskador men det är inte sant och det var det jag ville få fram med mitt första inlägg.

          1. Man kan ju tycka att hastighetsbegränsningar också är en grundläggande regel. Jag tror att folk har olika uppfattningar om vilka trafikregler det är ok att tumma lite på.

          2. Ska jag tolka det som att du inte tycker att cyklister som grupp behöver ändra attityd?
            Jag tar avstånd från formuleringar som att bilister ”bara riskerar plåtskador”, vilka jag upplever är karaktäristiska för den cyklande gruppens attityd.
            Jag vill lyfta fram konsekvenserna av dåligt cykelbeteende, så som psykiska och sociala besvär för en bilförare som utan klandervärt beteende hamnar i en krock med en cyklist, eller obehaget som en fotgängare känner av att behöva dela väg med hänsynslösa cyklister.
            Jag upplever att cyklister generellt, reflexmässigt lägger skulden på bilföraren i en krock, vilket jag anser skadar relationerna mellan bilister och cyklister.
            Det är fel av cyklister att tro att det bara är plåtskador som bilisterna riskerar
            Det är fel av cyklister att tro att bilar är deras enda referens i trafiken, vilket Daisy är ett talande exempel på.

          3. Och du tror att Daisy hade legat i sjuksängen om infrasturkturen för cykling var lika väl genomtänkt och välfungerande som den är för motorfordonstrafik?
            Det tror inte jag. Nu var det en äldre dam som körde på Daisy, de brukar ytterst sällan vara fartdårar, men kan vara lite ovana att cykla rätt ofta, och inte hinna reagera så snabbt som man måste om en tvååring tvärvänder in framför cykeln.
            Har du funderat på varför en cyklist som kör på ett barn är en elak, självisk jäkel till trafikdåre, medan det är synd om en bilist som gör samma sak? För att det ju var en olycka, såklart, inte kan man begära att bilisten hinner väja för någon som springer rakt ut framför bilen (vilket btraktas som tragiskt, till skillnad från när någon springer ut rakt framför en cykel).
            Och har du funderat på skillnaden i risk och konsekvens när en bil kör mot rött ljus jämfört med när en cyklist gör det? Majoriteten av cyklister som cyklar mot rött gör det när det inte är en bil i närheten, för att rödljuset regelrar något som inte berör cyklisten. Det syns inte i statistiken. ALLA rödljus som finns (med ytterst få cykelrödljusundantag) reglerar biltrafik, så det GÅR inte att jämföra den statistisken rakt av.
            Och har du tänkt på hur det kan komma sig att majoriteten anser att fortkörning inte alls är ett brott, utan snarare något helt normalt, fastän det är allmänt känt att en ökad hastighet i mycket hög grad medför ökad risk för död och svåra skador. om det sker en olycka?
            Så nej, du har fel. Cyklister gör inte mer fel än andra trafikantgrupper, men av någon anledning ser många hårdare på de fel cyklister gör, fastän de ofta inte innebär en ökad olycksrisk.

          4. Jag har läst det du skriver. Jag känner inte igen att de som framför motorfordon ursäktas och att de som framför cyklar demoniseras. Min upplevelse är den motsatta.
            Nu vet jag inte hur platsen ser ut, men jag föreställer mig att damen i fallet Daisy hade möjlighet att se flickan före hon sprang fram och då borde hon anpassat farten, kanske rent av stannat, innan hon kom fram till flickan.
            Jag håller med om att rödlysen som inte reagerar för cyklister skapar en kultur av att rödljusen inte gäller cyklar. Det späder ut cyklisternas ansvar i den frågan, men jag anser fortfarande att cyklister tar för lite hänsyn till trafikreglerna.
            Såklart är den sammanlagda risken som biltrafik tillför långt mycket större än cykeltrafiken. Sannolikt innebär att om en bilresa byts ut mot en cykelresa så ökar den sammanlagda trafiksäkerheten, men trafikslagen är inte fullt utbytbara och båda behöver visa varandra respekt. Trafiken finns för att folk ska transportera sig, och där är bilar väldigt viktiga. Min upplevelse är att cyklisterna behöver förbättra sin attityd och respekten för trafikreglerna, inte minst med hänsyn till fotgängare. Jag tror att det skulle öka bilisternas hänsyn mot cyklister också.
            Vänligen
            Per

          5. Förstår inte riktigt på vilket sätt du anser att de som kör bil demoniseras, särskilt inte med tanke på att t.ex. fortkörning ses som RÄTT sätt att framföra stt fordon på, men låt vara.
            Apropå regelbrott dock, det ÄR inte så enkelt som att en regel är en regel och den SKA FÖLJAS. Eller, det ska den såklart, men för cyklister kan det vara förenat med väldigt hög riskt att göra det, varsågod att läsa mer här: http://www.newsmill.se/artikel/2012/07/05/cyklister-som-f-ljer-reglerna-straffas-med-d-den
            Sen måste jag tillägga att jag anser att alldeles oavsett så är det viktigaste i trafiken att visa hänsyn och hjälpas åt så gott man kan, oavsett hur man tar sig fram. Det måste vi alla sträva efter, för allas skull. Och jag tycker faktiskt att det måste få gå före paragrafrytteri. Något som även en högt uppsatt polis gick ut i media och sa rätt så nyligen, har tyvärr ingen länk till det.

          6. Alla krockar jag sett har varit när motorfordon svänger höger utan blinkers och kör på cyklist som ligger i cykelfält. Vilket väl också statistik visar. Så ja det är ok att lägga skulden på bilar och en trafikplanering där det inte ges plats för cyklar, där man ska tvingas till att köra bil som persontransport, för att vara säker.
            Med det sagt det är klart det finns ursäkter för att bilar kör på min cykel, på liknande sätt finns det ursäkter för att man kör på ett litet dagis barn. Fast det är samma slags ursäkter för alla trafikanter.

          7. Bra argumentation Per.
            Hur många dödsfall/svårt skadade orsakar bilister resp. cyklister per år? Jag undrar vilken grupp det är som behöver ändra attityd??? Så skulle man också kunna skriva enligt ditt sätt att bunta ihop folk i grupper.
            Problemet är att det finns idioter i trafiken oavsett trafikslag. Och om det är någon ”grupp” som behöver ändra attityd så är det naturligtvis dessa idioter som sätter sig över de regler vi har i samhället. Sen finns det säkert regler som behöver ändras beroende på vem man frågar och det gör man lämpligast genom att påverka våra politiska beslutsfattare. Den här bloggen är ett utmärkt exempel på det.
            Om det är så att man riskera psykisk ohälsa av att köra bil för att man riskerar att köra på oskyddade trafikanter, även om de begår regelbrott, då kanske man ska fundera på om det är värt att sätta sig bakom ratten. En bil är inte bara ett förträffligt och emellanåt smidigt fordon att transportera sig med. Bilen är även ett potentiellt mordvapen som måste hanteras med stort ansvar.
            Om man som bilist tycker det är jobbigt med cyklister som rör sig på samma körytor som man själv tänker framföra sitt fordon på, så gör man bäst i att lobba för en fungerande cykelinfrastruktur. Undrar hur många cyklisthatande bilister som gör det?

          8. Jag håller med dig i allt. Jag skulle inte använda ordet mordvapen, men jag förstår din poäng. Om folk var medvetna om riskerna med att köra bil så skulle de antagligen inte köra lika mycket som de gör nu, och sannolikt ta färre risker.
            En viktig aspekt som sällan kommer med i diskussioner kring trafiksäkerhet är det transportarbete som bilarna gör och hur ett motsvarande alternativ skulle se ut. Att den här bloggen lobbar för en säkrare cykeltrafik är värt all heder.
            Utöver det finns det anledning för cyklister att dra ner på antagonismen mot bilister. Jag upplever att cyklister som grupp, med exempel från den här bloggen som lysande undantag, i anmärkningsvärd utsträckning försöker fly från sitt eget ansvar och skyller ifrån sig. Även om cyklisternas ansvar är mycket mindre än bilisternas så måste det ändå bejakas. Inte minst i relation till fotgängare.
            /Per

          9. Hörru Pelle! Kan du ta och tagga ner lite och försöka sätta dig in i cyklisternas situation i storstäderna, va En första fråga : cyklar du själv? I stan? Till och från jobbet i ur och skur? Du verkar vara en moralens väktare (eller är du ett troll) som verkar anse att cyklister som grupp är ett otyg. Du har ingen aning om vad du talar om när du förespråkar 15 km/h på gc-banor. Jag har 2.5 mil enkel resa och en stor del av dem går på just gc-banor. Om jag inte kan ha ett snitt på 25 km/t vilket innebär att jag ibland är uppe i 30-40 i gynnsamma fall så kan jag ju lika bra åka bil (ja jag har körkort och bil). Just att kunna ta sig fram snabbare med cykel till jobbet är halva nöjet! Naturligtvis saktar jag ned om jag ser barn eller hundar men om det är vuxna människor jag passerar, ja då tar jag för givet att de kan förstå att det kommer en snabb cyklist eller varför inte en EU-moppe (dom har förövrigt helt kommit bort i debatten???!!!) bakifrån. Just dessa gc-banor är ett otyg som borde försvinna, för att inte tala om där man dessutom kan räkna med mötande trafik på samma smala remsa. Nej, Pelle, tjacka en hoj och ge dig ut i trafiken så får du se hur verkligheten är. Sen kan vi börja snacka!
            vänligen (kanske?) Håkan

          10. Vet inte om frågan är ställd till mig, men nej, jag tycker det är fel att bunta ihop folk efter vad de råkar sitta på för stunden. Det är lika lite rätt att säga att ”cyklister” behöver ändra attityd som att säga att ”bilister” behöver göra det.
            Det enda det bidrar med att bunta ihop folk enligt yttre attribut är att man ökar polariseringen och föder ett ”vi och dom”-tänkande. Det gäller både i trafiken som i övriga samhället.
            Däremot behöver trafikanter som bryter mot trafikregler eller som tar sig fram med för dåliga säkerhetsmarginaler ändra sin attityd. Det gäller oavsett fordonstyp.
            Jon Jogesjö säger det rätt bra, citerad i det här inlägget: https://www.cyklistbloggen.se/2013/05/ska-inte-cyklister-kontrolleras-som-alla-andra/

          11. Hej igen.
            Vad gäller buntandet och polariserandet så finns det en tag i botten på ditt blogginlägg som lyder ”cyklisthat”. Jag anser att det som kallas cyklisthat är ena sidan av ett mynt, och att det finns en andra sida på samma mynt.
            För mig är cyklister som trafikslag anmärkningsvärt dåliga på att följa regler och jag anser att de behöver förbättra sig.
            Jag förstår att många andra har andra åsikter och jag har mig veteligen aldrig sagt att någons åsikt är fel.
            Efter kommentarerna på den här bloggen att döma så saknar jag självkritik hos bloggens läsare. Dock inte hos bloggägarna som mestadels verkar bedriva seriös lobbyverksamhet för säkrare cykeltrafik.
            Vänligen
            Per

          12. Du Pelle, du är taxischaffis va? Ni är ju inte precis kända för att följa trafikreglerna. Vem har inte sett en taxi göra en taxisväng, göra suspekta filbyten osv. Jag tycker ni taxichaffisar som grupp ska snäppa upp er attityd lite och sopa rent framför egen dörr innan ni öppnar limpsaxen! Under 11 års tid har jag varit med om en olycka som krävde sjukhusvård och polisinsats och det var vid Hornstull när en taxi-chaffis körde alldeles för när och fällde mig med backspegeln. Han tyckte inte han gjort något fel utan anklagde mig för att ha kört i kollektivtrafikfilen där jag inte hörde hemma, tyckte han. Kanske behöver speciellt taxichaffisar extrautbildning som Motormännen tycker cyklisterna behöver. Som tur var fanns det vittnen som sett hela händelseförloppet och som vittnade när polisen kom. Som sagt, sten i glashus, vet du vad det uttrycket betyder? Googla gärna om inte.

          13. Det är nog många som tycker att taxiförarna är väldigt dåliga på trafikregler med.
            Har hänt att en del taxi förare berättar att cyklar alltid har stopplikt på huvudled och att stopp och väjningsplikt ej gäller för er.
            Vad säger du om det?
            Visst stämmer det att många cyklister åker mot rött. I alla fall ser det ut, så.
            Men skulle bilarna vara mindre, så skulle säkerligen många bilar åka mot rött med.

          14. ”Cyklisthatet” finns ju, precis som det finns ”rasism” eller andra uttryck för generaliserande fördomar av hela grupper av människor, det är därför vi försöker tagga våra inlägg så att vi lätt kan hänvisa till dem när vi behöver (så här: https://www.cyklistbloggen.se/tag/cyklisthat/)
            Jag tror inte hatet mot cyklisterna hänger ihop med eventuell laglydighet eller inte, i så fall hade det funnits ett ”bilisthat” också och det finns det inte. När folk kör för fort på 30-vägar så kritiseras tex ”fartdårar”, inte ”bilister” och det är en väldig skillnad. ”Bilister” representerar alltid bara individen, medan en ”cyklist” alltid representerar alla cyklister, i synnerhet när hen gjort något dåligt.
            ”Bilister” och ”Cyklister” mäts med helt olika måttstockar, något jag som byter mellan fordonstyperna, och därmed ena halvan av dagen är ”cyklist” och därmed bör förändra min attityd, andra halvan är ”bilist” och därmed problemfri, märker. Det blir helt enkelt lite löjligt när man upplever det själv.
            Däremot tycker jag mig sett att det finns något liknande mot yrkestrafiken (något jag är inne lite på här: https://www.cyklistbloggen.se/2013/01/sluta-generalisera-i-trafiken/)
            Snarare tror jag hatet, eller fördomarna, har att att göra med att cyklister tar plats som tidigare varit någon annans: Med masscyklism så krävs att utrymmet prioriteras annorlunda och när cyklister ska få plats så måste någon annan maka på sig. Det tror jag skapar konflikter, särskilt på sommaren när antalet cyklister plötsligt mångdubblas. Jag ska försöka återkomma till det i ett senare inlägg.
            Sen tycker jag att det är bra att kommentarsfälten fylls med olika synvinklar (vi har tex tidigare lyft fram bussförare som kritiserat oss här:https://www.cyklistbloggen.se/2012/08/cykling-med-en-busschauffors-ogon/
            Så jag tycker det är toppen att du väljer att kommentera här!
            /C

          15. Tack Christian!
            Det här inlägget är så oerhört viktigt, och det förstår jag att du vet.
            Vad gäller cyklisthatet så tror jag att det finns orsaker från både det ena och det andra.
            För mig så var insikten väldigt tydlig och stark när jag insåg hur mycket slumpen det är som avgör om det blir en trafikolycka. Insikten av hur dåligt jag själv, och många andra, körde och hur orimligt höga krav på förare som skulle krävas för att inga olyckor skulle ske. Insikten att jag inte kan köra så bra att jag inte riskerar att köra på någon.
            Jag fortsätter att älska att köra bil, och tar medvetet risken att krocka med andra trafikanter. Jag upplever att jag kör lugnare än genomsnittet, även om jag inte alltid har gjort det. Jag kör ofta för fort där det är bra sikt och lite trafik, men upplever att jag ganska ofta blir blir påjagad och sällan att jag jagar på.
            Efter bland annat ett par incidenter med cyklar där jag körde lika bra eller bättre än jag tycker att man kan förvänta sig av en bilist, upplever jag en frustration mot cyklister som grupp. Den är inte lika stark idag eftersom jag idag inte längre är yrkesförare men jag vill ändå belysa att jag upplever att cyklister har en generellt en anmärkningsvärt slapp syn på trafikregler och trafikhänsyn, inte minste gentemot fotgängare. Något som rödljusfilmen från din kollega tydligt illustrerade.
            Jag tycker därutöver att bilen får generellt oskäligt mycket kritik i förhållande till hur samhällsnyttig den är.
            Många personer är snabba att kritisera bilen på grund av trafikskador eller miljöpåverkan, utan att reflektera över vad alternativet skulle vara. Jag vet inte hur stor andel av biltrafiken som kan ersättas på ett rimligt sätt.
            Jag känner att jag har fått sagt mer eller mindre det jag velat ha sagt och avslutar med att jag precis kommit hem från dagens cykeltur som efter 1,5 timmars irrande blev längre än vanligt med min DBS och en Nordic Cab där bak.
            Mitt favorittrafikslag för pendling är tåg och tunnelbana 🙂
            Glad sommar på er
            Vänligen
            Per Wahlström

          16. I städer kan den mesta personbilstrafiken ersättas med andra färdmedel – det finns ingen egentlig anledning att ha privatbilar i städerna. (Däremot behöver vi naturligtvis, varutransporter, bussar, hantverkare, taxi, färdtjänst, ambulanser…).
            Cyklister har knappast en generellt mer slapp inställning till regler än andra men i många fall måste vi bryta mot regler för att överhuvud taget komma fram. Det finns oändligt många exempel på hur det helt enkelt inte går att ta sig fram utan att bryta mot regler.
            Sen har bilister och cyklister väldigt olika situation i trafiken. Att köra mot rött är en stor synd för en bilist – därför att risken att ställa till en olycka är stor. Däremot är riskerna små med att köra ett par km för fort på en 110-väg – så det brottet är oerhört vanligt. En cyklist som vid ett bevakat övergångsställe låter alla gångtrafikanter gå över och sen lite sakta kör mot rött – bakom gångtrafikanterna – gör sig förvisso skyldig till lagbrott – men han utsätter ingen för någon som helst fara.
            På min pendlingsväg finns 5 sådana trafikljus + 2 trafikljus där jag måste stanna, gå av cykeln, trycka på en knapp, vänta en period på att det ska bli grönt (trots att bilarna som ska åt samma håll har grönt redan från början), ett trafikljus som inte reagerar alls förrän det kommer en bil (jag stod en gång där en timme – bara för att kolla…), ett trafikljus som ska släppa fram anslutande trafik – men min cykelbana går rakt fram och berörs inte alls av anslutande trafik. Detta trafikljus står höger om min cykelbana så formellt är det lagbrott när jag kör mot rödljuset.
            Så länge denna uppenbart felkonstruerade och kontraproduktiva trafikplanering består kommer jag att fortsätta att använda mitt sunda förnuft, kommunicera med mina medtrafikanter och glatt strunta i irrelevanta rödljus. Kommunikation är alltid bättre än stelbenta regler.
            Kom också ihåg – trafikljus finns ENBART för bilarnas skull (liksom flertalet andra trafikregler). Vi cyklister är inte inlåsta i ljudisolerade burar utan kan kommunicera med våra medtrafikanter. Vi behöver inga trafikljus – det är bilisterna som behöver dem för att inte köra ihjäl varandra och oss cyklister.

          17. ”För mig så var insikten väldigt tydlig och stark när jag insåg hur mycket slumpen det är som avgör om det blir en trafikolycka.”
            Jag tycker det är en viktigt sak du säger här! Men du missar att det gäller för alla trafikslag, folk kastar sig ut i cykelbanan eller körbanan hur man än tar sig fram.

          18. Förutom att jag tycker att cyklister ska hålla sig till trafikregler
            1. Vilket är värst, en cyklist som kör mot rött därför att ljussignalen inte slår om automatiskt eller därför att den allmänna vägens trafiksignaler inte reagerar på cyklar och är röda åt alla håll tills något kommer, eller en bilist som kör mot rött i 70 när fotgängare väntar på att få gå över (en situation jag får uppleva åtminstone varannan dag de gånger jag går hem från jobbet)?
            2. Det finns ett ställe där jag som fotgängare & cyklist svär ve & förbannelse över cyklister som cyklar på en smal trottoar (ingen cykelbana) med en mycket skymd snäv vinkel (jag har fått matkassar & annat påcyklat ett antal gånger). Problemet är att alternativet är att korsa en hårnål, där man tvingas korsa rusningstrafiken två gånger och det kommer trafik från tre håll (sam cyklister fr två håll till). Illa planerat är bara förnamnet.
            3. Varför betraktar man alla cykelbanor som lämpliga lekplatser? Skulle någon vid sina sinnens fulla bruk lämna en tvååring på en lokalgata, på Götgatan, eller på Bergslagsvägen? Alla cykelbanor är inte (eller borde inte vara) lämpliga att släppa små barn på – lika lite som alla vägar är lämpliga att cykla på.
            4. För att en en cykelbana skall kunna fungera som ett pendlingsstråk måste man kunna hålla en rimlig hastighet, och 15 km/h (för att inte tala om 6 km/h) är det inte. För egen del eftersom gångvägen till jobbet är betydligt kortare och jag slipper kringaktiviteter som att ställa undan & låsa cykel och klä om när jag går, bör jag komma upp i en 25 km/h i snitt för att det skall löna sig tidsmässigt att cykla.
            5. Jag dör eller blir invalidiserad, bilisten får psykologiska problem: jämförbara storheter? (Och jag vet bara alltför bra vad psykologiska besvär kan ha för konsekvenser.)
            6. Även om jag ofta svär mycket & länge över idiotiska cyklister, måste jag erkänna att bilisterna som härjar på cykelbanorna är ett större problem (typiskt ett halvdussin per dag på vägen hem).
            7. Hur ofta är bilisten helt oskyldig när cykel och bilist delar olyckstillfälle med skadad cyklist som följd? De gånger jag med nöd och näppe undkommit har jag blivit prejad av lastbil, nästan blivit påkörd på cykelbana (varav en gång av en bil som körde upp på trottoaren), osv, osv.

          19. ”bör jag komma upp i en 25 km/h i snitt för att det skall löna sig tidsmässigt att cykla.”
            Släpp stressen kör lugnare.

          20. Läs innantill: kan jag inte hålla 25 knyck (och det är inte att stressa: med rätt cykel kan jag slöcykla i 30), tar jag det lugnt och GÅR (lämnar cykeln hemma och tar till apostlahästarna). Och hur som helst, vad vet du vad jag trivs med? Jag kanske gillar att pressa mig till det yttersta och tycker att det är stressande att tvingas promenadcykla.

          21. För övrigt är det rätt tunt med annan ta trafik halv sex på morgonen: rätt ensamt på cykelbanorna, så det går att dra på utan riskera någon annans liv & lem.
            När jag cyklar förbi Golfängarna och Lötsjön där det explicit är 15 km/h är jag å andra sidan en av de få som faktiskt försöker hålla hastigheten. Och den som bränner på i 30 km/h där en eftermiddag/kväll saknar definitivt omdöme: gott forgängare, barn, hundar, änder, och andra.

          22. 1.
            I det här exemplet tycker jag att bilisten gör ett värre fel. Det är inte ett exempel som känns karaktäristisk för hur jag upplever trafiken. Jag kan bara beklaga.
            2.
            Det går att kliva av cykeln och leda den om det är trångt. För mig är det exempel på dåligt cykelbeteende OCH på bristande infrastruktur.
            3.
            Det är en intressant fråga. Jag saktar alltid in om det är barn på vägen, oavsett om jag kör bil eller cyklar. Som förälder till två 16 månaders barn så kan jag känna: var ska vi annars förflytta oss än på gång- och cykelbanor? Barn leker var de än hamnar och som förälder klarar man inte att hålla koll jämt. Jag vet inte vad lagboken säger, men jag tycker nog att den som pendlar till jobbet får visa hänsyn till barnfamiljer som inte har något annat ställe att gå på
            4.
            Det är ett giltigt argument för att skilja på fotgängare och pendelcyklister, och jag hoppas att politikerna tar hänsyn till det när de väljer infrastruktursatsningar. Om lämplig infrastruktur saknas är för mig ett argument för att inte cykelpendla på kombinerade cykel- och gångvägar.
            5.
            Jag har alltid hävdat att bilisten har störst ansvar. Det jag vänder mig mot är att det används som ett argument för att cyklister ska få betes sig hur som helst. Idag anser jag att cyklister behöver skärpa upp sitt trafikbeteende och attityden. Fritt för folk att ha en egen åsikt.
            6.
            Jag förstår din poäng och kan lätt föreställa mig situationen. Hade den här typen av situationer varit typisk för min trafikupplevelse så kanske jag hade haft andra åsikter om vem som behöver snäppa upp sitt beteende.
            7.
            De två tydligaste tillfällen när jag med taxibil varit nära att köra på en cyklist har jag känt mig helt oskyldig. I ena fallet var det en felparkerad bil som försämrade sikten, så där är ansvaret delat med föraren av den bilen, men inte mitt. I båda fallen kom en cykel rakt ut i vägen utan att någon väjningsplikt förelåg. I ena fallet löste ABSen ut på torr asfalt med två färdtjänstkunder 80+ i baksätet. Reglerna finns inte bara för att trafiken ska vara säker, utan också för att man ska kunna transportera sig effektivt. Jag vill inte behöva ta hänsyn till cyklister som bara aningslöst bara kör.
            Sammantaget när jag läser det du skriver så känner jag att din trafiksituation känns farlig för dig, och jag själv hade inte valt att cykla i den. Jag hoppas att det blir fler, eller bättre cykelbanor så att det lättare går att ta sig till jobbet på cykel.

          23. Min trafiksituation är inte speciellt farlig. Speciellt inte om man slipper i plåtlådor som kör där de inte får eller parkerar sina otyg där de inte får så jag och andra cyklister (och fotgängare) måste ta onödiga risker.
            Jag saknar f ö körkort, så att ta bilen är inte ett alternativ.

        2. Jag försvarar inte rödljuskörningar, jag kör aldrig mot rött överhuvudtaget, men det finns en del skäl, tex fungerar de inte alltid överhuvudtaget med cyklister:
          http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/farliga-trafikljus
          https://www.cyklistbloggen.se/tag/rodljus/
          Det finns också viss forskning som visar att de cyklister som kör mot rött överlever oftare i situationer där det finns en högersväng efter rödljuset (http://www.newsmill.se/artikel/2012/07/05/cyklister-som-f-ljer-reglerna-straffas-med-d-den)
          Och i Stockholm finns det bara en registrerad olycka som orsakats av rödljuskörande cyklist mellan 2006-2010.
          Jag menar inte att det är ok att köra mot rött, jag vill bara problematisera bilden av tokdårar på cykel.
          Det sagt, är vår inställning att man ska följa trafikreglerna när de gäller och demokratiskt försöka påverka politikerna att förändra dem som man tycker fungerar dåligt.
          Jag vet inte om en hastighetsbegränsning till 15 skulle göra så stor skillnad, det är fortfarande farligt för fotgängare. Skulle man hastighetsbegränsa för fotgängarnas skull, skulle man få lägga gränsen vid gångfart, dvs 5-7 km/h.
          Men kanske skulle det sätta press på politikerna att sluta bygga det som kallas g/c banor. Som pendlingscyklist vill jag ha samma möjlighet som bilpendlarna att hålla en rimlig hastighet och tex Cykelplanen fortsätter att tycka att det är bra att blanda fotgängare och cyklister (se tex: https://www.cyklistbloggen.se/2012/05/stockholms-nya-pendlingsstrak-ar-gangbanor/

          1. Efter att tittat på några inlägg på cyklistbloggen verkar den vara bra, exempelvis filmen som din kollega hade med rödljuskörningar. Det är just den typen av laglöst cykelbeteende som jag tar avstånd från och som för mig är anmärkningsvärt vanligt. Jag reagerade på formuleringar, som exemplet med plåtskador och anser fortfarande att det finns skäl att kritisera cyklister som grupp. Jag inser att cyklistbloggen arbetar för ansvarsfullt cyklande och jag vill uppmuntra cyklistbloggen till fortsatt lobbyarbete för säkrare cykeltrafik.

        3. Hur det skulle se ut om 20% av oss bilister körde mot rött vet jag inte
          men hur det ser ut om 5-10% av oss körde mot rött vet jag. Det är
          ungefär där man hamnar när man mäter bilisters rödljuskörande. Dessutom
          vill jag hävda att bilisters rödljuskörande är så mycket farligare att
          det totalt sett är ett mycket större problem.
          I Göteborg finns det
          flera korsningar där det skulle vara livsfarligt att börja cykla när man
          får grönt eftersom det kommer bilar ett bra tag efter det har blivit
          rött.
          Jag håller såklart med om att det vore otroligt obehagligt att
          köra på någon oavsett vems fel det är. Det skulle dock inte döda mig om
          den andre är en cyklist eller fotgängare. Dessutom verkar det vara en
          otroligt liten risk att köra över en rödljuskörandfe cyklist.
          Däremot
          är risken större att köra på någon om jag håller 40 istället för 30 på
          30-väg om något skulle hända, tex att en tvååring sliter sig och
          springer ut i gatan,
          Av någon anledning måste jag ju som cyklist
          också påpeka att jag inte cyklar mot rött, däremot har jag misslyckats
          så att jag har kört mot rött med bilen, som tur är har inget hänt.

  6. Har funderat mycket på det här från artikeln: ”släppte ner Daisy vid en gång- och cykelväg i parken där barnen brukar titta på tågen. Sedan sa det pang.” Jag antar att det är vid Årstabron, det är ett vältrafikerat pendelstråk där gående och cyklister inte har några markeringar eller hjälp för att dela upp trafiken.
    Så min fråga är om det nu är så att vi ska anpassa farten på gemensamma cykel och gångbanor, hur långsamt ska vi cykla när bvi pendlar in till stan? Om nu de flesta väljer att cykla i 16-21 km/h .

    1. Samma fråga är relevant för förhållandet bilister/cyklister.
      Vilka rättigheter ska det förhållandevis oskyddade trafikslaget ha i förhållande till framkomligheten för det mer skyddade trafikslaget?

      1. Vad jag säger är att 16-20 km/h är inte snabbt, det är vad jag i genomsnitt cyklar under en mil i Stockholm. Och på stället där Daisy blev påkörd är det svårt att se hur man kan ha så mycket mer fart.
        Fast om man vill hastighets begränsa så måste alla på cykel bromsa ordentligt i backar, aldrig ta i osv. Jag vet inte hur du tänker men om du jämför cykelfart med att sänka hastighetsgränsen till 30km/h (eller lägre), så har jag väldigt lite förståelse.

  7. Mitti har idag en ny artikel om händelsen. Till skillnad från Nyhetsmorgons inslag finns lite fakta och statistik. Av 1 772 cykelolyckor i Stockholms län 2012 var 88 mellan cyklist och fotgängare, alltså fem procent. Det var ju intressant, men hur stor andel fotgängare skadades utan att någon cyklist var inblandad? Den uppgiften skulle ge ett bättre svar på frågan vilken fara cyklister utgör för fotgängare. När det gäller dödliga påkörningar i hela Sverige står cyklister för mindre än en procent av dessa.
    Cyklist körde på 2-åriga Daisy. Mitt i Stockholm

  9. Mycket bra inlägg! Jag tror dock att TV4:s inslag var så överdrivet att jag undrar hur många som tar det på allvar. Att kalla det ett ”krig” och hävda att de flesta cyklister håller 50 är väl att ta i lite väl mycket. I takt med att vi cyklister blir så många blir det också allt mer ohållbart att generalisera cyklisterna till en homogen grupp.

    1. Jag har själv bara lyckats komma upp i 38 km/h i nerförsbacken när jag var helt ensam på bilvägen på väg hem från jobbet en sen kväll. Jag tror det är oehört få cyklister i Stockholm som överhuvudtaget ens klarar att komma över 40. Defintivit inte pendla i den farten, och inte i cykelbanorna i innerstan.

      1. Nej, det är inte många vardagscyklister som tar sig över 30, ändå är det vi som betraktas som farliga.
        När Malmö nyligen fick 40 som högsta hastighet innanför Ringvägen blev det ett d-a liv på bilisterna (Sydsvenskan, debatt på nätet). Miljöskäl, längre restider och att man straffar laglydiga bilister var de vanligaste motargumenten till Malmö stads önskan att minska antalet döda och skadade i trafiken.
        Då är det ju lite märkligt att en del betraktar något som inte väger mer än föraren plus 10-20 Kg som ett större hot än bilar, vars vikt börjar på omkring 1000 Kg – och som dessutom framförs i högre hastighet.
        (I övrigt håller jag med om att det är fel att generalisera, men ett rötägg i bil kan ställa till med betydligt större skada än ett på cykel, vilket allt för få verkar tänka på.)

      2. Jag brukar lätt rulla i 50+ nedför Nybohovsbacken mot Liljeholmsbron, på en gc-bana för övrigt. På vägen hem, bl a på Sandfjärdsgatan vid Årsta kommer jag lätt upp i 40+ på rak väg om jag vill. Då är jag ändå en 105 kg tung 50 plussare men med en lätt carbon-racer. Jag har ett snitt på ca 25-26 km/t mellan Sköndal och Rissne. Om man skulle få för sig att införa hastighetsbegränsningar på cykelbanor så kommer jag och många andra med mig att lägga av och ta bilen i stället. Just att kunna ta sig till jobbet snabbare än men bil är halva behållningen.

  10. Det är inte bara i trafiken folk måste sluta generalisera, utan det gäller samhället i stort. Bra text! Keep up the good work and fight the good fight!

  11. Jag håller med dig i sak, men tycker nog att du behandlar inslaget med lite mer allvar än vad det är värt. Steffo och Jenny är pajaser som gjort bort sig i rikssändning.

    1. Nja. Morgonprogrammen är de stora indragarna av publik till kanalerna, det är därför det ofta satsas rätt mycket på dem – i form av tex högprofilerade programledare som får gå upp tidigt – så jag tror inte man ska underskatta dem. De har rätt stor räckvidd.

      1. Ja de har säkert många tittare. Men det var tydligt att detta inslag var något de INTE hade satsat på. Någon faktakoll har tydligen inte skett. Hur vanligt är det att cyklister skadar fotgängare? Har de liksom inga underbyggande fakta alls? Och de hade inte frågat dig om tillstånd att visa din film. Varför ska jag bry mig om deras reportage om de själva inte gör det?
        Det som gör det här reportaget intressant är att det är så kolossalt taffligt.

        1. En gissning är att det springer mest ur personlig indignation som sedan växer till ett inslag under en period (sommaren) då det kan vara svårt att fylla långa morgonshower.
          Och cyklister är ju tokiga allihop, så vem behöver underbyggda fakta?

          1. Ja det var ganska uppenbart att det handlade om personlig indignation och inte så mycket annat. Jenny och Steffo känner sig kränkta, så låt inte fakta komma ivägen.

          3. Ja Lars Strömgren var trevlig och bra och lät sig inte knuffas omkull! Det hade jag aldrig klarat.

Kommentarer är stängda.