"Cykelmiljarden" – ett lyckat reklamkoncept

Publicerad den

2011 hörde vi för första gång talas om ”Cykelmiljarden”, när Stadshuset presenterade budgeten inför 2012. Det har visat sig vara ett vinnande koncept – ”en miljard” låter fantastiskt mycket och ”Cykelmiljarden” ger bilden av en oerhört ambitiös satsning. Den är oerhört enkel att kommunicera och är tacksam att smälla in i rubriker och artiklar. Media älskade den. Vi gillade det också till en början. En miljard liksom!

En miljard!
SvD 11 okt 2011
en miljard metro
Metro 13 okt 2011
cykelmiljard svt
SVT 1 mars 2012

Det var, och är, ett lysande smart sätt att skapa bilden av en ambitiös cykelpolitik, så länge man bortser från att det inte handlar om en miljard på ett år, utan att politikerna intecknat ända fram till 2018 och långt in i nästa mandatperiod för att få ihop det jämna numret ”en miljard”.Utslaget på hela perioden handlar det om mer rimliga 143 miljoner per år. Jag vet inte riktigt hur mycket som satsades per år på cykling  innan lanserandet av ”cykelmiljarden”, men 143 miljoner är fortfarande en väldig massa pengar (enligt SvD satsades bara 30 miljoner på cykling år 2011).
Som de ambitiösa amatörcyklistbloggare vi är vill vi såklart gärna följa upp hur det går med användandet av pengarna. Vad går cykelmiljarden till? Hur mycket har spenderats? Blev det bra?
Det däremot har visat sig svårt. Där det lagts tankemöda och förmodligen PR-byråpengar på att ta fram ett begrepp som är jättelätt att kommunicera och förstå, har betydligt mindre ansträngning lagts på att redovisa resultatet.
Vi frågade förra våren ansvariga politiker om var man kunde läsa om cykelmiljardspenderandet och fick då svaret ”Det står i budgeten”. Vi frågade i helgen igen och fick snabbt svar från helglediga politiker:
https://twitter.com/UllaHamilton/status/422458873975701504
Hmmm… Det går såklart att läsa budgetarna, kolla de olika genomförandebeslut som finns och sedan sammanställa allt själv. Men, dels är det ett rätt svårt och omfattande arbete, men framförallt är det inte alltid lätt att begripa exakt vilka projekt som cykelmiljarden faktiskt ligger bakom. Är allt som har ordet ”cykel” i sig en del av cykelmiljarden? Även de där det handlar om att kanske försämra eller ta bort en cykellösning?
Någon påstod till exempel förra våren att cykelmiljarden även bekostade borttagande av cykelbanor och ett konkret exempel på faktisk försämring som gavs var att när  Bällstavägen skulle göras om så smalnades cykelbanan ner från 1.7 till 1.4 meter.
Det låter ju inte direkt som något man vill skryta med, särskilt inte mot bakgrund av de stora ord som föregick lanserandet av konceptet ”Cykelmiljarden”:

Det växande Stockholm behöver på alla sätt bli mer framkomligt, och att se till att det finns ordentliga cykelvägar gör livet lättare både för cyklister och alla andra trafikslag. Med den cykelmiljard som stadshusalliansen har anslagit så ska vi ny öka framkomligheten och pendlingsmöjligheterna över hela staden.

Stämmer det att cykelmiljarden faktiskt bidrog till att minska bredden på cykelbanan på Bällstavägen? Svårt att säga om man inte ägnar tid åt att lusläsa trafiknämndsprotokoll (här och här till exempel). Då ser man att det mycket riktigt står att:

Cykelbanan på norra sidan av gatan minskas från 1,7 till 1,4 m. Detta möjliggör en breddning av den trånga körbanan till 6,5 m, vilket underlättar möte mellan bussar och andra tunga transporter (figur 5 och bilaga 2). Den begränsade gatuutrymmen tillåter inte att följa normen för cykelbanan enligt Cykelplanen (2,25 m).

Så på den sträckan skulle i så fall cykelmiljarden ha använts för att göra det ännu lite sämre för cyklisterna. En cykelbana som enligt det andra viktiga verktyget för att prata cykelambitioner,  ”Cykelplanen 2012”, skulle ha varit 2,25 meter brett, blir istället 1,4 meter brett.
Om det nu handlar om pengar från ”cykelmiljarden”, det framgår inte av protokollet, så kanske togs de 45 miljonerna någon annanstans ifrån, vem vet.
Och används cykelmiljarden bara till cykling? Det är ju ett rimligt antagande, men i exemplet med Bällstavägen så redovisas att ”Gång-och cykelbanan på södra sidan av gatan blir ca 3 m för både gång- och cykel, vilket är ca 1 m bredare än idag”.
Och tittar man på några av de satsningar som presenterats i olika pressreleaser, så handlar det ofta om just gång- och cykelbanor. Så om cykelmiljarden använts kanske den snarare borde kallas ”Gång- och cykelmiljarden” i så fall? Och bildelen av Bällstavägen breddades ju också samtidigt – användes cykelmiljarden? Då borde den kanske snarare kallas ”Gång- cykel- och bilmiljarden”?
Ser ni – det är lätt att hitta på ett reklamkoncept för att sälja in en idé eller föreställning av hur pengarna regnar över cyklisterna. Men verkligheten är mer komplicerad än så och ännu svårare för oss som sitter på utsidan och ska försöka förstå hur politikerna tänker. Bara att få ett grepp om en så enkel frågeställning som hur mycket finns det kvar av cykelmiljarden efter två år, visar sig åtminstone för den här amatörbloggaren vara svårt.
Att skapa ett lättbegripligt koncept som ”cykelmiljarden” är inte något dåligt i sig. Det är viktigt att kommunicera tydligt och begripligt och vi gillar som sagt att de styrande säger sig vilja satsa på cyklingen. Men då måste det vara lika tydlig kommunikation om effekterna av satsningen.
Det är viktigt eftersom det handlar om skattemedel, våra pengar. Det är viktigt eftersom det är vi som i september ska välja vilka vi vill ha som våra representanter i Stadshuset de närmaste fyra åren.
För att kunna göra ett bra val måste storslagna löften redovisas på ett enkelt och tydligt sätt så att alla kan förstå.  Och som stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö säger är det inte high-tech:


Därför tycker vi det är självklart att kommunen ska särredovisa vad de menar att cykelmiljardens pengar lagts på de två år som konceptet funnits.
Det är sju månader kvar till valet.  

39 svar på ”"Cykelmiljarden" – ett lyckat reklamkoncept”

  1. Pingback: Om nio år smäller det! – Cyklistbloggen

  3. 2014 kommer att bli ett sämre cykelår i Stockholm. Läste i DN i morse att SL ska sätta upp 1000 nya busskurer i år. Glädjande för resenärer som pendlar kommunalt så klart men förödande för oss som väljer cykel till jobbet.
    Med en sådan hög siffra befarar jag att planeringen av placering är lika med noll. Busskurerna kommer bara att smällas upp och efteråt kommer cyklister höra av sig runt om i länet att det plötsligt står en busskur mitt på cykelbanan.
    Men hey, cyklisterna kan väl bara cykla runt dem? De kör ju som de vill ändå i vanliga fall. Trafikanter som aldrig respekterar trafikljus behöver man ju inte lyssna på.
    http://www.dagensnyheter.se/Articles/2014/01/20/Nu-ska-fler-fa-busskurer/

  5. Det handlar enbart om att spendera en miljard kronor. Hade de varit seriösa hade de fokuserat på resultatet, inte på hur mycket pengar som spenderas.
    Men det är lätt att som politiker vara generös med andras pengar.

  6. 2013 användes endast runt 90 miljoner av de planerade 120. Så dålig är man på utförandet att man inte ens hinner med de budgeterade åtgärderna! Worthless.

        1. Tackar! Och där är ju Bällstavägen med, så då var alltså 20 miljoner av de 84 bland annat till att smalna av cykelbanan från 1.7 till 1.4 meter på en del av sträckan i etapp 1…

          1. Jag uppfattar det som att allt som hamnar under den raden är pengar som tas från Cykelmiljarden. Om man räknar ihop summorna så blir det runt en halvmiljard…
            Det är något man faktiskt tar upp till viss del i senaste inriktningsbeslutet (T2012-313-056000):
            ”Inom cykelprojekten görs också en mängd åtgärder som
            förbättrar för andra trafikanter. Om kostnaderna för dessa visar sig vara större än de för själva cykelåtgärden kommer justeringar att göras i budgeten så att de inte räknas in i cykelprojekten. Mindre kostnader som syftar till att förbättra vid återställandet bärs dock av cykelprojekten.”
            http://www.mynewsdesk.com/se/moderaterna-stockholms-stad-lan/documents/inriktningsbeslut-ny-cykelinfrastruktur-2014-2018-32358

  7. Detta är denna behandling cyklingen får av högerpartierna i Sverige idag. Utåt säger man sig vara positiva till cykling men i verkligheten är man emot. På malmömoderaternas hemsida står det:
    ”Cykel är en mycket viktigt del i transportinfrastrukturen i Malmö. Vi är positiva till cykling och att detta ska främjas. Vi är angelägna om att det blir så säkert och attraktivt som möjligt för cyklister.”
    Men i verkligheten har moderaterna röstat emot vartenda förslag i kommunfullmäktige som främjat cykling. På riksplanet har högeralliansens infrastrukturbudget cykelsatsningar som understiger en halv promille, det är nästan så det är skickligt att lyckas hamna så lågt.
    Tyvärr verka många pendlande cyklister – många av oss tycks vara höginkomsttagare som gynnas av alliansens skattepolitik – vara väldigt benägna att vilja tro på högerpartiernas cyklingspropaganda.

    1. Frågan är bara vilket parti man ska rösta på. När jag bodde i Malmö var S emot bron och de ville flytta stadsbiblioteket till Triangeln för att försöka få fler i det då förlusttyngda Coop i samma byggnad. Jag är idag stolt över att jag tillhör en av de som röstade för att bron skulle byggas och att stadsbiblioteket istället skulle få en utbyggnad.
      Men i Stockholm finns ingenting att bli stolt över. Ingenting händer i denna huvudstad. Per Ankarsjö kan tyckas vara ett alternativ men jag ser honom mest som ett tomtebloss i ett stort mörker.
      Hans förslag om cykelgator här och där imponerar inte. Jag vill se en Stella Fare 2.0 som sätter ner foten. Eller, jag vill se Albert Lindhagen 2.0 som verkligen gör historisk skillnad.

  8. Bra skrivet, jag är också väldigt nyfiken på hur cykelmiljarden har använts. När det gäller löften och satsningar som deklareras som genomförda, som ser bra ut inför valet, kommer jag osökt att tänka på Cykeljouren. Sittande politiska styre i Stockholm har gått ut i olika pressmeddelanden att cykeljouren är sjösatt. I verkligheten förnekar trafik Stockholm all kännedom om cykeljouren. Även i riktiga ärenden där prioriterade cykelstråk blockeras av bilar och nedfallna belysningsstolpar lyser cykeljouren gång på gång med sin frånvaro. Tvärtom får de cyklande vänta i en vecka på åtgärd, medan inblandade parter lämnar motstridiga uppgifter om ansvar, och ingen samordning sker.
    Trots det fortsätter samma politiker och kanske allra mest Per Ankersjö i Centerpartiet att envist hävda att cykeljouren finns. Det kanske ser bra ut inför valet att kunna visa upp exempel på lyckade genomförda cykelsatsningar. För mig blir det bara en varningsklocka, hur ser det då ut med andra satsningar inom politiken där partierna påstår att de genomfört olika satsningar?

Kommentarer är stängda.