Vad är det med slalomvägen?

Efter gårdagens inlägg om den nya skolvägen vid Heliosgången fick vi frågan om att den var så slingrig. Cykelbanan går alltså i slalom, och frågan vi fick var varför och om den alltid sett ut så. Vi ska strax svara på det.

Men innan det har vi en fråga till er.

Vi har skrivit tidigare om hur chansen finns att göra bra när det är helt nytt, när man inte behöver ta hänsyn till redan placerade hus, befintliga berg, eller gamla fina alléer av hundraåriga ekar. För att nämna några exempel. Vi minns till exempel Hägerstensvägen där cykelbanan las för nära de nybyggda husen:

Där Trafikkontoret konstaterade:

”Hägerstensvägen har nyligen byggts om av exploateringskontoret i samband med nybyggnation av bostäder.
Trafikkontoret håller med om att gångbanan förbi vissa av entréerna är något smal. Kontoret kommer att se över markeringarna med så kallade rumble strips, målningsränder som målas över cykelbanan och medför att fordonet vibrerar vid passage, utanför de entréer som har en smal gångbana.

För att minimera konflikter mellan gång- och cykeltrafiken på sträckan så avser kontoret att styra om cyklisterna som färdas i östlig riktning till gatan där de får samsas med biltrafiken.”

En fråga till er.

Vilka är era exempel på riktigt bra utformade *nya* cykelbanor. Alltså inte gamla cykelbanor som blir bättre, som på Norr Mälarstrand eller Götgatan, utan platser som är helt nybyggda. Skriv i kommentarsfältet eller på vår Facebooksida.
Tillbaks till frågan om Heliosgången som numera är en slingrande väg. Det här handlar alltså om en helt nyexploaterad plats. För bara några år sedan fanns inga av husen på bilden nedan. Det var parkeringsplatser och buskage i ett gammalt slitet industriområde. För bara två år sedan fanns inte husen närmast till vänster på bilden nedan.

Så här ser det ut just nu, hösten 2021:

Vägen slingrar sig fram och tillbaks omgiven av planteringar. Det syns inte på bilden, nymålning är inte på plats, men sträckan är märkt som ”separerad gång- och cykelbana” med dubbelriktad cykeltrafik till höger i färdriktningen på bilden ovan och gång till vänster. Så här det inte alltid sett ut. Innan husen till vänster i bild ovan byggdes var det här en förhållandevis rak väg.

Så här såg det ut 2018:

2015:

Här gick man helst, ja på vägen. Rakt fram. Till höger på cykel, till vänster till fots, på bilden ovan. Det fanns ingen anledning att gena någonstans alls.

Sen revs allt, ny väg anlades och den går alltså i slalom. Och som vi skrev igår, det påverkar trafikmönstren på vägen. Eller, vägen uppmuntrar alla att ta genvägar, vilket leder till att folk oavsett om de går eller cyklar, hamnar ”fel” på vägen, vilket i praktiken gör den smalare. Man utnyttjar inte hela ytan, folk dras åt mitten, alldeles oavsett var det är tänkt att folk ska gå eller cykla.

Det här gäller förövrigt snöröjningen också, som inte överhuvudtaget bryr sig om hur vägen går – de snöröjer kortaste vägen. I vintras såg det ut så här:

Kanske inte jättetydligt att plogvallen ligger mer än en meter in i den nyanlagda rabatten, men när det töade blev det lite tydligare:

Och för att vara övertydliga, grönt är där snöröjaren körde, rött är där vägen, och asfalten, egentligen går:

Så till och med snöröjarna genade – eftersom en slingrig väg uppmuntrar trafikanterna att ta andra vägar än det är tänkt. Det är inget okänt fenomen, så här skriver till exempel, suck, nederländarna:

Det ser jättefint ut med den böljande vägen och alla planteringar, men fungerar uselt för trafikanterna. Form före funktion alltså, och detta är, vill vi påminna om, alltså en intensivt trafikerad skolväg.

Så, hjälp oss hitta de positiva exemplen, lämna gärna en kommentar!