Vi rensade i källarförrådet på landet och upp dök tre gamla trasiga cyklar. Planer för att köra dem till återvinningscentral smeds, men det kändes inte jättekul att de skulle sluta i en container med metallskrot. Så trasiga var de inte, men själv hade jag inte orken att göra något åt dem.
Som om Facebook tankeläst dök inlägg från Thomas ReCykling upp i våra flöden. Med ett frestande meddelande:
”Vänner följare och kunder!! Vi behöver fler cyklar att restaurera i vinter!! Ska eran brf-förening eller hyresvärd rensa cykelförråd? Vi hämtar, och vi plockar inte bara russinen, vi tar allt. Support your local dealer, de stora återbrukarna verkar dammsuga hela Stockholm på kvarglömda cyklar.”
Sagt och gjort, här blir det ingen container med metallskrot, utan hem med cyklarna från landet. Thomas möter upp en höstmörk måndagkväll och tar glatt emot skrotcyklarna. Han berättar att han haft recyklingaffären i Hägersten sedan 2008. Just nu samlar han in överblivna cyklar för vintern.
– Det är på vintrarna man hinner mecka, då är det inte så många som lämnar in sina cyklar, fast de borde. De brukar dyka upp samtidigt på vårarna och höstarna.
En av mina cyklar var 70-tals målad i glada färger. Jag gissar att du kommer blästra bort den?
– Nej, jag brukar inte ta bort färg. Jag gillar ju när cyklarna har en historia. Det finns många stora bolag som samlar in gamla cyklar, men de återvinner dem ju inte. De fixar till dem hjälpligt och sen säljer de dem för 700 spänn. Folk tror de har gjort en jättebra affär, men sen går de ju sönder.
Mer och mer får jag känslan av att det här är återvinning som gränsar åt en, underskattad, kulturgärning värd att uppmärksamma. Tittar man på Thomas ”objekt” så är de små konstverk:
Det känns som ett betydligt bättre öde för en trasig gammal cykel än att malas ner till metallflis på Återvinningscentralen. Mina gamla skrotscyklar är i goda händer.
Vill du också skänka cyklar – kontakta Thomas direkt på hans Facebooksida. Eller besök hans affär i Hägersten:
Toppbild foto: Thomas ReCykling