Vi brukar ju gnälla på rikta stringent kritik mot NTF till och från. Men gnäller man kritiserar man konstruktivt, så ska man också vara beredd att berömma. I dagens DN är det NTF:s generalsekreterare Marie Nordén som skriver:
”Årligen dödas i genomsnitt 26 gående och cyklister av ett motorfordon och 1 400 personer skadas allvarligt i Sveriges tätorter. Den otryggheten som skapas av att motorfordonen tillåts äga trafikrummet i osäkra hastigheter som inte är dimensionerade för gående och cyklister påverkar i synnerhet grupper som barn, äldre och kvinnor.”
NTF:s generalsekreterare Marie Nordén
Hon lyfter att den ökade trafiksäkerhet som setts senaste åren och pekar på att:
Det enkla svaret är att den positiva utveckling vi har haft i första hand handlar om en ökad säkerhet för bilister (…)
Det är förövrigt något som också Transportstyrelsen tagit upp, något vi skrev om för några år sedan:
Marie Nordén lyfter också att det faktiskt blivit sämre på senare år:
Det är faktiskt så illa att endast 48 procent av fordonen numera håller skyltad hastighet på 40-sträckor, år 2018 var det 53 procent.
40-sträckorna är en av de sträckor där oskyddade trafikanter rör sig i extra stor utsträckning. Det är alltså en minoritet av bilisterna på de sträckorna som faktiskt följer lagen. Enligt NTF är det ännu sämre på 30-väg:
Det mesta tyder på att respekten för skyltad hastighet 30 km/tim till och med är lägre än för 40 km/tim. När en hastighetsgräns sänks med 10 km/tim utan att det görs någon fysisk förändring av trafikmiljön leder det enbart till en förändring av medelhastigheten med cirka 2 km/tim.
Här kan ju vi som bittra cyklistbloggare slås av att cyklister ofta lyfts fram som trafikens värstingar. Alltid, ska vi säga, utan något egentligt underlag. Här visar alltså NTF att majoriteten av bilisterna bryter mot lagen på platser där oskyddade trafikanter rör sig. Det kanske skulle stämma till viss eftertanke bland en del skrivbordskrigare.
NTF lyfter, vilket är lysande, att det inte bara är olycksstatistiken som påverkas av fortkörningen och höga hastigheter:
Otryggheten får till exempel föräldrar att skjutsa sina barn till skolan i stället för att låta dem gå och cykla. Den stora förloraren blir barnen som fråntas chansen till daglig motion och den utveckling som det innebär att bemästra och utforska sin omvärld. Men höga hastigheter påverkar naturligtvis även miljön och den allmänna trivseln i våra städer.
Det här är relevant, att inte stirra sig blind bara på olycksstatistiken, utan också titta på det ur ett större perspektiv. Höga hastigheter och dålig regelefterlevnad skapar otrygghet. Det syns till exempel i statistiken för hur barn tar sig till skolan.
Och vi håller också med om och avslutar därför med NTF:s slutkläm:
Först när transportsystemet är dimensionerat för de mest utsatta är det säkert för alla.
Toppbild: PerthBiker/Twitter