Laddat läge mellan cyklister och fotgängare

Idag tar DN upp de nya (nåja) reglerna kring var man ska gå på kombinerade gång- och cykelbanor. Sedan 2018 är det ju lag på att man ska gå till vänster, något precis ingen gör. Eller, det är klart folk går till vänster, men inte för att de vill följa lagen, utan för att de för tillfället upplever att det är bäst att gå just på vänster sida. Så gör man ju gärna som fotgängare, är det fullt på ena sidan så strosar man utan vidare analys över till den lediga sidan. Eller om något mer spännande händer på ena sidan, som till exempel på Årstabron som är DN:s exempel, havsutsikt.

Fotgängare är inte som andra trafikanter

Den här lagstiftningen är problematiskt. Ett av problemen är att fotgängare inte är som andra trafikanter. Och ska inte vara det. Som bilist eller cyklist förväntas man till exempel visa när man ska svänga, antingen med blinkers eller med handen. Ingen fotgängare skulle komma på tanken att räcka ut handen när hen ska svänga. Ingen skulle heller komma på den dumma idén att föreslå en sådan ordning.

Vi citerar förre radiochefen Kerstin Brunnberg som för flera år sedan skrev till en dåvarande Stockholmspolitiker och sa:

På andra ställen har man fått den ”goda” idén att blanda gående och cyklister. Som gående har man rätten menar jag att gå och flanera precis som man vill – att slippa stirra ner i marken efter ett vitt streck eller en cykel som märker ut var cykelbanan är (som dessutom inte syns när det är snö), att gå om nån utan att visa tecken med armen, plötsligt stanna eller låta sina barn röra sig fritt och t o m låta hundens koppel sträckas ut, utan att en cyklist ska fastna i det. Det är s as gåendets karaktäristika. Att blanda gång och cykeltrafik är som gjort för att skapa riktigt hopplösa konflikter. Vem skulle komma på idén att fotgängarna skulle gå på gatan där bilarna kör, med ett litet vitt streck emellan. Ingen!

Och vi har ju skrivit om det också. Ett annat problem är att kombinerad gång- och cykelbana är en lösning man tar till det är för trångt att göra riktiga separerade gångbanor och cykelbanor. Det fungerar när det är väldigt låga trafikströmmar. Eller på vanlig svenska: Att vägen inte används så mycket. När de, som i DN:s exempel med Årstabron, istället är ett av områdets mer populära sträckor, så blir det alltså redan från början riktigt usla förutsättningar för bra samspel. Tänk om man till exempel blandade Essingeleden som kombinerad g/c/bilväg och fundera på hur fint samspelet skulle bli.

Vägen inte byggd för att folk ska byta sida hela tiden

Ytterligare ett problem är att trafiken inte är planerad utifrån att fotgängare, och för all del cyklister, ska hålla på och byta sida. Kombinerade gång- och cykelbanor övergår inte sällan i uppdelade. Case-in-point, den här sprillans nya sträckan, Heliosgången i Stockholm, där dubbelriktad uppdelad gång- och cykelbana övergår i dubbelriktad kombinerad gång- och cykelbana. för att sedan några hundra meter längre bort åter bli uppdelad. Så här ser det ut:

Innan den blå skylten är det alltså uppdelad gång- och cykelbana, dubbelriktad. Till höger i bild går man i bägge riktningar, till vänster avskilt av tre gatstensrader är det cykelbana. Men när man kommer förbi stenmuren är det alltså istället kombinerad gång- och cykelbana. Där ska alltså fotgängare gå till vänster och cyklister hålla till höger enligt lagen. Så här blir det då:

Och sedan alltså tillbaks igen längst bort, för där skiftar vägen alltså tillbaks till uppdelad gång- och cykelbana. Egentligen är det ännu rörigare än det ser ut på bilden, eftersom sträckorna är dubbelriktade. Så det kommer alltså gå och cykla folk på samtliga sidor ändå. Så här:

Och sedan ska alltså trafiken byta sida igen, på andra sidan torget:

Och så undrar de varför det uppstår förvirring och konflikter mellan fotgängare och cyklister.

Kan folk inte regeln?

I DN spekulerar Trafikkontoret i att det kanske är så att många inte känner till regeln. Vår gissning ligger snarare på att det handlar om att folk i gemen är vettiga, men tvingas ta sig fram i en trafikmiljö gjord av folk som egentligen helst ägnat livet åt annat. ”Det ska vara lätt att göra rätt” brukar man säga. Tyvärr tillämpas fortfarande motsatsen för oskyddade trafikanter.

Läs också, från 2011, tio år sedan, I cant’ believe we’re still protesting this shit:

Cyklister och fotgängare ska inte vara i samma vägbana