Var är riskanalysen Transportstyrelsen?

Alltså, det finns så mycket i det här förslaget från Transportstyrelsen vi skrivit om, att vi kommer ha svårt att hinna med. De vill alltså ta bort cykelpassager. Vilket kommer innebära att också alla bevakade cykelpassager antingen måste tas bort, eller byggas om till bevakade cykelöverfarter. En bevakad cykelpassage är alltså en med trafikljus på. Transportstyrelsen skriver då att:

Vid en till exempel en signalreglerad fyrvägskorsning kommer kommuner att behöva ersätta cykelpassagerna med cykelöverfarter eller släcka ner signalregleringen för cykelpassager om de väljer att ta bort passagerna. Detta får i så fall konsekvensen att framkomligheten för cyklisterna försämras, eftersom de kommer att behöva korsa körbanor på ett övergångställe om det förekommer ett sådant.

Eller i korthet: Risken finns att kommunerna ställd inför valet att antingen bygga om hela korsningen med hastighetshinder och hela konkarongen, eller att bara behöva plocka bort trafikljusen för cyklisterna, väljer det senare. Vilket leder till att cyklisterna får nöja sig med att cykla på övergångsställen, där de har väjningsplikt mot allt och alla.

Och minns här det enorma motståndet mot cykelöverfarter, inte bara från lokalpolitiker:

Utan också från yrkestrafik och transportfack som är oroade för sina medlemmars ryggar när de måste köra över hastighetshinder hela tiden. En fyrvägskorsning med ”bevakad cykelöverfart” på bägge sidor kräver alltså antingen att man höjer upp hela korsningen, eller att man anlägger två hastighetshinder.

Här ställer man ju sig frågan om Transportstyrelsen gjort någon riskanalys – hur stor är risken att Sveriges tusentals bevakade cykelpassager i ett slag degraderas till ingenting och därmed väjningsplikt för cyklister mot allt och alla? Hur ser den analysen ut? Vi hittar inget i förslaget.

Fler saker man undrar över, saxat ur förslaget:

Om förslaget implementeras kan väghållare antingen välja att ta bort en cykelpassage eller ersätta den med en cykelöverfart. Vissa cykelpassager kommer förmodligen inte att ersättas med cykelöverfarter.

Vissa? Hur många? Hur ser den analysen ut?

Vidare:

”en del cykelpassager kan komma att tas bort.”

En del? Hur många? Hur ser riskanalysen ut? Vad händer om majoriteten av cykelpassagerna tas bort? Hur påverkar det det statliga transportpolitiska målet?

I ena vågskålen är alltså tiotusentals (eller mer?) obevakade och bevakade cykelpassager som till en mångmiljonkostnad måste byggas om till cykelöverfarter, i andra vågskålen kommunernas möjlighet att bara säga ”Meh, vi låter det vara som det är, tar bort vägfärg och plockar ner trafikljusen, det blir nästan gratis”.

Hur ser den riskanalysen ut? Minns till exempel mödan som las för att analysera precis varenda aspekt av vad som skulle hända om cyklister fick cykla mot enkelriktat förra året. Har det här förslaget fått samma höga prio?

Kanske kan man ana att Transportstyrelsen, till skillnad från de cyklister som kommer färdas i den här nya regelverkligheten, inte tycker att det spelar så stor roll:

”Men cyklister kan korsa en gata, utan att en cykelpassage finns”. Ja rent tekniskt. Men hur påverkar det framkomligheten? Inte alls tycker Transportstyrelsen:

Även om vissa cykelpassager inte kommer att ersättas av cykelöverfarter, kommer cyklister och förare av moped klass II att ha samma möjligheter att passera på platserna, vilket gör att framkomligheten inte försämras.

”Sa ingen cyklist någonsin”. Nu ska sägas att cykelpassagerna verkligen inte är något att hänga i julgranen. Men de är bättre än ingenting – för med ingenting läggs hela ansvaret på cyklisterna. I dag finns fortfarande skrivningar som lägger ansvar på korsande fordonstrafik:

Bägge de här försvinner om Transportstyrelsens förslag går igenom – om inte det läggs undan mångmiljardbudget samtidigt för att bygga om alla dessa till hastighetssäkrade cykelöverfarter.

Bara någon som aldrig cyklar kan tycka att det inte innebär en försämring av framkomligheten.