Inga fristående statliga vägar för Centern

Vi läser i Barometern (kristen konservativ enligt ledarsidan):

I korthet argumenterar ledarskribenten för att det borde vara lagligt i Sverige att bygga fristående statliga cykelvägar. Bakgrunden är att Trafikutskottet häromsistone beslut att uppdra åt Regeringen att uppdatera väglagen så att det blir möjligt, något som till exempel Svenska cykelstäder drivit länge.

”Riksdagen tillkännager för regeringen att den bör återkomma med förslag som gör det möjligt att anlägga friliggande cykelvägar utan krav på direkt anslutning till vägar avsedda för motortrafik”

Trafikutskottet var enigt, minus tre partier. Inga konstigheter, men lite märkligt är det att de tre partierna som inte ville vara med, förutom Socialdemokraterna, var Liberalerna och Centern. För oss som följt cyklingspolitiken i huvudstaden ett par år så minns vi kanske att här har Centern varit ett av de drivande partierna, för knappt tio år sedan med stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö i spetsen. Även Liberalerna har en del aktiva cykeldebattörer.

Men, ledaren i Barometern fick svar från Centerns ledamot i trafikutskottet, Anders Åkesson och hans huvudkritik handlar om äganderätten:

”Cykelintiativ åsidosätter äganderätten”

En ingrediens i väglagen är nämligen att den ger staten rätten att tvångsinlösa mark för att bygga vägar. Och skulle den också omfatta cykelvägar, skulle alltså staten kunna göra samma sak när de bygger cykelvägar.

Vi hittar Anders Åkesson på Twitter och där säger han:

Att skydda äganderätten är ett rimligt argument. Det är ett starkt intrång, att ge staten möjlighet att tvångsinlösa mark. Det ska inte göras lättvindigt. Åkesson på Twitter igen:

”Att klippa till med statens starkaste maktmedel -expropriation – antyder ju att du inte tror att dina argument övertygar”

Men. Att argumentera för att de som förespråkar en lagändring gör det för att de inte tror att argumenten räcker till blir ju… märkligt.

Som Åkesson konstaterar i sin egen text i Barometern, så gäller ju möjligheten till tvångsinlösen redan för ”bilvägen”. Betyder det att Centern inte tror att argumenten för att anlägga bilväg räcker? Vi tjatade lite på Åkesson på Twitter, men har hittills inte fått något svar.

Det känns som att skon klämmer någon annanstans, att det här med äganderätten egentligen inte är det främsta skälet, utan att Centern snarare tycker att cykelvägar inte är så viktiga. Inte viktiga nog att omfattas av samma regler och möjligheter som ”bilvägar” i varje fall.

Anders Åkesson skriver vidare i Barometern:

Centerpartiet har visst inget emot att fler cykelvägar byggs och tror i likhet med Barometern-OT att cykeln kommer att få en ökad betydelse i samhällsbygget. Men till skillnad från riksdagsmajoriteten i just denna fråga hävdar Centerpartiet den enskildes rätt i vetskap om att det faktiskt finns framkomliga vägar i form av avtal och detaljplaner som möjliggör just det som efterfrågas, fler och mer funktionella cykelvägar.

Det vill säga, i korthet, ”det går redan”. Det blev vi lite nyfikna på och eftersom att vi alltså såg att Åkesson och Centerpartiet är aktiva på Twitter så ställde vi frågan:

I skrivande stund har vi inte fått något svar.

Nu ska sägas att Cyklistbloggen inte är så naiva att vi tror att om väglagen ändras, så kommer Trafikverket plötsligt börja en kraftfull expansion av det statliga cykelvägnätet. Ni som följt oss har sett oss lyfta flera exempel på när Trafikverket inte idag använder de möjligheter som faktiskt redan finns.

Och kanske går det redan att bygga fristående cykelvägar, alldeles utan lagändring – ni som vet bättre får gärna förklara i kommentarsfältet. Men, vi vet också vad som händer när enskilda markägare inte riktigt delar bedömningen att en cykelväg vore bra. Minns till exempel när en lokal markägare i Österåker spärrade av den enda cykelvägen med, bland annat!, en grop:

och en lokalpolitiker svarade så här om att pressa markägaren hårdare:

Ja, då väger det där med ”argument” rätt lätt. Och sträckan gick från att vara någon kilometer, till att bli över milen.

Faktum är att om man kollar lite i media och lokalmedia så är ”Trafikverket/Kommunen byggde bort vår väg”en oerhört vanlig genre. Här ett axplock:

”Enligt nya regler så behöver smala riksvägar bestyckas med vägräcken för att få behålla en hastighetsbegränsning av 80 km/h. Således har väg 76 mellan Vidö och Edebo fått hundratals meter av vägräcken uppsatta under julhelgen.

Denna åtgärd ökar vägens säkerhet vid singelolyckor – men för nästan alla andra passagerare blir den farligare.”

”I Vilshult vågar man inte tro på att bli bönhörda om en cykelväg in till Olofström för att slippa cykla i den tunga trafiken på väg 15. Nu ber Vilshultsborna istället Trafikverket om en akutinsats. Ta ner vägräckena innan de orsakar en tragisk olycka är deras uppmaning.”

”Under juni, juli och augusti får man söka andra vägar, att då cykla på kustvägen är inte tillrådligt. Väldigt riskfullt, smal väg, intensiv semestertrafik med bilar som swishar förbi.”

– Vi vågar inte ta oss ut med cykel på vägen och jag tycker att det känns väldigt obehagligt att hålla hastigheten när jag kör bil för då blir jag alltid omkörd, främst på den här långa raksträckan utanför oss där de brassar på i 90 eller 100 km/h i stället för 70.

”– Det är många bilar och de kör fort. Jag brukar bli stressad. Jag kör snabbt upp över bron, sedan är jag framme, säger Elysia Nielsen, som går fyran.”

”Den som vill cykla genaste sträckan mellan Håstad och Stångby idag måste göra det på väg 936. Det är förenat med livsfara – vägen har en smal vägren och bilarna susar förbi snabbt; den högsta tillåtna hastigheten är 80 kilometer i timmen.”

– En skräckfylld färd med livet som insats.
Så beskriver Tranåsbon Göran Swanström sin cykeltur längs den nya 2+1-sträckningen på riksväg 32 strax utanför Tranås.

Hon bor på Aspö i Mälaren, i Strängnäs kommun, och skulle gärna cykla till och från bussen. Men som bilden visar är denna sträcka av väg 55 helt olämplig för cyklister.

– Varje gång jag kliver av bussen känner jag mig hotad till livet. Särskilt när det är mörkt ute och jag balanserar på en mycket liten vägkant och samtidigt blir omkörd av tung trafik i 90 kilometer i timmen, minst, berättar hon.

”Har med förfäran sett att nu sätts det upp staket på båda sidorna av vägen på många ställen. Vi som går och cyklar utmed vägen har nu ingenstans att ta vägen.”

Ja, ni fattar. Samlar man ihop alla enstaka artiklar som skrivs, så framträder en rätt tydlig bild: Det är inte bara i storstäder folk vill kunna cykla utan också folk i resten av landet vill kunna ta sig fram på två hjul. Och att svenska myndigheter, både stat och kommun, är väldigt aktiva med att bygga bort den möjligheten. Eller låtsas som ingenting.

Men, som vi ser med Centerpartiets reservation här ovan, cykelvägar anses inte så viktiga. Bilvägar däremot är så viktiga att man trots att man säger sig vara för stark privat äganderätt, tycker att staten ska få tvångsinlösa mark för att bygga dem, även när markägaren trilskas.

Effekten blir en cirkel: Bilen är viktig på landsbygden eftersom det inte går att cykla överallt, eftersom bara bilen anses vara viktig, vilket gör att det inte går att cykla, därför är bilen viktig, osv…

Och det syns ju i statistiken. Antalet barn som cyklar och går till skolan själva är rekordlågt och cykling i landet minskar.

Det är, tycker vi, lite tråkigt. Extra så för ett parti som säger sig vara för en levande landsbygd.