Regeringskansliet nyårsafton 1998:
— Vi behöver några nyårslöften också!
— Något modernt, kanske något om miljön?
— Ja, smart ”miljömål”, det är jävligt 2K! Och, om vi sätter något fräsigt framtidsårtal också så blir det klatschigt i pressmeddelandet!
— 2020! Det är ju väldigt sci-fi.
— Skål på det!
Mellandagsmöte på statliga Trafikverket:
— Jag fattar det inte. Vi gör ju allt, ändå står det här på internet att ”Bilen är det dominerande transportmedel, även på korta sträckor. Cykelinfrastruktur byggs ut och åtgärder för att få fler att åka kollektivt har hittills inte gett någon större genomslag. Det behövs en omställning av vår livsstil för att få till en förändring.”
— Ja, vi bygger ju säkrare och säkrare cykelbanor hela tiden. Nu till exempel vid Förbifarten lyckades vi inte bara göra cykelbanorna jättesäkra, utan också flera kilometer längre. Så säger de att Trafikverket inte bygger cykelbanor! Och vid Tvärförbindelse Södertörn la vi ju massor av pengar på att göra både gång- och cykelbanorna extra långa! Plus att cyklisterna fick ta den gröna, GRÖNA, ekodukten. EKO! Grönt och eko! Hallå!
— Och säker, glöm inte säker!
— Jag tror vi måste lägga i femmans växel, gasa ordentligt och göra ännu säkrare och ännu längre cykelbanor! Mer av det gamla alltså.
— VI HAR GLÖMT EN GREJ!
— Vad? Vad?
— Vi har glömt att förbjuda gång och cykling på 2+1 vägarna! Då blir det ÄNNU säkrare! Och längre!
— Lysande. Jag tar det med ministern. Han gillar förbud.
— Och om vi kombinerar det med att bygga ännu fler 2+1 vägar så blir det ännu säkrare!
— Kort fråga: Ska vi bygga cykelbanor där också? Om vi förbjuder cykling på vägen?
— Hmmm, nä, det låter dyrt. Plus att vi kan ju inte bygga överallt på en gång.
— Då har vi en strategi! När ska den vara klar?
— Vi kör på något klatschigt, lite sci-fi sådär.
— 2030!
— Perfekt. Nu tar vi helg.