Ibland överraskas man. Vi såg att Södertälje kommun skulle börja med konceptet ”Bygdeväg” eller ”2-1 väg” och upptäckte att de hade fel målning på gatan. Så, typiskt, ingen bryr sig om cyklister, man målar på vad som helst. Ett typiskt tråkigt ”gotcha-moment” som kräver surt blogginlägg.
Men, så fick vi kontakt med en av Södertäljes trafikplanerare och en annan bild framkom.
Men, först det här med Bygdeväg eller 2-1 väg. Det är ett koncept med rötterna i Nederländerna som Trafikverket testade på ett par sträckor i Skåne för några år sedan. I korthet innebär det att man istället för att anlägga (för dyra får man förmoda) cykelbanor, så breddar man vägrenen på vägytans bekostnad. Istället för två körfält i mitten blir det ett enda. Det betyder att cyklister (och fotgängare) håller sig i den nu breddade vägrenen och biltrafiken i körfältet i mitten. Kommer det bilar från bägge håll så får de, som i vanlig trafik, använda vägrenen för att mötas.
För ändamålet tog Trafikverket fram en instruktionsfilm, som visar konceptet rätt bra:
Man har alltså inte ändrat några trafikregler eller i grunden infört något nytt – det enda som skett är att man breddat vägrenen och tagit bort ett körfält.
Samma regler gäller fortfarande, till exempel att fotgängare ska hålla till vänster, och att cyklister har väjningsplikt i alla korsningar, eftersom de kommer från en vägren. Vägren regleras i trafikförordningens tredje kapitel, tolfte paragrafen. För biltrafiken på bygdeväg gäller den här passusen:
Om det behövs för att underlätta framkomligheten för annan trafik, får vägrenen användas tillfälligt även vid färd med andra fordon.
Och för cykeltrafiken:
12 § På väg ska vägrenen användas
1. vid färd med cykel eller moped klass II när cykelbana saknas,
När det gäller väjningsplikten så regleras den i 21:a paragrafen:
En förare har dessutom väjningsplikt mot fordon på en körbana när föraren kommer in på den från en vägren eller från en sådan cykelbana som är en del av vägen.
Men, när vi tittade på Södertäljes befintliga byväg, framstod det som att det inte var någon vägren alls. Istället var det cykelfält målat:
”Vägren” målas med kantlinje M2, cykelfält med kantlinje M5:
Och helt olika trafikregler gäller. I ett cykelfält får bara cyklister vistas. Biltrafik får bara befinna sig i ett cykelfält för att korsa det. Det råder både stopp- och parkeringsförbud i cykelfält och vanliga trafikregler gäller i korsningar.
Vilket borde betyda att på en bygdeväg med cykelfältsmarkeringar så får biltrafiken bara hålla sig i körfältet i mitten. Får de möte får en av dem backa.
Här kom vår ”Menvadihelveteingenbryrsigom cyklister”-känsla, cue ilsket blogginlägg alltså.
Men, så pratade vi med Södertäljes trafikplanerare. Han berättar att med vanlig vägren så respekteras inte ytan av biltrafiken, som alltså behandlar hela vägen som en tvåfilig väg.
”Ett exempel är på väg 525, som är Trafikverkets väg, Trafikverkets hade ett förslag att smalna av väg ytan och ta bort ”vägrenen” men ändrade sig med önskan från Södertälje kommun, och gjorde en cykelfälts linjering i stället, c:a 9 km mellan Stav och Tullgarn. Det blev en mycket uppskattad cykel sträcka. Men kanske med fel linjemarkering för gående…
Sträckan är nu målad med en enkel linjerad M5, tidigare var det M2 ( 0,1) och ”vanlig” vägrenskörning förekom i stor utsträckning.”
Och mycket riktigt, väg 525 är visserligen inte en bygdeväg, men har numera rejäla cykelfält:
Södertäljes trafikplanerare igen:
”Linjering för Bygdeväg eller 2-1 väg tycker jag är lite oklar och det kan vi se att det gjorts på olika sätt där det provats, önskan är en markering så att fordon inte uppfattar det som en vägren som tidigare gjordes längs vårt vägnät.”
För det svenska konceptet ”bygdevägar” är alltså bara vanliga vägar med bredare vägrenar. Och ingen möjlighet att mötas i det befintliga körfältet.
Och eftersom vägren i gemene trafikants huvud är en tom yta som används för undantag – till exempel att stanna i för kort bensträckare, eller plats för långsam traktor att släppa fram snabbare trafik, så respekteras den heller inte som egen väg.
Vilket trafikplanerarna upptäcker, försöker förhålla sig till och ta sig runt. För att hantera en trafiksituation som inte överhuvudtaget ser ut som när reglerna skapades. Vi fattar att det måste vara svårt frustrerande. Och kosta pengar. Och skapa förvirring.
Och vi drar oss till minnes när Stockholms stad försökte tillåta cykling på gator som var enkelriktade för biltrafiken. Det man gjorde var att skylta om till ”motorfordonstrafik förbjuden”, vilket gav cyklister möjlighet att passera, men förbjöd biltrafiken. Man försökte helt enkelt använda befintliga regler för att uppnå en anpassning till en modern trafikmiljö.
Men. Precis som på Södertäljes bygdevägar, så var regelefterlevnaden låg.
Så Stockholmsstad tittade sig omkring i världen och såg att i resten av
Europa så skyltade man som vanligt, enkelriktat och med ”undantag för cyklister”. Och gjorde likadant. Men då kom Transportstyrelsen och sa att så får man inte göra.
Södertäljes och Stockholm stads trafikplanerare har en sak gemensamt, i att de försöker på olika sätt skapa trafiklösningar för 2020-talet, men tvingas anpassa dem efter trafikregler som inte moderniserats sedan 40-talet när bilen var alltings måttstock. Eftersom den lagstiftande makten, staten, alltså regering och riksdag, inte tycker det är särskilt viktigt och istället skjuter tillbaks ansvaret på kommunerna själva.
EDIT: Vi fick tips om ytterligare en utformning, denna gång i Kalmar:
Här har man alltså valt vanlig kantlinje, men kompletterat med en kortare sträcka med rödfärg, ”cykelmyra” och pil. Vilket väl är ytterligare ett exempel på att hur cykelinfrastruktur utformas i Sverige har en förmåga att bli en kommunal angelägenhet där alla gör olika. Till skillnad från i ”vanlig trafik”, där det finns tydliga och nationella regler så att det ser likadant ut oavsett vilka kommuner man passerar på vägen.
Har ni fler exempel på hur ”bygdeväg” utformas i Sverige, lämna gärna en kommentar här, eller på vår Facebooksida.
Toppbild: ”Bygdeväg” i Nederländerna. Där bilisterna är gäster på cyklisternas väg. Public Domain/Wikimedia Commons.
