Den uppdaterade guiden till vem som har väjningsplikt

Vi fick ju dela upp det i två inlägg, så den som vill läsa introduktionen till den här guiden, gå hit. Vi delar in guiden i skyldigheter för cyklister och därefter skyldigheter för bilister.

Cyklisters skyldigheter

Cykelutfart

1. Cyklister som kör ut på en väg från en cykelbana har väjningsplikt.

Det regleras i Trafikförordningens 3 kap 21§:

En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg (…) 3. från en cykelbana, en gågata, ett gångfartsområde eller från terräng

Det här kan låta glasklart, men tänk på att det också kan gälla om en cykelbana på något sätt korsas av annan väg – då kan situationen uppstå att cykelbana upphör, trots att man som cyklist kanske inte kan se det. Till exempel här i Göteborg, där hovrätten kom fram till att trots mittlinjer och upphöjning, så upphör cykelbanan här:

Trots mittlinje på cykelbanan även ute i korsningen, så är det inte en cykelbana i korsningen enligt Hovrätten.

Det här var förmodligen inte avsikten när man formulerade lagtexten, men det är så regeln numera tolkas. Gissningsvis var ursprungstanken att det skulle gälla just när cykelbana faktiskt tar slut, inte när den tillfälligtvis avbryts eller möter annan väg.

Obevakad cykelpassage

2. Cyklister som kör ut på en cykelpassage från en cykelbana har väjningsplikt men korsande biltrafik har skyldigheter också.

Sedan 2018 måste en cykelpassage vara målad med ”sockerbitar” i vägbanan. Det här är alltså en cykelpassage:

Här blir det genast lite rörigare. Problemet är att lagstiftaren gjort två regler som till synes har olika innebörd. Häng med här nu, för nu blir det snårigt:

För det första gäller regeln om utfart från cykelbana från punkt ett ovan (Trf 3kap 21§). Eftersom cykelpassagen definieras i Förordning om vägdefinitioner som ”del av väg”, så gäller fortfarande det här med att man som cyklist kör ut från cykelbana ut på väg, alltså 3 kap 21§. Man har alltså som cyklist väjningsplikt.

MEN. När man väl kommer ut på cykelpassagen finns ännu fler regler. För nu kände lagstiftaren av någon anledning för att förutom väjningsplikt också lägga till (6 kap 6§):

Cyklande eller förare av moped klass II som ska färdas ut på en cykelpassage ska sänka hastigheten och ta hänsyn till fordon som närmar sig passagen och får korsa vägen endast om det kan ske utan fara.

”Cykelpassage är enligt förordning om vägtrafikdefinitioner ”en del av en väg” så väjningsplikten för den som kommer in på en väg från en cykelbana, enligt trafikförordningen 3 kap 21 § punkt3, gäller även på en cykelpassage. Bestämmelserna i trafikförordningen 6 kap 6 § gäller tillsammans med bestämmelserna i 3 kap 21 §.”

Så, som cyklist ska man inte bara stanna och väja, man ska också ”sänka hastigheten” och ”ta hänsyn till fordon som närmar sig passagen”. Det här orsakar missförståndet att väjningsplikten inte gäller, man tittar helt enkelt bara på regeln för cykelpassage. Varför man behöver två trafikregler för samma situation? Ingen aning.

Vi återkommer till bilisternas skyldigheter längre ner.

Bevakad cykelpassage

En bevakad cykelpassage är en passage reglerad av till exempel trafikljus, eller av en polis.

3. Vid en bevakad cykelpassage gäller att cyklister ska följa trafikljusen, eller polismans tecken. Kort och koncist. Här fick vi häromdagen frågan om det också här gäller dubbla trafikregler, som det gör vid obevakade cykelpassager. Det vill säga att man ändå skulle ha väjningsplikt. Det gör det dock inte, så som cyklist har du inte väjningsplikt.

Cykelöverfart

4. Vid en cykelöverfart har cyklister vissa skyldigheter.

Det här är alltså en cykelöverfart:

För att räknas som cykelöverfart måste det vara skyltat som på bilden, det ska vara hastighetsäkrat till 30 km/h, exempelvis genom upphöjd vägbana och det ska vara väjningsplikt målat, ”hajtänder”.

Till skillnad från cykelpassagen så är cykelöverfarten förhållandevis tydlig. Som cyklist ska man (Kap 6 6§):

Cyklande eller förare av moped klass II som ska färdas ut på en cykelöverfart ska ta hänsyn till avståndet till och hastigheten hos fordon som närmar sig överfarten. Förordning (2014:1035).

(ÖVERKURS: Men är inte cykelöverfart ”del av väg” precis som cykelpassage? Jo, i Förordning om vägdefintioner är den det också. Vilket skulle kunna betyda att cyklister som kör från cykelbana ut på cykelöverfart också skulle ha väjningsplikt. Men här har faktiskt lagstiftaren som satt och ändrade lagen 2018 tänkt till. I Trafikförordningen står det uttryckligen (3 kap 21 §):

Väjningsplikten enligt första och andra styckena gäller inte cyklande och förare av moped klass II som ska korsa en körbana eller cykelbana på en cykelöverfart. Förordning (2014:1035). )

Övergångsställe

5. På övergångsställen har cyklister väjningsplikt både mot korsande trafik och mot fotgängare.

Det här är också något som ofta dyker upp. Får cyklister cykla på övergångsställen? Ja det får de – men har då väjningsplikt mot i princip alla andra trafikanter. Det är i Stockholm inte helt ovanligt att cykelbanor leds ut i övergångsställen. Väjningsplikt alltså.

Cykling i blandtrafik

6. Cyklar man i blandtrafik, det vill säga på ”vanliga” vägen, så gäller samma trafikregler som för övrigt trafik.

Ett exempel är om man kommer i cykelfält. Rent juridiskt är ett cykelfält som vilken fil som helst, men reserverad för cyklister. Lite som bussfiler för bussar. Lämnar du ett cykelfält så är det alltså ett filbyte. Tar ett cykelfält slut och vägen fortsätter, så är det alltså två fält som går ihop. Här gäller
trafikförordningens 3 kapitel:

44 §   Om två körfält löper samman till ett skall förarna under ömsesidigt hänsynstagande anpassa sig till de nya förhållandena. Detta gäller även när två körbanor löper samman.

Vägren

Som stadscyklist kanske du inte tycker att reglerna för vägrenscykling är så viktiga – men de är de. Men först, vad gäller för cykling i vägren? Trafikförordningen 3 kap, 12§:

På väg ska vägrenen användas 1. vid färd med cykel eller moped klass II när cykelbana saknas,

skyldigheten att använda vägrenen enligt första stycket 1–4 gäller endast om vägrenen är av tillräcklig bredd och i övrigt är lämplig att använda.

7. Och i vägren gäller:

En förare har dessutom väjningsplikt mot fordon på en körbana när föraren kommer in på den från en vägren eller från en sådan cykelbana som är en del av vägen.

Kör man ut från en vägren gäller alltså väjningsplikt.

Nu kommer poängen för oss som cyklar i Stockholm: Många av våra cykelfält är inga cykelfält. De är, förmodligen, vägrenar (”förmodligen” eftersom Trafikförordningen också har en skrivning om ”från en sådan cykelbana som är en del av vägen.” Exakt vad det innebär har ingen kunnat svara på, men samma regler gäller.). För att det ska vara ett cykelfält måste det ha en viss vägmarkering (vita kvadrater av ett visst mått, kallas ”M5”).

Men så här kan det se ut:

Det här däremot är ett riktigt cykelfält, med ”sockerbitlinje”:

Om vägen är avgränsad med heldraget är det alltså en vägren och då har cyklister väjningsplikt när de lämnar det. Så som cyklist gäller det att hålla reda på hur det ser ut för att veta vilka regler man måste följa. Och i Stockholm kan ett cykelfält övergå i vägren utan uppenbar anledning, så det kan vara svårt.

Det var reglerna för cyklister.

Bilisters skyldigheter

Cykelpassage

8. Bilister som korsar cykelpassager får inte köra ihjäl cyklister.

Så här säger Trafikförordningen (3 kap 61§):

En förare som närmar sig en obevakad cykelpassage ska anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklande och mopedförare som är ute på cykelpassagen.

Alltså. Om du kommer i bil och någon redan är ute på cykelpassagen så får du inte köra på den.

9. Bilister som svänger över en cykelpassage ska låta folk cykla över.

Det här regleras i paragrafen jag nämnde ovan, 3 kap 61§:

En förare som ska köra ut ur en cirkulationsplats eller annars efter att ha svängt i en vägkorsning ska passera en obevakad cykelpassage ska köra med låg hastighet och lämna cyklande och mopedförare som är ute på eller just ska färdas ut på cykelpassagen tillfälle att passera. Förordning (2014:1035).

Här ska noteras att hovrätten vid flera tillfällen jämställt ”ge tillfälle att passera” med ”väjningsplikt” (till exempel i Göteborg). Samma sak gäller Åklagarmyndigheten som i sitt PM tidigare i våras resonerade kring att cyklisterna på cykelpassagen faktiskt är ute i vägbanan, och inte längre på en cykelbana och därför:

”En bilist får inte heller svänga i en korsning om det inte kan ske utan hinder för den trafik som finns på den körbana bilisten kör in på (3 kap. 24 § TraF). En cyklist som cyklar från cykelbanan ut på passagen befinner sig då på körbanan. Bilisten har alltså även enligt denna regel en väjningsplikt i förhållande till cyklisten om cyklisten befinner sig ute på körbanan. Denna väjningsplikt är straffsanktionerad.”

Här säger också Åklagarmyndigheten att:

Båda trafikanterna har alltså skyldigheter att iaktta. Det kan argumenteras för att bilistens skyldighet att ge cyklisten möjlighet att passera är den primära bestämmelsen om väjningsplikt. Situationen är specifikt reglerad för bilisten genom 3 kap. 61 § tredje stycket TraF medan cyklistens väjningsplikt är mer generellt gällande. Det är också naturligt att bilisten har en väjningsplikt mot bakgrund av att cyklisten är den mest oskyddade trafikanten.

10. Vid en bevakad cykelpassage har bilister väjningsplikt.

Om en bilist ska korsa en cykelpassage där trafiken regleras av trafikljus, har den väjningsplikt mot cyklister som har grönt.

Här gäller Trafikförordningens 3 kapitel 60§, sista meningen:

Vid ett bevakat övergångsställe ska en förare lämna gående som på rätt sätt gått ut på övergångsstället möjlighet att passera. Detta gäller även om föraren får korsa övergångsstället enligt trafiksignaler eller tecken av polisman.
En förare som efter att ha svängt i en korsning ska passera ett bevakat övergångsställe ska köra med låg hastighet och har väjningsplikt mot gående som på rätt sätt har gått ut på eller just ska gå ut på övergångsstället.
Skyldigheten enligt första och andra styckena vid bevakade övergångsställen gäller även mot cyklande och förare av moped klass II vid bevakade cykelpassager. Förordning (2014:1035).

Cykelöverfart

11. Bilister har väjningsplikt vid cykelöverfarter.

Yes, här är det något så ovanligt som glasklart, korsitaket. Så här skriver Trafikförordningen (3 kap 61a§):

Vid en cykelöverfart har en förare väjningsplikt mot cyklande och förare av moped klass II som är ute på eller just ska färdas ut på cykelöverfarten. Förordning (2014:1035).

12. Bilister har väjningsplikt när de korsar cykelbanor.

Om en bilist kör upp och korsar en cykelbana så har den väjningsplikt. Det regleras i Trafikförordningen (3 kap 59§):

På cykelbanor skall cyklande och förare av moped klass II lämnas företräde av andra fordonsförare.

Det här kan vara knepigt i de många fall som kommuner och väghållare inte gjort det tydligt vilken väg det är som korsar vilken. Man brukar prata om att cykelbanan ska vara ”obruten”, men exakt vad det är är det ingen som riktigt vet (Läs mer i den här pdf’en från Trafikverket eller i den här från Sveriges kommuner och regioner).

Notera att vi i hela texten skriver ”bilister” och ”biltrafiken”, eftersom det oftast
är mellan bilister och cyklister frågan står. Men det kan såklart handla om andra fordon på vägen också.

13. Bilister har väjningsplikt om det är skyltat för väjningsplikt.

Det här har varit en knepig situation där många har haft olika åsikter. Så här kan det se ut:

Som synes är skylt och väjningspliktslinje (”Hajtänder”) innan cykelpassagen. Det här gäller enligt Transportstyrelsen:

Korrekt den bifogade bilden visare en cykelpassage och vägmärke för väjningsplikt samt ”hajtänderna” är innan cykelpassagen och då har fordon/fordonsförare ( bilister, mopedister, cyklister m.m. )  väjningsplikt mot cyklister och moped klass II som korsar denna cykelpassage.

Notera att samma sak gäller alla korsningssituationer. Så här kan det till exempel se ut i Stockholm:

Som bilförare har man alltså väjningsplikt.

Cykelfält

Rent juridiskt är ett cykelfält som vilken fil som helst, men reserverad för cyklister. Lite som bussfiler för bussar.

I Stockholm finns det på många platser cykelfält som går diagonalt över andra filer.

Det innebär att korsande biltrafik faktiskt gör ett körfältsbyte när de korsar. Vi går till Trafikförordningen för vad som gäller vid körfältsbyte (3kap 43§):

En förare får starta från vägkanten, byta körfält eller på annat sätt ändra fordonets placering i sidled endast om det kan ske utan fara eller onödigt hinder för andra vägtrafikanter. Detsamma gäller när en förare stannar eller hastigt minskar farten.

14. Det betyder alltså att bilfordon på bilden ovan bara får korsa cykelfältet om det kan ske utan fara eller onödigt hinder för cyklister i det.

I praktiken har alltså bilister väjningsplikt här, en tolkning som också delas av Stockholms Stad:

Övergångsställe

15. Bilister som svänger över övergångsställen har väjningsplikt mot cyklister (och fotgängare) som korsar vägen.

Det kan verka överraskande att övergångsställen finns med på listan över bilisters skyldigheter, men faktum är att det finns en, faktiskt vanlig, situation när biltrafik (eller annan typ av fordonstrafikant) har väjningsplikt mot cyklister som kommer på övergångsställen: när man svänger. Vi såg att SvD hade ett körkortsprov och facit var:

Svänger man höger över ett övergångsställe där någon cyklar är man alltså skyldig att släppa förbi cyklisten. Det här regleras i Trafikförordningens tredje kapitel 24:e paragrafen:

” En förare som skall svänga i en vägkorsning eller skall lämna eller korsa den körbana han eller hon färdas på skall förvissa sig om att det kan ske utan hinder för mötande trafik eller för trafikanterna på den körbana som föraren avser att köra in på.”

Den centrala punkten är alltså att cyklisten befinner sig på den körbana som ska köras in på och svängen får därmed bara ske om det kan ”ske utan hinder för (…) trafikanterna på den körbana som föraren avser att köra in på”. Både övergångsställen och cykelpassager är juridiskt en del av körbanan.

Det här har tidigare Åklagarmyndigheten resonerat om i sitt rätts-PM från 2020, där de skrev att:

”En bilist får inte heller svänga i en korsning om det inte kan ske utan hinder för den trafik som finns på den körbana bilisten kör in på (3 kap. 24 § TraF). En cyklist som cyklar från cykelbanan ut på passagen befinner sig då på körbanan. Bilisten har alltså även enligt denna regel en väjningsplikt i förhållande till cyklisten om cyklisten befinner sig ute på körbanan. Denna väjningsplikt är straffsanktionerad.”

Här är alltså det centrala att cyklisten befinner sig på körbanan som bilisten (i vårt exempel) avser svänga in på. Åklagarmyndigheten gör alltså tolkningen att detta i praktiken innebär en väjningsplikt, en tolkning som också Transportstyrelsen på fråga accepterar.

Eller sammanfattat: Svänger man som bilist höger så har man väjningsplikt också mot cyklister som passerar på övergångsstället.

Och det avslutar den ultimata guiden till vem som har väjningsplikt, version två. Puh.

För den som vill fördjupa sig, så finns Trafikförordningen här.