Uaccch, det här är ett av de tråkigare varianterna av blogginlägg vi skriver, ur genren ”recension av cykelväg”. Eftersom majoriteten av er läsare aldrig kommer se vägen i verkligheten, eller cykla på den, så är det som enskilt inlägg nästan helt ointressant för precis alla.
Men, som vi skrev tidigare, ibland anar man ett mönster och då kan det vara värt som exempel på det. Så, here goes:
Cyklistbloggen är inte bara cyklister utan också föräldrar och tack och lov har ungarna en bra skolväg. Eller, nästan bra – på ett ställe har det sedan tio år varit en rätt stökig korsning där biltrafik korsat gående och cyklisters väg i rätt hög hastighet.
Det är också enda korsningen längs hela vägen, i övrigt går gång- och cykelbanan obruten genom hela området. Längs sträckan ligger inte mindre än tre förskolor och fyra grundskolor. En viktig skolväg alltså.
Vi som är föräldrar har väntat på att korsningen skulle göras om i samband med nybygge vid platsen och nu i vår skulle det vara klart. Under hösten arbetade Exploateringskontoret med att fixa hela ytan med både plattor, gatsten och asfalt. Bord har ställts ut och stenbänkar. Det har sett lovande ut. Och för några veckor sedan blev själva korsningen klar. Så här ser den ut:
Det första som slog oss var att det trots att det ser ut som ett torg, ligger ett övergångsställe mitt på.
Det kan verka bra, här har ju biltrafiken väjningsplikt för barnen. Men, hur lätt är det för barnen att förstå att övriga ytan – som bara skiljer sig från resten i det att det är asfalt – är bilväg? Ser ni ”gatstensrosorna” som sträcker sig in på asfalten? De är jättefina, finns över hela torget och binder ihop ytan. Men det gör det också svårt att förstå att det är väg det handlar om, inte torgyta. Ser ni stenbänkarna som ligger mot vägen? Där klättrar barnen och hoppar ner. Ut på vägytan. Här gäller det att barnen fattar att de inte ska leka på vägen. Att de bara kan korsa på övergångsstället.
Men, det är inte bara det som skapar viss oro. Det här är som sagt inte bara en gångväg utan också cykelbana. Vi tittar närmare:
Här leds alltså cyklisterna ut på ett övergångsställe. Det betyder att cyklande skolbarn här har väjningsplikt mot precis alla andra. Vi skrev därför till Exploateringskontoret:
Hej! Hur är det tänkt på det nya torget i korsningen Heliosgatan och Heliosgången? Som förälder blev jag glad när jag såg att platsen nu utformats som ett torg, eftersom ungarnas skolväg går här och trafiken innan ombyggnad var rätt omfattande och snabb. Men härom veckan dök plötsligt ett övergångsställe upp. Så, är det torg eller väg? Om det är torg borde inte övergångsställe behövas. Heliosgången är ju också cykelbana – nu leds cykeltrafiken ut på det nya övergångsstället, var det verkligen tänkt så?
Och fick svaret:
Hej,
Tack för ditt mail!
Platsen utformas som ett torg med korsande körbana samt gång- och cykelbana, därav övergångsstället. Området är utformat utifrån att det ska vara så trafiksäkert som möjligt samtidigt som tillgängligheten ska vara hög. Utbyggnaden sker enligt handlingar som stämts av med trafikkontoret och stadsdelsförvaltningen.
Det är självklart olyckligt att ni upplever platsen som osäker men när platsen är färdigställd hoppas jag att trafiksäkerheten upplevs som bättre för alla.
Med vänliga hälsningar,
Det här oroar oss: ”Platsen utformas som ett torg med korsande körbana samt gång- och cykelbana, därav övergångsstället. ”
För Exploateringskontoret är det alltså självklart att cyklister och fotgängare behöver samma lösning, ingen reagerar över att cykel behöver en annan typ av korsning är gående. Det är inte två typer av trafikanter, det är en. Det här har vi tagit upp massor av gånger – eftersom det redan från början innebär att utformningen blir fel. För en fotgängare är det inte hela världen att stolpen står en bit in i gångbanan. För en cyklist däremot är det det. För fotgängare är ett övergångsställe bra, för cyklister not so much. För att nämna två exempel.
Några dagar efter möttes vi av en taxibil som inte fattat heller – och var på väg att använda banan som bilväg. Vi skrev igen, nu lite tydligare:
Hej!
Ja, senast förra veckan var det en Taxi Stockholm-bil som var på väg att svänga upp därifrån på Heliosgången, så det är nog inte bara jag som tycker det är otydligt. Som förälder såg jag fram emot det nya torget och en säkrare skolväg, men nu känns det tvärtom. Det var tydligare innan, när vägen faktiskt var utformad som väg. Det är svårt att instruera barnen hur de ska avläsa vad som i huvudsak ser ut som ett torg, men som alltså är en korsning med en 30-väg.
Men jag har några fler frågor.
1. Som det är nu är Heliosgången en av få cykelbanor i området. Den är frekvent trafikerad av barn och unga på väg till de tre skolor som ligger längs vägen. Som ni har utformat vägen nu, med cykelbana som leds ut i övergångsställe, så får cyklande barn här väjningsplikt inte bara mot fotgängare utan också mot korsande biltrafik. Här har ni alltså valt att prioritera biltrafikens framkomlighet framför barnens. Är det medvetet?
2. Är det en vanlig trafikutformning, att leda cykeltrafik ut i övergångsställen? Transportstyrelsen säger ju annars att ”Det är inte förbjudet för dig som cyklar att korsa en väg på ett övergångsställe, men övergångsstället är tänkt för gående och det är därför olämpligt att cykla där. ” Eller menar ni att barnen här ska följa Transportstyrelsens råd att leda cykeln över?
3. Eftersom bilvägen är just bilväg innebär det att hastighetsgränsen över torget är samma som i området, 30 km/h. Hade ni valt att göra området till gångfartsområde hade det istället varit gångfart. Är det medvetet?
4. Bilvägen är förutom asfalten i stort utformad som övriga torgytan: det är ingen nivåskillnad, ”gatstensblommorna” integrerar ytan med omkringliggande torg – se bifogad bild. Men ni menar att skolbarn (och taxiförare…) kommer uppfatta skillnaden och inte plötsligt springa ut på en 30-väg?
5. Övergångsställestolparna saknar reflexer och är placerade så att cyklister på cykelbanan får dem extremt nära kanten. Enligt kommunens handböcker ska det finnas 0,4 m säkerhetsavstånd i sidled till fasta hinder (Cykeln i staden 2009 sidan 45). Enligt Trafikverkets VGU gäller samma sak. Är det tänkt att stolparna ändå ska stå precis i cykelbanans kant?
na står nära, som i på, cykelbanan.
Och det snabba första svaret blev:
Jag har lyft dina frågor till projektets byggprojektledare och trafikplanerare.
Torget och gatorna kommer att vara färdigställda i sin helhet sommaren 2020. Det innebär att vissa komponenter fortfarande saknas, där bland nya ytskikt, farthinder, murar och pollare.
Sedan kom ett uppföljande svar, nu lite utförligare.
Vår trafikplanerare från Trafikkontoret har varit ute på plats och försökt besvara dina frågor som du ställt i tidigare mail. Det har konstaterats att det finns vissa brister i platsens utformning och Exploateringskontoret tillsammans med Trafikkontoret håller på att se över hur detta ska åtgärdas.
Medskicket som jag fick från Trafikplaneraren är att regleringen och målningen ska ses över så att fotgängare och cyklister prioriteras i denna punkt/sträcka av torget. Det gäller även placeringen av stolparna. Det stämmer att hastighetsbegränsningen är 30 km/h. Dock gör utformningen av gatan att biltrafik måste köra saktare än så. Anslutning norr ifrån kommer att få en utformning som reduceras hastigheten med en visning av kantsten innan övergångsstället.
I nuläget kan jag dessvärre inte ge mer specifika svar än så men vi tackar för bra synpunkter som vi tar med oss i det fortsatta arbetet med färdigställandet av platsen.
Mvh,
Så, det blev inte bra alltså. Det man kunde ha gjort är att bygga torget så att det blir helt och obrutet och därmed låta gång- och cykeltrafiken ha tillgång till hela ytan. Och låta korsande biltrafik passerar på gående och cyklisters villkor, i låg hastighet. Från början. Nu undrar man ju lite om vi inte hade skrivit och insisterat – och varit pålästa om VGU’er och Transportstyrelser, hade någon brytt sig då?
Och vi nu breddar vi lite, för det kan ju verka som en smågrej att någon råkade måla ett övergångsställe på en cykelbana på ett ställe. Men det är ju inte första gången det blir fel, och det är inte första gången det är just Exploateringskontoret som är inblandade. Några andra exempel:
Eller som när Norra Djurgårdsstaden byggdes (och det är inte klart än), där alla misstag från bygget av Hammarby Sjöstad (som planerades på 90-talet) återupprepades.
Eller Norra Hammarbyhamnen där kommunen tvingades byta ut beläggningen på hela gångytan eftersom det ojämna underlaget fick folk att gå i cykelbanan istället.
Exploateringskontoret är såklart inte ensamma om att utforma trafikmiljön dåligt, vi minns ju till exempel när cykelpassagen i Hjorthagen leddes rätt in i trottoaren:
Läs också: Vi reder ut: Därför blev cykelbanan i Hjorthagen ett fiasko (Direktpress).
Eller korsningen över Valhallavägen, där utfart från parkering fick högre prio än cykelvägen:
Men, Exploateringskontoret har ansvar för när Stockholm växer, när nya stadsdelar tas fram och när nya områden omvandlas. Det handlar om stora projekt, där möjligheterna att göra modern cykelväg faktiskt finns från början. Där man faktiskt kan flytta hus för att få plats – så länge det sker på ritningsstadiet och inte när husen faktiskt är byggda.
Och då är lite olyckligt att det hela tiden blir fel, redan från början.
På det temat – är det någon av er som cyklar i nybygget i Årsta/Linde? Hur blev det där?