Ja, vi kör igen. Vad ser ni framför er när ni läser rubriken ovan? Vi ser framför oss en tidig morgon, när morgonpendlarna fortfarande gnuggar sömnen ur ögonen. I snöröjargaraget varvar plogarna upp motorerna, och ut rullar Stockholms Stads alla snöröjarfordon, förarna med taggade blickar. Ut på gatorna, ut i snöstormen. Ut till cykelbanorna som blir glittrande asfaltsrena.
Kvar är trottoarerna som lämnas helt åt sitt öde, fyllda av is och snö. För att cyklisterna alltid ska få röda mattan i trafiken.
Rubriken kommer från en artikel i dagens DN, och ja, de kör det här en vända till. Ingressen fortsätter den upptrampade snöstigen:
Förra året lade staden 23,3 miljoner kronor på underhåll av cykelbanor – samtidigt lämnas många gångstråk snöslaskiga.
Vad vi förstår är siffran ovan korrekt, men den utelämnar att i summan 23,3 miljoner ingår också gångbanor. Av 20 mil prioriterade cykelbanor är 15 mil också gångbanor. Så, alltså lade staden 23,3 miljoner på underhåll av gång- och cykelbanor. Men det får man inte till någon tydlig konflikt av såklart.
Vidare i texten:
De senaste fyra åren har utgifterna för vinterväghållning av cykelbanor fördubblats – från 11,5 miljoner kronor 2015 till 23,3 miljoner i fjol.
Eller då alltså cykel- och gångbanor. Och en fördubbling låter ju mycket, cyklister får allt de pekar på, men som DN själva konstaterar senare i texten:
Den totala utgiften för vinterunderhållet fluktuerar – vilket beror på att det snöar olika mycket varje vinter. 2010 kostade vinterväghållningen 265 miljoner kronor jämfört med 136 miljoner fyra år senare.
Så en rimlig gissning är att den där fördubblingen påverkats av det också. Så, om vinterväghållningen av cykelbanor (och gångbanor) alltså kostade 11,5 miljoner 2015 och 23,3 miljoner vintern 2017-18 så kan ju snöläget ha påverkat. 2015 var snöfattigt. Så en fördubbling behöver alltså inte nödvändigtvis betyda en ökad prioritering, utan bara att det snöade mer.
Så, för att sammanfatta, läser man inte DN:s artikel väldigt noggrannt, så tonar bilden av en enorm satsning på cyklister fram, helt på fotgängarnas bekostnad.
Den bilden stämmer alltså inte. Och en sak glöms bort hela tiden när det skrivs om det här:
Det finns ofantligt mycket mer trottoar i Stockholm än cykelväg. I princip samtliga gator har två trottoarer, en på vardera sida. De flesta vägar har minst en trottoar. Det samma kan inte sägas om cykelvägar.
Det betyder att om målbilden, ”rättviseläget”, är att det inte får finnas en snöknöglig trottoar innan första sopsaltaren sätter borsten i cykelvägen, så kommer det inte bli någon snöröjning för cyklister förrän det redan börjat snöa igen. Det är därför all infrastruktur prioriteras.
Det har skickats runt ett skämt bland luttrade cyklister i sociala medier senaste dagarna, som är rätt passande i sammanhanget:
En bilist, en cyklist och en fotgängare skulle fika tillsammans. De fick 12 kakor, bilisten tog 10 och viskade till fotgängaren: Se upp så att inte cyklisten TAR DIN kaka.
Nu, avslutningsvis, hoppas vi, varför bryr vi oss? Jo, för att den här medierapporteringen skapar en berättelse, ett ”narrativ”, som ligger redo hela tiden.
När du kör ut din bil på morgonen efter att det snöat under natten, och bilen slirar, och det kommer såklart ske även om man la miljarder på snöröjning, så vet du med en gång att det samtidigt är asfaltsrent för lycra-cyklisterna på Tour de France till jobbet. För det har du sett på bild – och ni som läste vår text om anekdoter vet att det räcker med en enda bild på asfaltsren cykelbana (behöver inte ens nödvändigtvis vara cykelbana) för att bekräfta den berättelsen. Den ligger redo i huvudet hela tiden.
Nästa gång du kliver ut på slumpvis trottoar och den inte är minutiöst ren från snö, så vet du att det samtidigt är rena sommarunderlaget för varenda cyklist. Så befäst berättelsen och bekräftas, dagligen, så länge det snöar.
Det är oerhört effektivt. Och inte bidrar det till ett bättre trafiklimat. Eller större förståelse. Men förmodligen till fler klick.
Läs också: Asfalten provocerar.
EDIT: GAH! Och Aftonbladet vaknar igen, och vill också bidra med några till anekdoter:
Vi ger upp.