Vi har tidigare skrivit om att i Stockholm, och Sverige, gillar man att låta cyklister svänga rejält i varje korsning. Det kan se ut så här:
Det leder till att man dels blir osynlig för trafiken och dels att det blir branta svängar. Värdelöst och i direkt konflikt med hur kommunens egna handböcker instruerar.
Enda förklaringen vi hört är att någon bestämt att det är säkrare. Av någon anledning kan inte cyklister köra rakt som övrigt trafik.
En annan plats där man nyligen använt det här sättet att utforma korsningar är Slakthusområdet. Vi har skrivit om det också. Där tog de en gammal banvall för godståg och fick utrymme över för en ny cykelbana.
När tågen gick här såg ut så här:
Här funkar det bra att låta stora tåg och mindre bilar korsa varandras väg rakt och fint. Men när exakt samma plats byggs om för cykel så…
Foto: Tomas Eriksson
Womp, då ska det vara slalom igen. Och som extra bonus ett trafikljus mitt i högra körbanan.
Varför det är så här? Vet inte. När vi frågar svarar kommunen att:
Korsningen är till exempel trång och det skulle innebära mycket större omarbetningar för att göra gång- och cykelbanan genare.
Lagom stor för tåg alltså, men för trång för cykel. Vi är inte helt med på det. Till exempel har korsningen dedikerade höger/vänsterfiler för att motortrafiken ska slippa stå och vänta. Tar man bort dem, så blir det rejält med plats över. Men, då måste som sagt motortrafik som ska rakt fram vänta på dem som ska svänga.
Vår gissning är att principen snarare är att man gör som man alltid gjort. Och eftersom man alltid drar upp cykelvägar i korsningar, så fortsätter man med det.
Trots att de egna handböckerna säger att det är farligare.