”Utan bilen stannar Sverige!”. ”Allt går att lösa med cykeln”. Det känns som att när det ska diskuteras hur man lättas förflyttar så många människor och varor som möjligt på en liten begränsad yta, så hamnar man nästan genast i de där två ytterligheterna.
”Under arbetstid? Allvarligt? Tror du att hantverkare åker mellan jobb, på en cykel?”
”Alla kan inte cykla”. ”Jag måste kunna skjutsa barn till skolan och köra till jobbet”. ”Hur tror ni att ni ska få fram era varor när man inte får köra i stan?!” ”Allt går att lösa med cykel”, ”Förbjud all motortrafik”, ”Cykeln är alltid snabbare”. Antingen cykel till allt, eller bil till allt.
Så är det såklart inte i verkligheten. Alternativen är fler. Betydligt fler.
Men historiskt har väldigt mycket pengar satsats på ett förhållandevis litet antal ”verktyg” i den trafiktekniska verktygslådan. För persontransport har det fokuserats rätt mycket på bilen, för varutransport rätt mycket på lastbil.
Det har gått sådär. I städerna blir det trångt, köigt, bullrigt, och fullt med avgaser. Tack och lov finns bättre lösningar, och de är alltså inte att alla börjar cykla.
Poängen är att skaffa fler verktyg i verktygslådan, inte att ersätta det fåtal som används hittills med ett nytt fåtal.
Och det tänkte vi försöka exemplifiera med här. Vi börjar med att lyssna på lastbilsförare Kjell Lindblad från Västberga åkeri. Vi pratade med honom när vi åkte lastbil för något år sedan.
– Det ideala vore om man kunde få köra i stan och leverera på natten, och slippa trafiken. Alla skulle ju applådera.
”Ingen lastbilstratik nattetid utom på vägar för tung trafik
Mellan klockan 22.00 och 06.00 alla veckodagar får du inte köra lastbil med bruttovikt över 3,5 ton på gatumark i Stockholms stad.”
Skälet att lastbilar inte får köra i stan på natten är för att det bullrar.
”För att begränsa störningar från den tunga trafiken i innerstaden under nätter har förbud mot viss tung lastbilstrafik kl. 22-06 införts. I innerstaden råder också dygnet runt förbud mot all tung trafik som inte uppfyller kraven för miljözonen.”
Det är ett problem som löser sig när lastbilarna blir eldrivna. Volvo är till exempel på gång med det, första kommer 2019. Elbilar är betydligt tystare än traditionella förbränningsmotorer och riskerar inte göra stan bullrig också på natten.
Vi har också skrivit om hur man i Utrecht i Nederländerna använder mindre eldrivna lastbilar i stadskärnor:
Målet är en ökad flexibilitet. Genom att utnyttja tiden och ytan bättre och effektivare.
Det här är tekniska lösningar, som finns redan idag, eller närmsta året. Men de löser inte andra transportbehov – persontransport och alla de hantverkare, och servicefolk som behöver fara runt i stan och inte kan göra det på nätterna när kunderna sover.
Och här däremot är cykeln ofta ett alldeles utmärkt alternativ, alldeles särskilt eftersom elassisterade cyklar numera inte bara finns, har gått ner i pris utan också blivit tillgängliga i vanliga cykelaffärer.
Just här brukar det dock sitta en bit inne, gärna hör man saker som ”Hantverkare eller städare i Kista kan inte ta cykeln till Vasastan. ” (autentiskt tweet).
”Därför att en del hantverkar arbetar långa avstånd ifrån den plats de ska besöka. De ska också arbeta på olika platser under samma dag ibland. Långa avstånd och mycket verktyg.”
Vi ställde oss frågan finns det några som testat? Vi fattar att det kan vara knepigt att på en vanlig hoj ta sig runt under arbetsdagen med verktyg och annat. Men med elcyklar och annat måste det finnas alternativ. Så vi ställde frågan till våra följare på Facebook.
Och vi börjar med ett klassikt hanterverkaryrke, rörmokeri.
Foto: (C) Cyklande rörmokaren.
Killen på bilden ovan är Hugo Wolgers från Cyklande Rörmokaren i Stockholm. Han gjorde en intervju med Svensk byggtjänst tidigare i vintras och då säger han så här:
Det här med vinter och snö är något som ofta tas upp som ett hinder. Cyklande rörmokaren lyfter att de hitills aldrig behövt ställa cykeln på grund av vinter och att det oftare är så att de har bättre framkomlighet, på de mindre belastade cykelvägarna.
Ett annat exempel är Anita Wagner Berglund som är trädgårdsmästare. Här visar hon att det går att flytta träd (!) med cykel:
Foto: (C) Anita Wagner Berglund.
Hon menar att de största vinsterna med att använda cykeln är att det blir billigare, smidigare att ta sig fram och så att det är bättre för samvetet – det bidrar till att minska biltrafiken i innerstan. Men det är inte bara guld och gröna skogar.
– När det är många växter och tungt fungerar det inte. Jag har mest skötsel och då finns långa redskap på plats. Skulle säkert gå att fixa några smidiga krokar på utsidan för dem men har inte behövts. Men beträffande trädet, jag hade redan kört de andra växterna med bil men fick inte in trädet. Då blev cykeln en perfekt lösning.
Rätt verktyg för rätt jobb alltså. Några större bolag som satsar på cykel är paketleverantörsbolaget DHL, som bland annat använder klassiska Bullit, här från Västberga i Stockholm:
Foto: (C) DHL/Pressbild.
”I Stockholm kör man med tvåhjuliga cyklar och där har de visat sin effektivitet när de i genomsnitt hinner med 75 till 80 stopp om dagen jämfört med kurirbilarnas 50 stopp. Ofta har de redan hunnit med flera stopp innan kurirbilarna tagit sig ur bilköerna på väg in mot stan, från terminalen i Västberga.” (Transportnet.se)
Men det handlar alltså inte om att sluta köra ut varor med skåp- eller lastbilar, utan att kunna använda rätt transport till rätt uppgift.
Andra som använder cykel är bostadsbolaget Stockholmshems servicetekniker Charles Sundheden som precis börjat använda elassisterad Butchers & Bicycles.
– Det här är det bästa som hänt mig på Stockholmshem, att få den här cykeln, säger han. Jag får vara ute och röra på mig istället för att sitta stilla i bilen, och när det blir kallt blir det mer kläder på bara.
Foto (C) Bengt Alm/Stockholmshem.
Förutom rörmokare, trädgårdsmästare, postbolag och
servicetekniker så finns det i Stockholm också cyklande fotografer:
Foto: (C) Levandevideo.se
Dessutom cyklande tapetserare, hemtjänst och varför inte klassikern man gärna glömmer bort, brevbäraren.
Glad brevbärare i Husby i Stockholm. Foto: Bronks/Wikimedia Public Domain.
År 1894 fick de danska lantbrevbärarna tillåtelse att använda cyklar. Även i Sverige användes cyklar också under slutet av 1800-talet, men oftast utan avtal. Omkring 1910 finns nedtecknat att vissa sträckor skulle trafikeras med velociped (cykel) under sommaren.
Idag delas 60-70 procent av breven i Danmark ut av cyklande brevbärare. Det betyder att brevbärarna i Danmark sammanlagt cyklar cirka 15 miljoner kilometer varje år.
Och i Stockholm har vi polisen, som förutom vanliga bilar, motorcyklar, segways, också har vanliga manuella cyklar.
Och det går ju inte att nämna cykeltransporter utan att ta upp Movebybike, som i vintras kunde skryta med att vara några av få som tog sig fram i snökaoset i Malmö och Lund:
Jeppe Larsen som driver Movebybike i Stockholm berättar att när deras verksamhet var ny, så kunde det bli upp mot 10 mil för en förare per arbetsdag och runt ett ton i transporterade varor totalt. Numera blir det lite kortare.
– Ju större vi blir ju tätare blir det mellan stoppen och varje cykel rullar kortare. Rätt gods på rätt fordon brukar jag säga. Det lätta godset som kör kortast inne i stan, där kan vi snabbt förbättra produktiviteten då vi kan leverera mer per cykel än skåpbilsalternativ.
Det här är alltså transport av varor och tjänster. När det gäller persontransport i storstäder råder det rätt enig uppfattning om att privatbil inte är bästa alternativet (Och eftersom det här inte handlar om miljöargumentet, att minska lokala och globala föroreningar, så är inte heller nödvändigtvis elbilen ett bättre alternativ).
För oss som upptäckt lastcykeln, är det ofta så att det blir svårt att lösa livspusslet utan. När man ska köra ungar till dagis, till tae-kwon-do träningar och till kollobussen. Eller storhandla.
Därför har Stockholm en internationellt sätt väl utbyggd kollektivtrafik och satsningar på cykel ökar år för år. Och bara senaste året har elcykelmarknaden exploderat, något som gör Stockholms ibland backiga topografi lättare att ta sig fram i för fler
Cykel har ju dessutom den fördelen framför både bil och kollektivtrafik att den skalar bra – en buss lastar hundratals passagerare, men sitter där bara en, så tar bussen upp lika stor plats som när den är full. En cyklist tar aldrig upp onödig yta.
Men också i cykelbanorna finns numera en större variation. Cyklistbloggen ser regelbundet också eldrivna skateboards, sparkcyklar och på senare tid små enhjulingar.
Och i Stockholm finns numera taxibolaget Bzzt, som kör eldrivna trehjulingar, ”podtaxi”:
Bottom line, rätt verktyg till rätt uppgift. Poängen är att vi måste ha fler verktyg än ”bil” eller ”lastbil” för att skapa en storstadsmiljö som är både framkomlig och människovänlig. Det betyder inte att ”cykel” är svaret på allt. Men det är ett av många nya verktyg. Ett underskattat sådant, om vi som cyklistbloggare får säga så själva.
(Videoklipp på enhjuling: Dave Methvin/Youtube CC-BY)