Det här är visserligen en cyklistblogg, men just det här inlägget vänder sig egentligen inte till cyklister. Ni som cyklar kan det här redan.
Istället vänder det sig till er som ibland delar vägen med dem som cyklar. Och undrar varför.
Nu senast såg vi det i Dalarnas Tidning:
Ja, varför håller vi oss inte till de cykelvägar som vi fått?
Svaret på den frågan går att sammanfatta i två meningar: För att den vanliga vägen är byggd för säkerhet och framkomlighet. Cykelvägen är det inte.
Och vi ska försöka visa vad vi menar med det.
Vi har samlat åtta vanliga skäl till att cyklister väljer att undvika cykelvägen, vare sig den är en ”cykelbana”, ett ”cykelfält” eller en ”vägren”.
De flesta cyklister cyklar fler kilometer, ibland mil, och möter exempel på de här åtta hela tiden. I alla typer av situationer, ensamma, i pendlingsrusning, i regn, i snö och i mörker. En stolpe i vägen är inget problem, men när de dyker upp hela tiden, i kombination med dålig belysning, parkerade bilar, farliga korsningssituationer och dåligt väder så blir det det.
Nu blir det rätt mycket blogginlägg, men vi ska försöka hålla nere texten – det mesta är bilder eller film på exempel.
Så, här är listan, de viktigaste skälen till att cyklister undviker cykelvägar:
1. För att de har låg framkomlighet och många korsningar
Det här är generellt sett något alla cykelvägar lider av.
När den vanliga vägen dras anpassas den efter hur ”viktig” den här. Riktigt viktiga vägar kan bli ”huvudleder”, där korsningarna utformas för maximal framkomlighet. Mindre viktiga vägar får väjningsplikt, eller till och med stopplikt. Syftet är att öka framkomligheten för trafiken.
Samma sak görs inte för cykeltrafiken. Här är alla vägar lika viktiga. Eller oviktiga. Och cykelvägen är alltid mindre viktig än den ”vanliga” vägen. Faktum är att cykelvägen oftast är mindre viktig även än minsta utfart. Det är det bilden ovan illustrerar.
Så här kan det se ut om man jämför två vägar. I exemplet är bilvägen en mindre väg – den stora huvudvägen går på bron ovanför till höger. Men för cykeltrafiken är det här ett huvudstråk (PDF).
Cyklar man på vägen får man ordentlig bredd och avstånd till eventuella hinder i sidled. Svängarna har ordentliga kurvradier i två cirkulationsplatser. Korsande trafik har väjningsplikt.
På bilvägen tar det under två minuter att färdas sträckan. På cykelbanan nästan fyra.
Cyklar man på cykelbanan, som alltså är ett huvudstråk för cyklister, har man väjningsplikt i alla korsningar, även om korsande trafik kommer från bigator och parkeringar, ett par nittiogradersvängar och korsningar där korsande trafik kan komma snett bakifrån. Man har också betydligt fler korsningspunkter.
Eller här, nyanlagd cykelväg i Hjorthagen i Stockholm. Delar av den utpekat ”pendlingsstråk”:
Vi blev tvungna att öka hastigheten på cyklingen för att klippet inte skulle bli toklångt.
EDIT 2019: Eller här, nyanlagd huvudled vid Karlaplan, tar man den lilla parkeringsvändplanssträckan har man god framkomlighet och avstånd i sidled till hinder. Tar man den nya cykelbanan passerar man precis förbi en garageutfart med skymd sikt, och får förutom två trafikljus också ett antal rejäla svängar:
Eller den här cirkulationsplatsen i Bromma. Biltrafiken kör som vanligt, men cyklister får cykla omvägarna i grönt och rött:
Att cyklister väljer vanliga vägen i de här fallen är inte bara för att komma fram hyggligt lätt, det är också för att komma fram säkert. Forskning och statistik visar att korsningstrafik är den trafiksituation som är absolut farligast för cyklister. Det här är de flesta olyckor sker. Genom att cykla på vägen hamnar cyklisterna på en plats där de är synliga och beter sig som biltrafiken. Det ökar säkerheten.
Läs mer:
2. För att cykelvägen är placerad i dörrzonen
Dörrzonen är en av de farligaste platserna som cyklist att befinna sig i, eftersom man aldrig vet när ett hinder kan dyka upp. Det är alltså den yta där stannade bilars dörrar kan öppnas. Där ligger ofta också cykelvägen. Så här kan det se ut i Stockholms city:
Att bli ”dörrad”, det vill säga att få en dörr uppslängd framför sig, är en vanlig allvarlig olyckstyp. Så här kan det se ut (och varning för otäckt klipp):
https://youtu.be/Rb36EGGHifY
Förutom skadorna när man träffas av dörren, så riskerar man också att bli överkörd.
Läs mer om dörrning.
3. För att den är utformad med hinder i vägen
Men även andra hinder placeras i cykelbanan. Till exempel träd:
Eller hus:
Ni fattar.
Anledningen till att stolpar och andra fasta föremål har en förmåga att placeras mitt i cykelbanorna är att utformning av cykelbanor inte är reglerad. De kan alltså se ut precis hur som helst.
Vanliga vägar däremot är reglerade och när stolparna placeras så måste de vara på ett visst avstånd från biltrafiken. Och då hamnar de ofta på cykelvägen istället. Eller som Uppsalas gatuchef Michael Eriksson säger till UNT:
”Trafikljusstolpen kan vi enklast ’flytta’ på genom att ändra målningen dvs upphöra med cykel tidigare”, skriver han. ”Signalstolparna behöver stå några decimeter in från körbanan för att undvika påkörningar, vilket är särskilt viktigt i anslutning till svängande motorfordons rörelser.”
Att cyklister kan köra på dem är mindre viktigt. Annat än för cyklister, som då gärna väljer att helt undvika vägen, helt enkelt för att det inte känns säkert.
En annan typ av hinder i utformningen av cykelvägen är det här. Här har man helt sonika låtit bli att anlägga belysning. Också det här ett exempel från Stockholm city.
Det är klart att man som cyklist hellre cyklar där det är ljust. Det är inte helt ovanligt att vägen bredvid har god belysning med regelbundna, höga, gatlampor, samtidigt som cykelvägen har glest med svaga, låga lampor. Eller då alltså inga alls. Kombinera det med dåligt underhåll så blir det snabbt farligt. Vilket för oss in på:
4. För att cykelvägen är dåligt underhållen
Cykelvägar får sällan samma kärlek som vägar där bilar kör. Här kan det handla om löv som gör vägytan osynlig:
Ser ni farthindren som göms under löven?
Snö som stänger av vägen:
Grus som inte tas upp:
Eller vägyta som inte underhålls – här ett exempel där jag höll på att gå över styret och där lampa lossnade och ekereflex gick sönder:
5. För att cykelvägen försvinner
Det här är heller inget man är beredd på som bilist, att vägen helt sonika försvinner. Här är två exempel, i översta exemplet övergår dubbelriktad gång- och cykelbana i smal trottoar. I undre exemplet dubbelriktad cykelbana som leds ut i mötande biltrafik.
6. För att cykelvägen är för smal
Det är få cykelvägar som faktiskt är tillräckligt breda för den trafik de förväntas hantera. Här ett exempel från Birger Jarlsgatan i Stockholm (och här kan man såklart också fundera på dörrzonen).
Ytterligare ett Stockholmsexempel:
Och ett till, där vägen är knappt en och en halv meter bred, för dubbelriktad trafik:
8. För att vägen används som parkeringsplats
Precis som när det gäller dörrzonsplaceringen så innebär ett placerande av cykelvägen utanför bilparkering att dubbelparkerade bilar hamnar mitt i cykelvägen. Och då blir det till att cykla slalom.
8. För att det inte finns någon cykelväg
Den är är lite av en bubblare, men vi har märkt att många bilister har rätt dålig koll på vad som gäller för cyklister. En cykelbana måste vara skyltat som sådan, annars är det en trottoar. Och på trottoarer är det förbjudet att cykla, även om de är breda.
Slutligen
Det här var en lista med enskilda exempel. Tänker man då på att de flesta cyklister cyklar flera kilometer varje dag, så förstår man att cyklister möter mängder av dem varje dag. Så mycket att DN när de testade fick till rubriken:
Faktum är att nästan alla cykelvägar är undermåliga. DN igen:
”Det beror på att cykelvägarna i dag är undermåliga. Bara en ynka procent bedöms hålla godtagbar standard.”
Då gör man som cyklist, precis som man gör som bilist, ett rationellt val. Vilken av färdvägarna är säkrast för mig? Vilken är tryggast? Och vilken är framkomligast?
Det är sällan svaret på den frågan är just ”cykelvägen”. Och det är därför du som bilist kommer möta cyklister på vägen. Även om det just där verkar ligga en alldeles utmärkt cykelväg bredvid.
Jag har en väldigt fin cykelväg på ett par km på väg till jobbet där jag inte har några synpunkter, förutom att den vinterunderhålles med rullgrus. Med tanke på var cykelbanan ligger så handlar det om några dagar varje år som det kan vara halt men trots det så ligger det grus på den nästan året om. Än (17 april) har den inte blivit sopad och jag väljer därför att cykla på 70-vägen. Är det helt fel?
https://goo.gl/maps/1XSbuWEmYWtBdZ1x9
Synpunkterna ovan är relevanta.
Men på gamla Uppsalavägen mellan Märsta och Väsby har de anlagt en ny cykelväg i åkerkanten, den går några meter utanför bilvägen. Den har inte de problem som nämns i artikeln ovanför utan är rak och bred och går kilometervis utan korsningar. Men lik förbaskat ser man ibland cyklister på bilvägen. Bilvägen är 70-väg, rätt så trafikerad dagtid och relativt smal. Så vid möte tvingas bilisten bromsa ned till cykelfart.
Var? Har du en google maps-länk?
Tror han avser den här sträckan av Stockholmsvägen. https://goo.gl/maps/P7aDo85BTvM7nKdE7 här upp är den nya vägen faktiskt riktigt fin. Dock har denna väg några ställen där de inte riktigt tänkt till som på denna plats där det är onödigt skarp sväng och trångt. https://goo.gl/maps/7nTpNDx6DxgS4sxU7 som dock är från tidigare anläggning. Denna cykelväg fortsätter vidare mot Märsta längs Norrsundavägen.
Sedan är det ju vanligt att rätt många ”tävlings” cyklister tränar i området, kanske ännu mer dock på Almungevägen. Vet inte om det är sådan som kanske avses.
Tror att det är Stockholmsvägen samt Norrsunda vägen som avses här. Så här en av delarna av Stockholmsvägen: https://goo.gl/maps/nkGpT59x3HzqC1gW9 och längre norr ut Norrsundavägen https://goo.gl/maps/juMMd8WxDKwxh3XB9.
Cykelvägen är av god kvalitet de delar som jag cyklat. Det är några få ställen som det är lite smalt eller snäva svängar vid överfarter av anslutande vägar. Men dessa är relativt få. Så om man inte är en grupp motionscyklister som är ute och tränar och har som mål att hålla 30+ snitthastighet så bör man verkligen använda den. Men om man är dessa motionscyklister så förstår jag att man inte väljer den. Men den senare gruppen skall ju snarare jämställas med arbetsfordon och traktorer som också är vanliga på denna väg.
Hej,
Inser hur viktig denna blogg är. Som pendelcyklist är det dagligen många situationer jag hamnar i, där jag har ytterst svårt att tolka reglerna. Så jag har en fråga som ni kanske kan svara på. Igår kom jag på en märkt cykelväg som löper längs med en dubbelfilig huvudled. På denna väg finns där en utfart från ett villaområde som då korsar cykelvägen, innan bilarna svänger ut på huvudleden. Tolkar jag då ovan text ni skrivit som att cyklisten alltid ska lämna företräde? Det som skedde i detta fall var att bilen blockerade både cykel och gångväg, så kunde inte köra förbi, där av min fråga. Stort tack på förhand :).
/Mattias
Det beror på hur den är utformad. Är cykelbanan ”obruten”, dvs fortsätter utan att brytas av vägen, så har korsande trafik väjningsplikt.
Är den bruten så har cykeltrafik väjningsplikt. Om den är målad med cykelpassage så har man också väjningsplikt.
Sen är det meckigt om den både är obruten och målad cykelpassage. Då skulle jag tolka det som att man som cyklist ska följa 6kap 6§: ”Cyklande eller förare av moped klass II som ska färdas ut på en cykelpassage ska sänka hastigheten och ta hänsyn till fordon som närmar sig passagen och får korsa vägen endast om det kan ske utan fara.”
https://www.cyklistbloggen.se/2015/08/den-ultimata-guiden-till-vem-som-har-vajningsplikt/
Men glasklart är det i nte.
Hej,
Inser hur viktig denna blogg är. Som pendelcyklist är det dagligen många situationer jag hamnar i, där jag har ytterst svårt att tolka reglerna. Så jag har en fråga som ni kanske kan svara på. Igår kom jag på en märkt cykelväg som löper längs med en dubbelfilig huvudled. På denna väg finns där en utfart från ett villaområde som då korsar cykelvägen, innan bilarna svänger ut på huvudleden. Tolkar jag då ovan text ni skrivit som att cyklisten alltid ska lämna företräde? Det som skedde i detta fall var att bilen blockerade både cykel och gångväg, så kunde inte köra förbi, där av min fråga. Stort tack på förhand :).
/Mattias
Det beror på hur den är utformad. Är cykelbanan ”obruten”, dvs fortsätter utan att brytas av vägen, så har korsande trafik väjningsplikt.
Är den bruten så har cykeltrafik väjningsplikt. Om den är målad med cykelpassage så har man också väjningsplikt.
Sen är det meckigt om den både är obruten och målad cykelpassage. Då skulle jag tolka det som att man som cyklist ska följa 6kap 6§: ”Cyklande eller förare av moped klass II som ska färdas ut på en cykelpassage ska sänka hastigheten och ta hänsyn till fordon som närmar sig passagen och får korsa vägen endast om det kan ske utan fara.”
https://www.cyklistbloggen.se/2015/08/den-ultimata-guiden-till-vem-som-har-vajningsplikt/
Men glasklart är det i nte.
Sen kan man lägga till att man heller inte får som bil korsa övergångsställe/cykelpassage så att man hindrar korsande trafik.
Trf 3 kap:
”62 § En förare som närmar sig ett övergångsställe, en cykelpassage eller en cykelöverfart ska anpassa sitt körsätt så att han eller hon inte tvingas stanna på övergångsstället, passagen eller överfarten. Förordning (2014:1035).”
Det där är en situation som sällan har någon optimal lösning. Så länge det inte finns trafikljus, så kommer bilisten alltid att behöva rulla sakta/stanna precis innan han kör ut på huvudleden för att kunna se korsande trafik som han ska väja för. Stannar han innan korsningen med cykelvägen för att släppa fram en cyklist, så måste han i alla fall stanna en gång till i själva cykelvägskorsningen för att kunna se om det är fritt fram – och då kommer kanske nästa cyklist, som han då står ivägen för. Det går alltså inte att kräva att bilisten ska ha absolut väjningsplikt eller inte får stanna i korsningen med cykelvägen – då kommer han aldrig ut på huvudleden över huvud taget.
En lösning är att lägga cykelvägskorsningen en bit in från korsningen med huvudled, så att det finns plats att stanna en bil efter cykel korsningen men innan man kör ut på huvudleden – men då blir det vad som här på bloggenkallas svängfest för cykel, och det är knappast optimalt, framför allt inte för alla de gånger det inte finns några bilar i korsningen.
Den minst dåliga kompromissen är kanske dagens luddiga skrivningar som Christian redogjort för i många bloggposter. Inte så tillfredsställande för den som behöver fasta och tydliga regler för att vardagen ska fungera, men alternativet vore ju att ge cyklisten total väjningsplikt. Det vore förvisso tydligt, men kanske inte bättre.
Nej, jag tycker man får ha förståelse för att det ibland är så att man måste stanna på övergångsställe/cykelpassage för att kunna se i korsningen.
Gäller ju förövrigt cyklister också, tex på Götgatan i korsningen med Högbergsgatan. Där hamnar man gärna på övergångsstället för att kunna se korsande trafik.
Och som cyklist har man ju oftast förmånen att vara rätt manöverlig. Dvs kunna cykla runt bilar som hamnat tokigt.
Tack! Hjälpte mig i alla fall att inse att det är helt omöjligt att ha rätt, oavsett om du är bilist, cyklist eller gångare och fokus blir helt enkelt på att själv ansvara för att inte bli påkörd… 😀
Christian är väldigt noga med att påpeka att ingen har rättigheter i trafiken – alla har bara skyldigheter. 😉
En skyldighet man har är att kommunicera med andra trafikanter och se till att man ser varandra och har en gemensam syn på vem som ska åka först. Ibland blir detta bara från ena sidan – men se till att det är inte är du som brister. Det finns en del skitstövlar som man gör bäst att hålla sig långt borta från, men de flesta är faktiskt trevliga och vill väl. Med ett leende och tydlig kommunikation kommer man mycket, mycket långt.
Nu är du väldigt orättvis mot insändaren i DT. Kungsgårdsvägen har två st 50 m långa avsmalningar för att dämpa biltrafiken. Där kan endast en bil åt gången färdas, men cyklister har just vid dessa hinder en cykelbana vid sidan om, så de inte behöver hindras eller bromsa in. Vad insändaren påpekar är att cyklisterna kör mitt i denna smala passage istället för att ta cykelvägen och hindrar därmed onödigtvis trafiken. Kompanivägen har en helt nyanlagd, mycket fin cykelbana med slät och fin asfalt utan tillstymmelse till stolpar. Dina faktorer ovan är relevanta för många ställen i Stockholm, men har inte med insändarens fråga att göra. Om vi kräver att bilister inte ska dra alla cyklister över en och samma kam, måste vi vara lika noggranna med våra responser.
Men detta är en liten lapsus i en mycket bra blogg. Tack för alla poster under året och hoppas ni orkar fortsätta under 2018. Det är alltid lika uppskattat.
Så kan det säkert vara, jag kollade i Google Maps och där såg det ut ungefär som det brukar. Googles bilder var från 2010-2011 och visade klassisk cykelbana/trottoar (https://goo.gl/maps/N4DEZFRVST52).
Men ja, insändaren fick stå som exempel på en klassisk fråga – den blev så att säga katalysatorn för bloggposten. Vi har ju tidigare fått inspiration från annat, tex:
https://i2.wp.com/www.cyklistbloggen.se/wp-content/uploads/2014/05/Screen-Shot-05-02-14-at-03.37-PM.png?resize=324%2C166&ssl=1
Sen tror jag inte faktorernas relevans är mindre utanför Stockholm, tvärtom. Cykelbanor och deras sträckning utformas ungefär på samma sätt och stolpar i dem hör vi från hela landet.
Och tack och Gott Nytt år!
Nu är du väldigt orättvis mot insändaren i DT. Kungsgårdsvägen har två st 50 m långa avsmalningar för att dämpa biltrafiken. Där kan endast en bil åt gången färdas, men cyklister har just vid dessa hinder en cykelbana vid sidan om, så de inte behöver hindras eller bromsa in. Vad insändaren påpekar är att cyklisterna kör mitt i denna smala passage istället för att ta cykelvägen och hindrar därmed onödigtvis trafiken. Kompanivägen har en helt nyanlagd, mycket fin cykelbana med slät och fin asfalt utan tillstymmelse till stolpar. Dina faktorer ovan är relevanta för många ställen i Stockholm, men har inte med insändarens fråga att göra. Om vi kräver att bilister inte ska dra alla cyklister över en och samma kam, måste vi vara lika noggranna med våra responser.
Men detta är en liten lapsus i en mycket bra blogg. Tack för alla poster under året och hoppas ni orkar fortsätta under 2018. Det är alltid lika uppskattat.
Så kan det säkert vara, jag kollade i Google Maps och där såg det ut ungefär som det brukar. Googles bilder var från 2010-2011 och visade klassisk cykelbana/trottoar (https://goo.gl/maps/N4DEZFRVST52).
Men ja, insändaren fick stå som exempel på en klassisk fråga – den blev så att säga katalysatorn för bloggposten. Vi har ju tidigare fått inspiration från annat, tex:
https://i2.wp.com/www.cyklistbloggen.se/wp-content/uploads/2014/05/Screen-Shot-05-02-14-at-03.37-PM.png?resize=324%2C166&ssl=1
Sen tror jag inte faktorernas relevans är mindre utanför Stockholm, tvärtom. Cykelbanor och deras sträckning utformas ungefär på samma sätt och stolpar i dem hör vi från hela landet.
Och tack och Gott Nytt år!
Du var nog lite för snabb i din tolkning – din googlelänk visar just en av de 2 avsmalningarna, där jag hoppas du delar min uppfattning om att det är lämpligast att cykla den lilla korta sträckan på den anvisade cykelvägen istället för i mitten av vägen (förutsatt att snöröjningen funkat). Resten av Kungsgårdsvägen är ju blandtrafik, utom lite uppe vid rondellen.
Google har också fått med nya cykelbanan på Kompanivägen (med 40-skyltar, så det måste vara nya bilder). https://www.google.se/maps/@60.6044305,15.6563954,3a,75y,0.09h,82.46t/data=!3m6!1e1!3m4!1sA8G1jRHcOKtH_udzehFXvA!2e0!7i13312!8i6656 Ett tips är ofta att dubbelkolla med hitta.se, eller ännu bättre ringa någon av sina kompisar i Falun – så får man en anledning att göra det, om man inte redan hade det.
Nu läser väl inte så många av DTs prenumeranter denna blogg (varför läser du DT?), men det är lite onödigt att peka ut oskyldiga i en på andra sätt mycket relevant bloggpost – det riskerar att öka polariseringen mellan trafikanter.
Nåväl: God Fortsättning och med hopp om många nya intressanta bloggposter!
Vid avsmalningarna vid min länk hade jag nog valt vägen om jag var ny – och när jag lärt mig vägen och sett att det finns små ramper upp på en cykelväg förbi avsmalningnarna valt den istället.
Hade jag varit den som utformade passagen hade jag sett till att märka upp passagen till höger om hindret tydligare (nu är den ju åtminstone inte på Google maps strikt taget inte utmärkt alls), för att göra den lättare att upptäcka.
Och ska man vara strikt är jag osäker på om det där är en cykelbana eller en trottoar. Kanske är det skyltat nuförtiden, men 2011 var det det inte. Särskilt i kombination med att vägen faktiskt skyltas upp senare, där den blir bredare:
https://goo.gl/maps/F72TkCeyoxN2
Åtminstone i ena riktningen. I andra riktningen är det, igen enligt Google Maps, trottoar och därmed måste man cykla på vägen:
https://goo.gl/maps/z7rMgznLjK22
Kompanigatans cykelbana ser visserligen bred ut,men är oindelad g/c-bana. Så det beror ju lite på hur trafikerad den är – är det många cyklister och fotgängare i bägge riktningar? Hur många bilar?
Och för att förtydliga, avsikten var inte att peka ut någon – och insändaren var ju anonym. Så, jag håller med, kanske borde jag valt annat exempel.
Du kan alltid kolla när Google tagit sina bilder i vänstra hörnet! (Also lite nöjd att den nya mediaplugginen till kommentarsfältet funkar)
Det är en trottoar, utom just vid avsmalningen, inget att tveka om. Ta den lokala kontexten i beaktande – detta är en villagata i Falun – inte en cykelpendlarled i Stockholm.
Hur hade du gjort i situationen i länken nedan? Kört rakt emot bilen och tvingat dig fram – dvs just det beteende som insändaren klagar på? https://www.hitta.se/kartan!~60.60281,15.65915,16z/tr!i=xcNFDGRj/streetview!po=60.60281300:15.65917500!a=-50.68110!pi=-10.00000
Det jag vill uppmana dig till är att vara lite noggrannare i valet av exempel och inte generalisera för mycket, så att du inte oavsiktligt trampar någon på tårna. Det är så onödigt, när ditt huvudbudskap är så viktigt.
Och är det en trottoar så är det ju en trottoar. Och det gör ju min poäng starkare, inte tvärtom. ”Vägverket” har i så fall här inte lyckats göra någon cykelbana, då är det en trottoar. Där är det förbjudet att cykla (och åt andra hållet saknas ju passage helt på bilderna)
De har dessutom faktiskt för en gångs skull skyltat det tydligt, i och med att det faktiskt dyker upp en skylt en bit bort.
Det kan tyckas fyrkantigt, men om det något ett liv av cyklande lärt mig så är det att om man cyklar på trottoaren så kommer man få skäll. Och som vi försökt visa här på bloggen, den kritiken kommer drabba alla cyklister.
Och det gäller inte bara mig som Stockholmare, även Ystapågen Christian som cyklade på småstadsgator när han var yngre, blev utskälld när han var på trottoaren.
Jag tror inte alls det är cyklister som cyklar *samtidigt* som bilister som är insändarskribentens irritation. Jag tror det är att cyklister öht finns där – det står ju dessutom uttryckligen. När skribenten kommer där på vägen där det redan finns hinder, så blir skribenten irriterad att det kommer cyklister som tvingar skribenten att vänta.
Dvs, den klassiska ”cyklister ska inte vara på vägen”.
Men för att svara på din fråga, i situationen på ditt klipp hade jag väntat på bilen. Och eftersom det saknas cykelväg på platsen hade jag cyklat på vägen, eftersom det är förbjudet att göra på annat sätt. Och kommer det trafik så turas man om. Det är ju inga problem öht, alldeles särskilt eftersom det inte är en tungt trafikerad pendlarled i storstaden Stockholm.
Och jag undrar också varför de bara gjort passagen på ena sidan vägen? Cyklar inte folk i bäggre riktningar? Eller tänker de sig att cyklister ska korsa vägen just där, passera avsmalningen på vänster sida, och sedan återvända tll höger?
Kanske av samma anledning som de inte gjort 2 st avsmalningar för bilar – en i varje riktning. Så här gör man även i Spånga, på gamla Södertäljevägen etc. En mycket praktisk lösning som funkar bra. I synnerhet om man inte har en rättshaveristiskt fyrkantig syn på att alla vägar ska breddas till dubbel bredd ”bara för att” – oavsett om det behövs eller inte.
Vi har tydligen helt olika syn på hur man visar hänsyn mot varandra i trafiken och att det handlar om att hitta smidiga lösningar – inte fyrkantiga, så vi släpper denna diskussion och hoppas vi kan enas över andra frågor.
Ha! Det är meningen att vi inte alla ska ha samma åsikt! Ekokammare är aldrig bra.
🙂
Dock är det få som vågar sticka ut mot den allmänna tonen i denna blogg, så den är ganska mycket en ekokammare i alla fall.
Mestadels är detta utanför din påverkansmöjlighet, men det du skulle kunna göra är att vara noggrannare med research och alltid fundera ett varv till för att se om det finns en annan tolkning och om – i detta fall en insändare – kan ha fog för sina klagomål. Detta även om det kliar i fingrarna.
Jag skulle gärna önska mig en mer situationsanpassad inställning. Det som är en bra lösning på en högfrekventerad cykelled i Stockholm eller Malmö, behöver inte nödvändigtvis tvingas på samtliga situationer i Korpilombolo eller Nössebro.
Vid Christians googlelänk hade jag garanterat valt vägen. Dels är det en massa knix och gupp om man väljer att köra upp på trottoaren, men framförallt är det en busskur med potentiella fotgängare i, som kan hoppa fram som gubben i lådan. Såna bör man hålla ordentligt säkerhetsavstånd till.
Vägen ser däremot väldigt rak och jämn ut, med god sikt. Klart farbar, helt enkelt.
Även när det kommer en bil från andra hållet och ni alltså kan passera varandra utan att hindra varandra? dvs det beteende som insändaren klagar på. Se https://www.hitta.se/kartan!~60.60281,15.65915,16z/tr!i=xcNFDGRj/streetview!po=60.60281300:15.65917500!a=-50.68110!pi=-10.00000
Sådana ”Jag ska minsann åka först. Även om vi skulle kunnat passera varandra utan problem så tänker jag tvinga dig att vänta”-fasoner ökar på polariseringarna, så jag hoppas inte du hör till dem som insändaren klagar på.
Det går 3 bussar i timmen till denna hållplats – du behöver inte oroa dig för att det ska dyka upp en svärm av passagerare ur tomma intet. Skulle det finnas en passagerare i busskuren så är sannolikheten stor att ni åtminstone är nickebekanta. Kanske stannar du och byter några ord. Du är i Falun – inte i Stockholm!
Ärligt talat, dock fortfarande med stockholmsögon, så hade jag nog väntat in att bilen skulle passera.
Utan skyltning tolkar jag den högra delen som trottoar/busshållplats.
Så här ska det se ut om man bygger cykelväg på trottoaren: https://www.hitta.se/kartan!~58.38888,15.66605,16z/tr!i=Z3BoQbLl/search!i=3002811578!q=Skogsgatan%2C%20Link%C3%B6ping!t=single!st=plc/streetview!po=58.38886700:15.66606000!a=-98.37062!pi=-10.00000
Visst, gärna det – om det finns plats och pengar och stora trafikflöden så. Men det behöver inte vara EN lösning som ska passa överallt. Världen varierar och därför kan olika avvägningar mellan insats och funktion göras på olika platser. Funkar det med en enklare lösning så finns det ingen anledning att överarbeta. Laga efter läge är något som två tusen års samlade mänskliga erfarenheter har lärt oss.
Jag tänkte mest på skyltningen. I Falun är det ju ingen skyltning, alltså är trottoar.