Visst är det bra om cykelvägar är väl utformade och säkra för cyklister. Men ännu viktigare är att de smälter in, inte tar plats från någon annan, eller annat, och kanske också är arkitektoniskt vackra. Som här mellan Kista och Rinkeby, där den nyanlagda cykelvägen skulle ”följa landskapet”:
Fundera över varför de inte längre bygger vägar för biltrafiken som ser ut så här – när det gäller bilvägar är det så spikrakt som möjligt som gäller och man är inte främmande för att spränga bort berg och flytta skog för att uppnå det. Men på den här åkern där ytan är enorm, där känns det vettigt att slänga in lite svängar. Så det ser konstnärligt ut i landskapsbilden. För det är viktigare än cykelframkomlighet. Och säkerhet.
Positivt är att det är en ”riktig” cykelväg, alltså inte en kombinerad gång- och cykelväg. Men frågan är hur det kommer gå, när det vad det verkar inte finns någon gångväg alls.
Läs också Nu grusas cykelvägen på Gärdet – där man la på grus på en asfaltsväg för att den inte skulle sticka av i nationalstadsparken. Men vägen för bilar precis bredvid slapp.
Och: Konst på cykelväg – där man ersatte vägmarkeringarna med slingrande konst. För vem behöver de där väglinjerna egentligen?
Ja där cyklar man ibland genom till jobbet. Riktigt härligt att behöva köra slalom när det regnat, vad de i helsike nu tänkte när de byggde.
Jag blir helt bananas av sån här kringelikrokdesign på cykelbanor. Det förlänger färdvägen och blir farligare vid halka. Snälla cyklistbloggen, kan ni inte göra en uppföljning på det där. Lärs det ut på utbildningar för landskapsarkitekter att cykelvägar inte bör vara raka? Står det i något regelverk någonstans? Det är ju ingen slump att det ser ut så här på så många ställen, även där det inte finns något i omgivningen som gör en rak cykelväg dyrare eller svårare att bygga. Skulle jättegärna läsa ett reportage där ni ringer upp lite makthavare i infrastrukturvärlden och frågar om det här.
Som redan kommenterats så är det inte svängarna som är felet här, det är att stolparna står för nära asfaltskanten. Riktigt illa att det ska vara så svårt att göra rätt.
Det här är ett klassiskt ”ja visst ja, vi ska ju ha en cykelväg också”-bygge. Jag läste i någon cykelplan att det inför bygget av nya E18 var det viktigt att samordna cykelvägsbygget med bygget av E18. Detta gjordes dock aldrig (ursprungsplanen var ju att ha en cykelväg hela vägen från Rinkeby till Silverdal i Sollentuna).
När jag felanmälde 90-graderssvängarna och lyktstolparnas placering fick jag förklaringen att det var ett besvärligt underlag med mycket sankmark vilket skulle innebära en dyr lösning om man skulle dra en helt ny bana. Om man tittar på gamla googlebilder ser man att man (av kostnadsskäl) har återanvänt de tillfälliga byggvägar som användes under bygget av E18. Den enda sträckan som man har byggt helt ny är spikrak (närmast Kista).
Första gången man kommer från Kista är det inte helt ofarligt om man håller hög hastighet på raksträckan då man möts av en omotiverad skarp sväng med höga räcken på sidorna och i värsta fall ett par fotgängare i banan…
Men som cykelpendlare så anpassar man sig därefter och hoppas att de insparade pengarna används till något bra.
På andra sidan E18 (Sundbybergssidan) var det samma sak. Kommunen kom på alldeles för sent att man skulle dra cykelvägen till avfarten och man skapade 2 skarpa svängar för att ansluta till servicevägen (för pumpstationen) och avslutar med en riktigt brant backe och en +90-graderssväng. I övrigt en spikrak cykelväg som av vissa antagligen upplevs som riktigt enformig och monoton 🙂
Bidrar med en bild som visar de skarpare svängarna med sina ”trygga” räcken på båda sidorna. Fattas bara lite bänkar också…
Kan väl lika gärna fortsätta när jag ändå är igång.
Citat från en cykelplan signerad Trafikkontoret 2011:
Kymlingestråket
Ny dubbelriktad 5 meter bred gång- och cykelväg utmed norra sidan av Kymlingelänken från befintlig cykelbana på Silverdalsvägen, Sollentuna, till befintlig cykelväg utmed E18. Sträckan är komplicerad och medhäftad med praktiska genomförandeproblem som kräver samarbete med Trafikverket.
http://www.stockholm.se/PageFiles/269996/Cykelplan%20Järva.pdf
Cykelplan JÄRVA
Tack!
Jag gissar att snöröjningen kommer att göra sitt bästa för att räta ut vägen. Det vill säga, i innerkurvorna kommer det röjas utanför asfalten och i ytterkurvorna kommer det ligga kvar vallar på den…
Man undrar hur dom tänker – stolparna stör så att banan svängar runt dom. Så att det går inte att gör det bredare eller rakare i framtiden. Och dom är fortfarande för nära banan.
Det där är nog en landskapsarkitekt skyldig till, misstänker jag (brukar ju skylla allt ont på trafikplanerarna, men när det ”bara” är cyklister och fotgängare inblandade brukar inte de vara med, lite talande kanske…).
Det roliga är, att om man placerade ut lite vegetation (fina buskar, ett och annat träd) i kurvorna, så att vägen svängde runt något och inte bara helt omotiverat, skulle det uppfattas på ett helt annat sätt (=trevligt). Bara inte krökarna är för tvära, då blir det jobbigt oavsett.
Problemet med den där cykelvägen är inte de svepande svängarna (som lättar upp monotonin – och finns det något tristare än en spikrak väg och motvind?) utan de tvära 90-gradare man lagt in och att när det regnar lägger sig vattnet som en hinna över hela cykelbanan: usel avrinning. Den är inte märkbart längre än kortaste vägen (varthän förresten: man hamnar i Ärvinge, ska man in i Kista blir det en del extra snirklande), sikten är utmärkt, relativt plant, och vill man kan man bränna på rejält. Betydligt bättre en en annan ny gc-väg i närheten där man lyckats kombinera (i ett nytillverkat landskap) brant backe, t-korsning och tunnel med usel sikt. (Nybyggda E18 är f ö inte heller spikrak, och den som tar buss eller bil mellan Rinkeby och Kista får åka en längre väg.)
En böljande väg ser trevligare ut än ett spikrakt skärsår i landskapet, gör i det här fallet inte resan besvärligare för den som ska fr A till B (oavsett hastighet), och gör cykelvägen trevligare för den som cyklar för sin njutnings (eller tränings) skull (oavsett hastighet). Något att invända mot?
Håller helt klart med om 90-graderssvängar. Och det där med branta backar i kombination med korsningar och tunnlar. Det är väl så man ska konstruera cykelvägar?
Stolparna står i alla fall inte mitt i cykelbanan 😉
Fast här finns ju faktiskt en målkonflikt som man inte ska låtsas som om den inte existerar.
Inte alla som cyklar vill alltid bara så fort som möjligt från A till B, utan vissa vill faktiskt ta det lugnt och njuta av färden. Låta färden vara en del av livet – inte bara en transportsträcka som ska avverkas så snabbt som möjligt. Kanske vara ute och fincykla lite – precis som man förr finåkte lite med bilen på kvällarna innan Trafikverket våldtog landskapet med sina teknokratiska linjalräta asfaltsmattor. Elin Wägner kallade dessa för piskrapp i landskapet åtföljda av variga sår där materialet hämtats. ”Ett skolbarn som bar sig åt så skulle hamna i skamvrån, en beväring i arresten.”
(Ni som ännu inte har läst Tusen år i Småland, bör genast bege er till närmsta bibliotek, den hör till allmänbildningen).
Genom att bygga tillräckligt brett bygger man för olika kategorier av cyklister. Den där cykelbanan är väl 3-3,5 meter bred vilket är i underkant, framför allt om man stoppar in några fotgängare.
Risken med att stirra sig blind på en viss kategori av cyklister (t.ex. den berömda 8-åringen som man ska våga låta cykla där) är att man utesluter andra kategorier. Bygger man tillräckligt brett så ryms pendlaren OCH lastcyklisten OCH 8-åringen OCH flanörcyklisten OCH handikappcyklisten OCH cykelkärran
”Inte alla som cyklar vill alltid bara så fort som möjligt från A till B, utan vissa vill faktiskt ta det lugnt och njuta av färden.”
Du kan ju självmant svänga fram och tillbaka på på en rak cykelbana också om du så vill. Cykla i cirkelrörelser vad mig anbelangar. Men att sinka allas framfört för att vissa ska kunna känna att de fincyklar låter märkligt. Finns det någon studie som visar att de flesta cyklister värderar svängiga och längre/farligare cykelbanor mer än raka kortare/säkrare? Det känns som något påhitt från landskapsarkitekter som inte vardagscyklar till och från jobb varje dag.
Har du så bråttom så ska du nog åka T-bana istället… Trampar du i nerförsbackarna också? Springer du i rulltrappan? Hetsar fram på trottoaren rakt genom folksamlingarna…
Stressa ned – ta det lugnt – ta en Toy!
Det handlar inte om att ha bråttom, det handlar om effektiv framfart och att ta bort onödiga risker från infrastrukturen. En som pendelcyklar till jobb året runt på kringelikrokdragna cykelvägar ger nog inte mycket för ditt njutningscyklande när färden blir en gnutta längre och en bit riskablare en kall, regnig oktobermorgon kl 0630.
Till råga på allt blir den längre banan troligen dyrare. Mer asfalt att köpa in, lägga, underhålla och byta. Mer yta att rengöra och ploga.
De svepande kurvorna, till skillnad från de eländiga tvära kurvorna lär inte sakta ner någon (om du inte klarar att hålla 40+ km/h eller så) och vägen lär inte vara mer än några 10-tal meter längre än nödvändigt. Och jämfört hur det ser ut när man kommer fram till Ärvinge, Rinkeby eller Rissne, är den spikrak. Dessutom, om man inte har något emot grus och/eller beroende på varthän och varifrån, finns det andra, rakare alternativ. Jag har cyklat samtliga betydligt fortare än vad AA tycker att man ska få cykla; svängfesten t o m när jag har haft riktigt djävla brådis. (Jo, jag trampar i nedförsbackar – avstressande – och går i rulltrappor: att stå still är inte hälsofrämjande.)
” lär inte sakta ner någon”
Hur vet du det?
”vägen lär inte vara mer än några 10-tal meter längre än nödvändigt”
Gånger antal resensenärer gånger antal resor över en livstid. Multiplicera sen med antalet liknande svängda cykevägar runt om i landet (det ser ju ut så på väldigt många ställen).
Kurvig väg kräver dessutom mer svängande och vid halkigt underlag är det riskabelt att svänga.
Har du cyklat den där vägen? Jag har. När det regnat och mitt i vintern – utan dubbar. För utom två tvära kurvor – och t-korsningarna (alltför tvära som vanligt) där den ansluter till övriga kringelikrok gc-vägnätet (kommer du från Rissne-hållet har du antagligen passerat en intressant kombination av två 90-gradare och en 135-graders sväng med obefintlig kurvradie samt en bro med kink och metallkörbana; i Ärvinge är det inte mycket bättre; till/från Rinkeby är just den vägen inte den närmaste), är det långa svepande kurvor: jag har hållit 50+ km/h genom tvärare kurvor. Sikten är dessutom utmärkt, och denna cykelbana (inte gång- och) är bredare än en del kombinerade, spikraka, gc-vägar jag frekventerar.
(Men varför lita på vad jag säger: min hobby är att cykla fort på krokiga grusvägar i dåligt skick.)
Som Anders Andersson mycket riktigt påpekade, det finns målkonflikter: en marginellt längre väg kan vara priset en mindre förstörd omgivning är värd (finns ju andra än pendlingscyklister: boende t.ex. Och inte ens alla pendlingscyklister har samma prioriteringar.)
Fantastiskt, en cykelväg! Men varför är det heldragen linje? Skymd sikt?
Kanske för att folk annars kan tänkas räta ut linjen själva och gena lite i svängarna. Så kan vi ju inte ha det, då följer de ju inte landskapet…
Är man förvånad? Nä, inte alls…