Ibland, särskilt framåt vårkanten när cykelvägarna döljs i ett stort grusmoln fyllt av vinterns framtöande sopor, kan man tro att cykling bara är ett enda misär. Så är det såklart inte. Nu har Cyklistbloggen haft en rätt intensiv vinter så aktiviteten har inte varit på topp, men vi tänkte det ändå trots påskledighet vore på sin plats med en liten ”bra saker vi sett om cykling senaste tiden”-post.
Vi samlar ihop fem grejor vi läst: Är cykling bra för dig (hint:ja), Vilken är Sveriges cykelsäkraste stad (inte Stockholm), Hur bra är Umeå som cykelstad, Var ställer du cykeln vid Centralen i Stockholm (inte vid Järnvägsparken) och vilket är billigast, taxi eller cykel?
Så, först: Tidningen Dagens medicin tar inga gamla sanningar som fakta utan att undersöka ordentligt. De har därför kommit fram till att cykling är bra för dig, något de skriver om under rubriken:
Japp, nu är det medicinskt bevisat, cykling förbränner fett. De skriver själva:
Resultatet kanske inte förvånar, men det är första gången som forskarna nu har konkreta bevis för hur mycket det skiljer sig om du tar dig till jobbet på det ena eller det andra sättet.
Det visar sig att en genomsnittlig man som cyklar till och från arbetet väger i snitt fem kg mindre och har ett kroppsmasseindex, BMI, som är 1,71 kg/m2 lägre än en motsvarande man som åker bil.
För en kvinna blir vinsten 4,4 kg respektive 1,65 lägre BMI.
Värt att fira med en Snickers tycker vi. Läs mer hos Dagens Medicin.
Nästa cykelpositiva är Rasmus Berglöf och Christopher Haglund som deltog med ett lag på hackathonet Hack for Sweden. Ett hackathon är lite förenklat när en massa programmerare träffas och programmerar nonstop i något dygn. Målet är att få ihop kreativa nya grejor snabbt.
Rasmus och Christopher petade ihop Cykelranking.nu. Det är en tjänst, eller sajt om man så vill, som utifrån tillgängliga data rankar alla Sveriges kommuner efter hur cykelsäkra de är. De säger själva:
(…) idag är det i många fall både krångligt och farligt att cykla. Därför ville vi med cykelranking.nu – och med hjälp av den tillgängliga data som finns för alla kommuner – sätta fokus på hur cykelvägnätet ser ut och var cykelolyckor inträffar.
Stockholm hamnar på 248:e plats och vill du kolla din egen kommun finns länken alltså bara några meningar upp. Läs mer om hacket på Swecos hemsida.
Och appropå cykelsäkra och cykelvänliga kommuner läste vi att Umeå ska satsa mer på cykling. Det skriver de i ett pressmeddelande. Vi har ingen aning om hur Umeå är som cykelstad, men två meningar sticker ut:
”(…) en framtida utmaning är att öka separeringen mellan fotgängare och cyklister.”
och
”- I framtiden kanske vi även behöver skilja på olika typer av cyklister på grund av att olika cyklar håller olika fart t ex elcyklar kontra traditionella cyklar, fortsätter Katarina Bergström.”
Alldeles oavsett hur det ser ut i verkligheten så visar de på en insikt i det som kanske är det största hindret för en ökad vardagscykling i Sverige: Den extremt låga respekten för cyklisters rätt till väg.
I Sverige är det helt rimligt att bygga cykelvägar med träd, stolpar eller buskar i, att parkera i dem, ställa byggbråte i dem, etablera husrenoveringar i dem. Det är också helt rimligt att lägga tungt trafikerade pendlingsstråk i kombinerade gångvägar.
Kort sagt, cyklisters rätt till väg hamnar långt ner på priolistan. Umeå visar åtminstone i text att de har förstått att cyklister inte ska dela väg med fotgängare och att cyklisters hastighet inte ska begränsas av den som cyklar långsammast.
Lysande.
Läs mer hos MyNewsdesk och om du cyklar i Umeå, skriv gärna en rad i kommentarsfältet nedan om hur du tycker det fungerar.
Vidare, vi har skrivit en hel del om hur svårt det är att hitta bra cykelparkering vid Stockholms Central. Det finns ett gäng ställ precis utanför Centralen som ofta är fulla, och en helt öde jätteparkering en bit bort.
Nu har Per-Åke Tjärnberg som är trafikplanerare och ansvarig för cykelparkeringarna i innerstan tittat på möjligheterna att anlägga en parkering till, den här gången inomhus. Så här ser det ut just nu:
Det är en plats som redan idag har förhållandevis fulla cykelställ och Per-Åke Tjärnberg gav därför en arkitetfirma i uppdrag att rita ihop något lite roligare. Så här blev det:
– En cykel betyder allt, säger Mahdi Rezaei som kom till Gotland från Afghanistan för tre månader sen.
– Om jag ska ut och handla tar jag cykeln, om jag ska till läkaren tar jag cykeln, och om jag ska till gymmet? Jag tar cykeln då också. Buss och taxi kostar mycket pengar för en flykting, säger han.
Lyssna på hela intervjun här:
Jag bor i Umeå och har ca en mil till barnens förskola och cyklar med kärra båda vägarna två gånger dagligen (oftast två iaf. Det beror på om jag jobbar hemma eller ute). Det blir ca 200 meter till cykelbanan från hemmet och ungefär lika långt mellan cykelbana och förskola.
Jag tycker att trafiken är väldigt lågintensiv och ska jag tolka det som något så blir det väl att det är ett väl utbyggt cykelnät här. Här har vi alltid fått höra att Umeå är en så bra cykelstad och varenda student har nog en cykel.
Fotgängarna får man se upp med, då de kan vimsa omkring ordentligt, men det brukar räcka med ett pling så flyttar de på sig.
Jag har följt diskussionen som föregått pressmeddelandet och jag tycker att det verkar som att de lyssnat på cyklisterna.
Ser att vi tydligen ligger på plats 289 av 290 i Sverige på Svensk Cykelranking. Det kan jag direkt kapa. Det stämmer ej.
Och min cykelväg till jobbet har förbättrats otroligt på de åtta år jag cyklat den. Från att ha bestått av motionsspår (där man egentligen inte får cykla…) och leriga ridvägar genom skogen byggde man för några år sedan en fin grusväg där min fjädrade framgaffel blev överflödig (nja, kanske inte på vintern då…). I höstas slog man till och asfalterade hela grusvägen och jag har nu asfalt hela vägen till jobbet. Kunde inte hålla mig nu i torsdags då i stort sett hela vägen även var sopad, utan slog till på en ny cykel med smala däck och stel framgaffel.
Det är en sann fröjd att cykla till jobbet nu och i måndags kom jag på mig själv att längta lite till min första arbetsdag efter påskhelgen för att få cykla igen:-)
Man får inte glömma den ekonomiska aspekten, den tror jag kan få många fler att börja cykla. Jag har varit bilfri i snart 10 år. Den bil jag hade innan kostade mig ca 40 000 / år, med lite kostnadsökning kan man lugnt räkna hem en halv miljon i besparing över 10-årsperioden. Lyckas jag hålla det 10 år till är det uppe i över miljonen, det är pengar som kan gå till rätt mycket roligare saker än en bil.