Ännu ett skäl att cykla i Stockholm

Publicerad den

biltullar_jan_2016
När jag cyklade hem härom dagen kom jag på att det i Stockholm sedan årsskiftet finns ännu ett skäl till att cykla istället för att ta bilen till jobbet. Kan du se på bilden vad vi tänker på? Klicka för större bild. Trevlig helg!

27 svar på ”Ännu ett skäl att cykla i Stockholm”

  1. Jag ser inga problem med att det kostar att köra in eller ut ur innerstaden.
    Vad jag däremot inte kan förstå är varför inte cyklister ska vara med och bidra på lika villkor. Även cyklar skapar trängsel – för andra cyklar, och för bilar, och för fotgängare. Även cykeltrafik är trafik!
    Naturligtvis skulle trängselavgiften för en cykel inte vara lika stor som för en bil – men säg hälften eller en fjärdedel. Då hade cyklisterna bidragit med sin del.

    1. Om tanken med trängselskatt är att få både bilister och cyklister att sluta använda sina fordon och övergå till kollektivtrafik kan det kanske vara bra att taxera även cyklister. Är det dit du vill komma?
      Rent praktiskt blir det dock inte så lätt. Dels har cyklar inga registreringsskyltar. Dels måste barriärer byggas väldigt täta så att inga cyklar kan ”planka” förbi tullarna.
      Utveckla gärna. Vilken stadsmiljö strävar du efter?

      1. Tanken med trängselavgifterna är inte att få alla bilister att sluta använda sina fordon. Tanken är styra om trafiken, speciellt vissa tider på dygnet.
        Färre bilar – och cyklar – innebär bättre framkomlighet för de som verkligen behöver det. Tillgång och efterfrågan.
        Jag ser gärna registrering, besiktning, obligatorisk trafikförsäkring, obligatorisk förarutbildning för cyklar och cyklister – precis som för bilar och bilister.
        Då kan man också börja utveckla infrastrukturen i innerstaden efter cyklister – i proportion till andelen cykeltrafik, naturligtvis. Men tills dess ser jag egentligen inte ens någon anledning till att vi ska upplåta allmänt finansierade vägar till gratis cykeltrafik. De många som inte kan köra bil kan ju använda allmänna kommunikationer. Ju fler som använder sådana desto bättre och mer utvecklade blir de. Jag skulle närmast skämmas som cyklist om jag passerade betalstationen utan att göra rätt för mig.

        1. Men nu är du där igen – försök förstå att cyklister betalar sin infrastruktur helt och hållet – och de cyklister som inte har bil, betalar dessutom en stor summa till bilisternas infrastruktur. De skatter som bilisterna betalar går endast och enbart till bilisternas fromma.
          Cyklisterna gör alltså mer än rätt för sig och betalar dessutom en del extra till bilistinfrastrukturen.

    2. Du tycker cyklisterna bidrar med för lite till Förbifarten?
      ”Staden växer och därmed förväntas en viss ökning av trafiken över trängselskattesnittet. Befolkningsökningen fram till att Förbifart Stockholm är färdig motsvarar ett helt Malmö i Stockholms län. Finansieringen av Förbifart Stockholm sker till 80 procent via trängselskatt. I gjorda kalkyler görs vissa antaganden där trafiktillväxten är ett. Om trafiktillväxten dämpas så faller inte finansieringen, utan återbetalningstiden blir längre.”
      http://www.trafikverket.se/nara-dig/stockholm/projekt-i-stockholms-lan/forbifart-stockholm/aktuella-fragor-om-forbifart-stockholm/

      1. Om cyklisterna bidrog med sin del så skulle det naturligtvis användas till cykelinfrastruktur. Men det gör de ju inte. (Förbifarten gynnar ju även cyklister i innerstaden, så visst kunde man tänka sig att en del av cykelträngselavgifterna användes även till projekt som Förbifarten.)
        Att cykla är ”gratis” – för man låter andra betala. Cyklister betalar naturligtvis skatt som alla andra – men inte ett öre extra för själva cyklandet. Bilister betalar trängselavgifter, fordonsskatt, bränsleskatt…

        1. Och skillnaderna ligger ju i att cyklister inte orsakar de kostnader som biltrafik genererar i form av slitage, trängsel och miljöförstöring och som avgifter som fordons- och bränsleskatt är avsedda att täcka.
          Hade det bara funnits cyklar, vilket såklart inte är realistiskt, så hade samhället inte belastats med kostnader för detta på samma sätt. När det gäller cyklister så anses statlig och kommunal skatt räcka till.
          Tvärtom visar de undersökningar som gjorts att cykling ger ett positiva ekonomiska effekter – det minskar kostnader för samhället.
          Vilket såklart speglas i gällande skattelagstiftningar. Ergo, cyklister drar mer än nog sitt strå till stacken. Och flera av oss kör också bil och betalar därmed för oss även då.

  2. Fint tänkt – men det är fortfarande så att flertalet som tar bil till jobbet också använder den i jobbet under dagen, så de har inte (eller upplever sig inte) ha något annat val och de drar i vilket fall av kostnaden på skatten och tar ut resten på kunderna. De som tar bilen endast för att ta sig till jobbet är få – och statistiken lär ju snabbt visa hur priskänsliga dessa är. Tror att man räknat med 10 % minskning av trafiken. Låt oss hoppas det står sig och överträffas.

    1. Är så många yrken av den art att man behöver köra i tjänsten? Förutom hantverkare då, för de har bilar som man lätt skiljer från privatbilar. Kan du beskriva lite närmare vilka andra yrken som kräver det?

      1. Det finns 100 olika firmor bara för hemtjänst i Stockholm. De har kunder runt om i hela i stan (det är det som kallas det fria vårdvalet) och åker som skottspolar emellan ”kunderna” i Stockholms län – ofta i egen bil. Bara där har du en stor del av passagerna. Även om man lyckas få två kunder nära varandra i följd, så blir det många resor.
        Hur många städfirmor, fönsterputsare, elektriker, snickare etc det finns har jag ingen aning om, men genom RUT och ROT har de mångfaldigats – och åtminstone de förra får ta de kunder de får, var de än bor = många resor. Det byggs dessutom snart 10 000 lägenheter i Stockholm varje år – det blir en strid ström av elektriker, rörmokare, datakabelinstallerare, plattsättare, håltagare, murare, förmän mm som ska åka mellan olika byggen, snickare som måste åka o köpa skruv som tog slut etc etc etc.
        Sen tillkommer säkert en hel del säljare och mäklare som inte kan dyka upp svettiga eller regnblöta hos sina förhandlingspartners.
        Tillsammans med buss och taxi räcker dessa grupper för att förklara huvuddelen av de 340 000 passager som görs varje dag.
        Sen finns det några få som tar bilen ändå – kanske har de gratis parkering på jobbet, men måste betala om de står kvar utanför porten, kanske har de ungarna i en skola/dagis så långt bort (fria skolvalet) att det är ogörligt att hinna med kollektivtrafik, kanske är de bara lata – döm ingen innan du vandrat en mil i hans mockasiner! Nya trängselskatten lär i vilket fall visa hur priskänslig denna grupp är.

    2. Fast det ger ju en möjlighet till de hantverkare, och de är i Stockholm ännu så länge inte så många, att använda en lastcykel i tjänsten och därmed konkurrera ut sina bildrivna konkurrenter. Det är bara en tidsfråga innan allt fler företag inser detta. Exempelvis har ju DHL gått över till lastcyklar i en del städer i Europa.

      1. Njae – det är nog ganska få nischer där en lastcykel kan konkurrera med en bil/lastbil. Paketleveranser är möjligtvis en – men varken MovebyBike eller de vanliga cykelbuden har ju precis konkurrerat ut alla andra över en natt, så skillnaderna i lönsamhet kan inte vara så himla stor.
        Hantverkare? Kanske, om man inte ska ha för mycket verktyg med sig, om det går att vara säker på att man får ha dem kvar när man parkerar, och att man alltid har alla delar som behövs med sig, och inte plötsligt behöver cykla iväg till Kungens Kurva för att köpa nya delar, om man har nästa kund inom rimligt avstånd och inte ute i Hässelby/Huddinge/Danderyd – då ryker hela förtjänsten. Många använder också skåpbilen som mobil verkstad – och det kräver en hel del övertygelse att sitta med finlir i ösregn på en paketcykel…
        Några finns det säkert – men jag tror inte nischen är stor. Jag skulle dock bli glad om det visade sig att jag hade fel i detta

      2. Håller nog med Anders A – jag tror inte att hantverkare är den grupp som har lättast att överge bilen. Men deras skåpbilar känner man igen, och trafiken består långt ifrån bara av dem.

    3. Att ”flertalet som tar bil till jobbet också använder den i jobbet under dagen” stämmer inte, såvitt jag vet. Har du siffror som stöder detta?
      Det spelar dock ingen roll – det viktiga är att trafiken minskar. Och det fina i kråksången är att den inte behöver minska speciellt mycket för att köerna ska försvinna. Köer är nämligen ett icke linjärt fenomen – när trafiken ökar händer först ingenting, men vid ett visst tröskelvärde kloggar det plötsligt igen och det bildas köer. Lyckas man minska trafiken under tröskelvärdet minskar köerna radikalt.
      Dock var det ju inte detta som var budskapet i artikeln – det var ju att man spar ännu mer pengar om man cyklar, nu när tullarna höjts. Inte för att tullarna är den största utgiften med att köra bil, men i alla fall.

      1. Enligt resvaneundersökningarna så säger de flesta av de som tar bilen till jobbet att de också använder den i jobbet under dagen, jag vill minnas att det var 12 eller 13 % av Stockholmarna (17% åker bil under vintern). För dessa spelar inte kostnaden någon roll eftersom de drar av kostnaden och tar ut resten på kund. (vissa låglönejobbare kanske betalar själva – men har inget val om de alls ska kunna dra in pengar)
        De som kan minska trängseln och kostnaderna är de som tar bilen fast de inte behöver den i jobbet. Hur många av dessa som är priskänsliga lär vi snart få se när statistiken kommer. Tycker inte det märks för ögat i alla fall.

        1. Det vore intressant att gräva i vad dessa människor använder bilen till i jobbet. Hur viktiga ärenden talar vi om? Kanske tar många den bara därför att de ändå har den tillhands. Kanske för att luncha med någon kollega eller besökare på nån käck restaurang lite längre bort bara för att det är så lätt gjort. Eller för att man behöver några gem precis just nu och det inte finns någon bra affär i närheten.
          Så är det förstås inte för alla, men infrastrukturen skapar vanor och styr hur staden utvecklas. Cykel, god miljö och hälsa hör ihop med tät blandstad. Bil gynnar gles stad som skapar mycket trafik.

          1. I Stockholms innerstad görs enligt resvaneundersökningen endast ca 6 % av personresorna med bil – det innefattar om jag förstår rätt även kvällar och helger – så det är nog inte så många som tar bilen till lunchrestaurangen. Och det är som vi alla vet mer krångligt än lätt att köra bil under arbetstid i Sthlm. De som kör inne i stan under dagen upplever nog att de inte har så mycket annat val.
            Så varje bilanvändare har nog sina skäl som känns helt övertygande för honom. Tror inte man ska lägga sig i vilka skäl människor har, utan istället låta dem ta konsekvenserna av sina val. Nu höjs ju kostnaden och rimligtvis lär det få några att ställa bilen.

          2. Vi har en grupp som inte betalar trängselskatt och därför kan köra ”gratis” i innerstaden. Nämligen de som både bor och jobbar innanför (bil)tullarna. Hade inte Londonmodellen varit bättre? (I London får du själv se till att betala om bilen körs. Även om det bara är runt kvarteret. Hamnar bilen på en av alla övervakningskameror (fasta eller mobila) och betalningen inte kommer in så blir det hög extraavgift. Tror inte det finns tullgräns med kameror.)

          4. Låter inte troligt för Stockholms kommun dock, det påverkar ju iofs innerstan lika mycket även om det är långväga.

          5. Statistik kräver att man är mycket uppmärksam på vad siffrorna avser. SCB räknar Stor-Stockholm – men det intressanta i denna tråd är hur många som rör sig inom trängselskattezonen, inte hur många som tar bilen mellan Södertälje och Tumba.
            Tittar man på enbart Stockholmarna, så tar 17 % bilen till jobbet på hösten – lite mer på värsta vintern och lite mindre på våren. Alla jobbar inte i stan, så den verkliga siffran är mindre än så. Dessutom distansarbetar 11 % minst en dag i veckan. Motoriserad inpendling till stan sker till 22 % med bil, och 78 % med kollektivtrafik. (alla siffror från Stockholms Miljöbarometer).
            De 6 % visar att det inte är så många som tar bilen till lunchträffen inne i stan – vilket var vad just denna fråga gällde.

  4. Andra positiva detaljer i bilden är inbjudande rensopad, slät och hyfsat bred cykelbana. Den är skild från gångbanan, vilket respekteras av gående. Och skorstenen påminner oss om samhällets utsläppsproblem där vi faktiskt kan få känna oss lite duktiga.

Kommentarer är stängda.