Vi har skrivit om cyklisthat tidigare här på bloggen. Rätt mycket. På sociala medier följer det ungefär samma mönster, random twittrare skriver att hen hatar/vill döda/utrota/fälla/köra över cyklist, får mothugg, I nio fall av tio slutar det med att hen kontrar med att cyklister inte har någon humor alternativt är världens mest lättkränkta ”folkgrupp”.
För några somrar sedan var det så intensivt att det togs upp i media och tidigare i höstas fick polisen gå ut och säga till folk i kommentarsfältet där det stod om Malin Blom som blivit nermejad av en bilist på Stadsgårdsleden.
Det finns folk som är dumma i huvudet. Så är det, det får man lära sig leva med.
Det är värre när journalister gör det. Dels har de faktiskt betalt, dels får de otroligt mycket större spridning.
Cyklister, vi kan förstås inte skjuta dem. Men vad kan vi göra?
— Fredrik Virtanen (@fvirtanen) September 28, 2011
Deras tweets och artiklar sprids och trissar upp hatet. De drar ofelbart med sig en svans av folk som fyller på med hot.
Den som vill ha smakprov kan följa twitterkontot Cyklisthat
Och när cyklister svarar, blir det material till nästa ledare/krönika: cyklister har ingen humor, alternativt är världens mest lättkränkta grupp.
Grejen är att nidbilden av en cyklist i storstäderna oftast är den av en priviligierad vit man i 40-årsåldern som av ”livstilsskäl” väljer att cykla i hög fart, inte sällan iklädd lycrakläder. En bortskämd, PK, man som tror sig lite förmer än andra.
Och han har ingen som helst humor. Det är ju bara på skämt. Man får hacka i sig lite.
Man skulle kunna argumentera för att det finns massor av olika typer av cyklister, unga, gamla, kvinnor, män. Och så vidare. Cyklister förenas egentligen bara av att de för stunden råkar befinna sig på en cykel.
Inte en förtryckt grupp
Men, nej, cyklister i allmänhet är inte särskilt förtryckta. Tvärtom talas det rätt mycket om att satsa just på cyklism de senaste åren (även om kanske inte alla håller med om att det faktiskt leder till något konkret). Det går bättre för cykling i Sverige än någonsin och i Stockholm går det extremt bra, med ständigt nya rekordmängder cyklister på gatorna.
Vi är inte förtryckta.
Däremot är vi utsatta. Man är inte så jävla kaxig när man sitter oskyddad på en tvåhjuling och har har tung trafik bara några centimeter från sig.
Jag tror de flesta Stockholmscyklister varit med om att blivit prejade eller farligt passerade av trafikanter med uselt trafikomdöme. Det är en jävligt otäck upplevelse.
Och jag är ju inte bara en priviligierad fyrtioårig man. Jag är också make, och pappa till tre döttrar, två, sex och tio år gamla. Jag vill komma hem till dem hel och ren. De vill att jag ska komma hem levande.
Jag cyklar i trafiken varje dag året runt. Det ökar risken rejält för att jag ska stöta på någon av alla de trafikanter som fyller kommentarsfälten med sitt hat och som läst krigsrubrik från journalist som kände för att säga något om cyklister i morgontidningen.
Och det krävs inte särskilt mycket. Det krävs bara att jag hamnar framför en enda cyklisthatande, stressad bilist som inte fått sitt morgonkaffe än och som plötsligt känner att hen ska ”visa cyklistjävlarna” för att det ska bli livsfarligt för mig. Marginalerna är otroligt små och det är lätt att göra en felbedömning när man kör i femtio kilometer i timmen i ett fordon som väger över tonnet.
Man skrattar inte när det sker. Det är svårt att se det roliga. Man känner sig jävligt liten.
@LGlasare de tär min uppriktiga åsikt att såväl cyklister som cykelapologetiska politiker bör föras till närmaste giljotin.
— Oisín Cantwell (@oisincantwell) June 9, 2015
Den här känslan av litenhet kan vara svår att förstå om man inte cyklar själv. En liknelse kan därför vara med att ställa sig på en tunnelbaneperrong med ryggen mot tågen. På den vita randen närmast spåret börjar man sedan springa när man hör tåget närma sig.
Sen springer man där när tåget kommer inbrakande bakom en. Ungefär så kan det kännas att plötsligt bli omkörd av en bil i hög hastighet. Det är otäckt.
Och grejen är att de här avstånden har en förmåga att minska snabbt när det plötsligt rinner över för arg bilist som matats av cyklisthat och sin egen rätt till plats. Då spelar det ingen roll om det är heldraget eller om man cyklar lagligt och tydligt.
En av Cyklistbloggens läsare filmade i oktober 2015. Klicka på ”CC” för textning på svenska.
Och då kan jag dö. Priviligerad eller inte.
Därför kan det vara svårt att ta det där slentrianmässiga svepande cyklisthatet i tidningen eller på nätet med humor och acceptera att ”det ju bara var på skämt” ”det gällde inte alla cyklister” eller ”var inte så lättkränkt”.
Blogggrannen Cykelpendla i Stockholm
Så snälla, vi är människor också. Mammor, pappor, kollegor. Vi vill precis som alla andra komma fram säkert.
Kritisera gärna farliga, dåliga eller obetänksamma trafikanter i era texter och inslag. Men gör det nyanserat och konstruktivt. Gör det utan att mata näthatet.
Snälla?
Fotnot: Nej, spring inte på den smala remsan i tunnelbanan. Det var bara en liknelse.
Läs också: Cyklisters attityd största trafikproblemet visar ny undersökning
Det är väll sådana här tillfällen som bygger på det så kallade hatet mot Cyklister.
Det är ofta liknande insändare i varje vecka i tidningarna här på Väst sidan.
Lite off-topic kanske men slänger ut en fråga som knyter an till ämnet: Har någon här erfarenhet av att polisanmäla dråpförsök/ovarsamhet i trafik/etc när ni blivit prejade el liknande? Undrar särskilt vid situationen ”cykla på vägbanan trots existerande cykelbana”. Jag tänker skaffa en flashcam för att dokumentera dessa förseelser då jag senaste året råkat ut för flera allvarliga uppenbart medvetna försök till prejning, både under pendling och racerträning, dock alltid när jag cyklat på vägbanan…finns risken att man själv åker dit vid anmälan??
Har cykeltränat och lycra-pendlat året runt i flera år men känner mig för första gången inte trygg i trafiken i Göteborg, sorgligt men sant 🙁
Jag har försökt svara dig ett par gånger, men mitt inlägg blir raderat eftersom det tydligen är spam… 🙁
Kontentan var: ja du kan också åka dit om du inte använder cykelbanan. Finns ett inlägg här på Cyklistbloggen om cykelmålet i Lund från december 2011 som du kan söka reda på.
Har du missat den historien: http://www.sydsvenskan.se/lund/pakord-cyklist-domdes—nu-andras-lagen/
Kort. Ja, DU kan bli dömd istället. Åtminstone tills de ändrat lagen.
”istället” borde kanske vara ”också”.
Det är föraren av fordonet som är ansvarig för trafikbrott så det räcker inte med att filma fordonet om inte föraren kan identifieras. Polisen är dessutom inte så intresserade av att utreda händelser om ingen olycka har skett eller någon blivit skadad.
Det är bara det lilla att poliser som uttalar sig i media är ofta (jag har ingen statistik på det men jag har inte sett en enda gång något annat) på bilistens sida. Genom att cykla är du per automatik skyldig. ”För att alla vet ju hur cyklisterna är! Om du inte vet kan du läsa om det i en tidning…”
Det fundamentala attributionsfelet förklarar nog det mesta cyklisthatet. Lösningen? Få fler att cykla. Så ser man människan, inte cykeln.
Lösningen är väl att både fotgängare, bilister och cyklister börjar följa de regler som finns. Alltså minska konflikterna! Fler cyklister som översvämmar trottoarer och parker kommer bara att öka hatet mot cyklisterna! Cyklar cyklisterna som de skall, och där de skall, då borde hatet mot dem minska även om de blir fler!
Jag är helt för att uppmana alla trafikanter att följa de regler som finns och att samspela i trafiken. Det är enda sättet att få ett bra trafikklimat.
Däremot tror jag inte lösningen på cyklisthatet är att ställa andra krav på cyklister än övriga trafikanter. Jag tror inte cyklisthatet kommer från cyklisters regelbrott. Om det vore så, skulle alla trafikanter mötas av samma hat och det gör de inte.
Jag tror hatet kommer ifrån att cyklism ökar, på att kommunerna väljer att blanda ihop fotgängare och cyklister och på att fler cyklister tar större plats och den platsen tas av någon annan – framförallt från fotgängarna när det som tidigare varit trottoarer görs om till g/c banor, men också från bilister, när vägar smalnas av för att ge plats till cykelbanor.
Det beror också på usla trafiklösningar där cyklister förväntas ta sig fram lite som, exempelvis som när man spärrar av cykelbanor med containtrar och annat, men också när man plötsligt låter dem sluta i intet och cyklisterna tvingas leta sig fram själva. Eller på att trafikljus byggs så att de aldrig ger grönt ljus för cyklister.
Jag föröker förstå situationen med den brittiske cyklisten och den röda bilen som Nyheter24 postade ett klipp på, fast i en svensk kontext. Det är som jag förstår det tillåtet för cyklar att köra om på insidan, även då det bara finns en fil.
Men, är det tillåtet att köra om i en korsning som den cyklisten gör?
ps. Fantastiskt bra inlägg kring cyklisthat.
Det ser faktiskt ut som att bilisten använder blinkers i det här fallet för att markera vänstersväng. Då är det rätt dumt att köra om till vänster. Å andra sidan är bilister lite slarviga med att använda blinkers i god tid före en högersväng, men om de har gjort det och det finns möjlighet till det, kör jag om på vänster sida och passar samtidigt på att ge bilisten en eloge.
Eloge om jag flyttar mig till andra sidan tycker jag är överflödigt. Hen får tack nog med att jag gör högersvängen fri för henne. Dessutom bör hen inte titta åt mitt håll i det tillfället – utan fortsätta ha koll på höger sida – där det ofta kommer fler cyklister som inte gör sig samma besvär. Personligen inbillar jag mig att bilisterna, om de haft tillfälle att se mig innan jag bytte sida, ofta pausar och undrar var jag plötsligt tagit vägen när jag bytt sida. En eloge (handvink) ger jag dock om de stannat god distans innan svängen så jag förstår att de respekterar mig och deras väjningsplikt. Då bör de också ha blicken på mig.
Menar du att bilar har väjningsplikt mot cyklister som kommer bakifrån i korsningar? Det vore intressant, finns det någon typ av källa eller text som hänvisar till det isåfall?
Faktiskt i vissa fall. Framförallt om cyklisten färdas i cykelfält på insidan. Men det är ju inte samma sak som när det bara finns ett körfält.
Visst gäller andra regler vid cykelfält, men jag vet inte om jag skulle gå så långt att säga att bilen har väjningsplikt. I Kap 3. 43 § står det ju (som ni delvis citerar i ”Den ultimata guiden…”):
”En förare får starta från vägkanten, byta körfält eller på
annat sätt ändra fordonets placering i sidled endast om det kan ske utan
fara eller onödigt hinder för andra vägtrafikanter. Detsamma gäller när
en förare stannar eller hastigt minskar farten.
En förare som uppmärksammar
att någon annan förare avser att köra in i det körfält han eller hon
färdas i skall anpassa hastigheten så att inkörningen underlättas.”
Det innebär såvitt jag förstår det att bilen får bara svänga över ett cykelfält om det kan ske utan fara. Men det innebär väl också att när jag kommer på min cykel i ett cykelfält och en bil framför mig vill svänga över cykelfältet så ska jag sakta ner och släppa fram denne. Då blir det snarare så att den som är bakom ska lämna plats och får inte köra om.
Problematiken känns igen från alla luddigheter kring cykelpassager.
Nej, du har rätt. Filbyte innebär inte väjningsplikt i lagens mening.
Grävde vidare lite (bl.a. https://korkortonline.se/teori/omkorningar/) och det verkar som att det är förbjudet (åtminstone för bilar) att köra om vid korsningar som:
* Har högerregel
* Har obevakade övergånsställen, cykelpassager och cykelöverfarter
* I samband med järnvägsöverfarter
Det är dock tillåtet att köra om tvåhjuliga fordon.
Om detta är sant så får cyklisten i filmen inte köra om bilen i en svensk korsning, även om denne inte skulle blinka (bilen blinkar även vällldigt sent). Jag tycker det låter rimligt att bakomvarande fordon är den som håller koll på situationen och således lämnar plats eftersom det saknas cykelfält.
Om någon har ett fordon på höger sida, och vill svänga höger, så gäller vad jag kan se i Trf 1) högerregeln 2) ”En förare får svänga i en vägkorsning endast om det kan ske utan fara eller onödigt hinder för andra som färdas i samma riktning. Särskild uppmärksamhet skall riktas på den bakomvarande trafiken.”
För omkörande på höger sida gäller att ”en förare får köra om endast om det kan ske utan fara”, och ”skall lämna ett betryggande avstånd i sidled mellan sitt fordon och det fordon som körs om.”
Regeln att man inte får köra om i korsningar lyder ”Omkörning får inte ske strax före eller i en vägkorsning, utom när omkörningen skall ske till höger, …”, så den gäller inte cyklister som kör om på insidan. Dito regeln om att inte köra om fordon som ger tecken för att svänga: ”Omkörning får inte ske till vänster om föraren av framförvarande fordon givit tecken som visar att han eller hon har för avsikt att köra om ett annat fordon eller av andra skäl föra sitt fordon åt vänster.”
Allt detta i Sverige, i England är det t ex förbjudet att köra om ett fordon om det har saktat ner för att svänga i en korsning. Fast hur man kan lista ut varför framförvarande fordon saktar ner när man kör i tät stadstrafik vet jag inte.
Perrongliknelsen haltar lite: Man ska väl cykla på den vita linjen? 😉
Det brukar vara farligt, många blir osäkra på bilkörning när det är en cykel på vägen, och måste köra om omedelbart. Och glömmer då oftast att kolla om det finns mötande trafik.
Minst någon gång per år får jag tvärstanna bilen eller väja ned i diken då någon kör en cykel utan att kolla mötande trafik.
Senaste gången så han inte bilen bakom stanna så att denna körde in i min bil bakifrån. Omkörande bilen smet förstås. Han inte se något regnummer bara att det var en suv. Jag fick naturligvist min bil lagad av trafikförsäkringen för bilen som krockade med mig. Men synd att bilen som körde om slapp betala.
Sedan så ogillar många i trafiken cyklister, och det anses acceptabelt att preja cyklister, då misshandel/mord/dråp/vållande till kroppskada/vållande till annansdöd inte anses gälla om det är en cyklist.
Det är inte ovanligt att en bil åker ut på vägrenen för att preja av en cyklist ned i diket, eller köra på cyklister som stannar vid väjningsplikt.
Kan nämna några saker som hänt mig när jag cyklat:
1. Bil körde ut på vägrenen framför och tvärstannade någoin meter framför på väg bred väg mot stan. Hade ingen omkörande så lyckades kasta ut mig i körbanan.
2. Taxi som låg bakom på väg in i rondell, tyckte att det var bättre att köra på en bakifrån än vänta till att köra om på lämpligt ställe.
3. Någon kvinna hade stannat bakom cykelpassagen vid kön, så cyklisterna cyklade i luckan när det blev grönt, men det gillade inte kvinnan, så prejade ihop de cykelförarna mot bilarna framför. Kvinnan log och räckte ut tungan mot cyklisterna som trycktes ihop.
Men det är förstås farligt att gå på GCM-vägar med, jag har fått hoppa ut på körbanan när några har cyklat bredd utan brytt som om utrymme för gående.
Privatbilismen är och kommer alltid vara ett problem. Tar plats, skitar ner, orsakar olyckor och klimatproblem, kostar sjukt mycket pengar och gör människor feta och sjuka. Mycket enkelt…om man fattar
Här skriver ni om hur utsatta cyklister är av bilarna! Men tänk då på oss verkligen oskyddade gångtrafikanter som blir passerade av cyklister på decimeters avstånd när vi går helt lungt på trottoaren eller går mot grön gubbe på övergångsställe. Det är inte heller roligt! En stor del av cyklisthatet kommer från fotgängare, och där är det nog i många fall befogat! (Jag går aldrig ut i en cykelbana utan att se mig om, men ser att många obegripligt nog gör det!)
Så länge ni håller er på er sida av den delade gång/cykelvägen torde ni vara trygga – men jag ber er respektera cykeldelen. Gångtrafikanter ska lika lite vara där som på Essingeleden. Dvs är det smalt och delad bana, så gå inte i bredd, håll i barn och hundar. Har ni inte backspegel, så ta gärna av hörlurarna och fäll ner huvtröjan så hör och ser ni oss i god tid. Vi lider tillsammans av att vi på vissa ställen fått för lite plats av stdens trafikplanerare.
Vid grönljus ska ni vara helt fredade – men idioter finns även bland cyklister, och det vore dumt att hata alla för att några bär sig riktigt illa åt.
Även när det är cykelfil ute i gatan så kör cyklister många gånger på trottoaren!
Uppriktigt sagt så är jag så trött på cyklister att jag har tappat all empati för dem. Skulle nog skratta om jag ser en cyklist som beter sig dåraktigt på gatan och blir överkörd! Inte för att jag normalt är empatilös, men till sist så får man samma känsla för tokiga cyklister som för råttorna på gården! Man vill sätta ut fällor för dem. Funderar på att skaffa käpp, som jag kan ”råka” köra in i cykelhjulen på cyklisterna!
Nu har jag suttit och retat upp mig! 🙂
”Skulle nog skratta om jag ser en cyklist som beter sig dåraktigt på gatan och blir överkörd!” … ”Funderar på att skaffa käpp, som jag kan ”råka” köra in i cykelhjulen på cyklisterna!”
Det tog mindre än en timme från ”Gångtrafikantens” första kommentar till hen kände för att uttrycka mordfantasier…
Det visar väl bara hur upprörande cyklisterna beter sig i Stockholm! 🙂
Nej, det visar att du är bitter och hatisk. Inget annat. Och det finns inget generellt förbud mot cykling i parker.
I Stockholm finns det generellt förbud mot cykling i parker!!
http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/okanda-regeln-forbjudet-att-cykla-i-vasaparken/aRKoiB!K1f54eErimg2ynd3IDsvg/
Även en landskapsarkitekt på en stadsdelsförvaltning kan ha fel för sig och bör inte tas som ett orakel.
Det enda jag som finns i Lokala trafikföreskrifterna, som kan tolkas i denna riktning är ett generellt förbud mot all fordonstrafik i terräng i § 8. Detta var möjligen avsett som ett sätt att förhindra parkcykling, men kanske troligare buskörning med moped och bil på olämpliga platser.
Juridiken är hur som helst ganska luddig i detta fall. Terräng är definierat som icke-väg enligt förordning (2001:651) om
vägtrafikdefinitioner. I de flesta fall är det inte så svårt att avgöra vad som är väg, men det finns massor av svåra gränsfall när det gäller infarter och gångvägar. I vissa fall har man behövt gå ända upp till högsta domstolen för att avgöra om en viss vägsnutt ska räknas som väg eller terräng.
Att samtliga stigar i Stockholms stad som inte explicit skyltats som cykelväg skulle vara förbjudet område inte bara för cykel, men även för andra icke-motordrivna fordon (släde, spark, pulka, skateboard, kickboard, rullskridskor etc) är också en befängd tanke som knappast har stöd i allmänna rättsmedvetandet. Det skulle alltså vara förbjudet att cykla på en stor del av de sträckor som staden själv pekat ut som cykelleder? All MTB-cykling förbjuden? Förbjudet att åka pulka i backarna? Förbjudet att åka skateboard i Kungsan?
Kanske är detta ett fall av klantig lagstiftning som bara kan avgöras av en prövning i domstol? En sådan prövning lär knappast ske, kan inte se vem som skulle driva ett sådant fall med så svag lagstiftning som grund. Men cyklister, det finns ingen anledning att trigga konflikter med fotgängare – vi kör inte full fart genom en tätbefolkad park – OK?
Både landskapsarkitekter eller trafikplanerare saknar tyvärr ofta den kunskap och insikt som krävs för att kunna planera bra trafikmiljöer.
Jag har länge önskat att städerna (och staten för den delen) skulle införa samordnande cykelinfrastrukturbevakare i alla projekt, på samma sätt som man alltid kopplar in tillgänglighetsexperter och brandskyddsexperter som granskar förslagen till utformning. Någon som också har en samordnande roll.
Det skulle även innebära att vi som planerar städerna successivt skulle lära oss mer om vad man bör tänka på/hur man bör utforma infrastrukturen.
Jag tror att man förutom att uppnå ett bättre resultat skulle spara pengar på det, i längden.
Se detta dokument: https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=86771
Innehållet i dokumentet från Norrmalms stadsdelsförvaltning visar att det råder förbud att cykla i parkerna!
Nej, läser du närmare så ser du att ärendet gäller platser där det är skyltat med förbud:
”Det finns redan idag tydliga skyltar som visar att cykling inte är tillåten och man menar att de som överträder förbudet är väl medvetna om vad som gäller.”
8 § i Lokala Trafikföreskrifterna förbjuder cykling i terräng – det är det enda lagrum som förefaller kunna gälla för ett generellt förbud mot bl.a. cykling i parker (ditt insynsdokument har ingen hänvisning till något som helst lagrum, utan talar endast om platser där det finns förbudsskyltar).
Det är ju möjligt att intentionen med 8 § faktiskt var att förbjuda cykling också på vägar i park, inte bara på gräsmattor (där det annars skulle vara tillåtet enligt allemansrätten) men det är i så fall dåligt juridiskt hantverk som knappast håller vid en prövning och som kommunen själv ofta och regelbundet struntar i – t.ex. genom att ange vägar genom parker som cykelled, utan att skylta dem med cykelväg, eller genom att anlägga skridskobanor och kälkbackar i terräng etc. Svårt att tänka sig att kommunen skulle riskera att domstolen förbjuder dessa tilltag genom att driva en process.
Så – nej, det finns i praktiken inget förbud mot cykling i park, vad än intentionen ursprungligen har varit. Vad skulle brottsrubriceringen vara? Enligt vilket lagrum? Vem skulle driva frågan genom domstolsväsendet? Lika lite som det i praktiken är förbjudet att gå mot röd gubbe. I detta fall är det t.o.m. oklart vad politikerna egentligen anser.
– – –
Tittar man lite mer pragmatiskt på frågan, så varierar det över tid hur lämpligt det är att cykla i en park (en folktom stor park kl 10 på kvällen vs en liten stadsdelspark kl 12 en solig vårlördag). Vi får hjälpas åt att undvika konflikter helt enkelt, cykla långsamt om det är trångt (märk att en cyklist som leder cykeln tar 3 gånger så stor plats som en som cyklar i gångfart) och låta bli att reta oss på varandra. Blir det stora konflikter eller sker olyckor så har kommunen alltid möjligheten att sätta dit en förbudsskylt – det stoppar 90 % av cyklisterna. De övriga 10 % sk-tstövlarna stoppas inte av ngt – vi får vara glada att de kör på något så förhållandevis harmlöst som en cykel, istället för bil eller lastbil.
Hmm – var ser du detta? Exemplifiera gärna.
Jag cyklar runt i hela innerstaden och i stora delar av förorten varje dag och ser så gott som aldrig trottoarcykling. Det förekommer, men sällsynt. Däremot ser jag varje dag mängder av gångtrafikanter som inte förstår att trottoaren i själva verket är en gång- och cykelväg, och som beter sig som om de var ute på spatsertur i naturen istället för i en högtrafikerad miljö som kräver full uppmärksamhet. Här på bloggen har särskilt uppmärksammats cykelbanorna runt Nybroviken. Är du säker på att dina trottoarcyklare faktiskt inte cyklade på en delad bana.
Ett vanligt ställe är Hamngatan x Kungsträdgårdsgatan. Här cyklar många upp på trottoaren och vidare ner mot busshållplatsen. Dels för att de inte vill cykla mot rött vid övergångsstället, dels för att de inte vill stanna bakom bussarna vid hållplatsen!
Men det är också vanligt att cyklister kör på Hamngatans trottoarer för att slippa ta sig över till rätt sida av gatan!
När det gäller cykelbanan som ser ut som en trottoar vid Berzelii park så vet jag att många går på den. Men många (men inte lika många) cyklister cyklar genom parken också. Eller mot färdriktningen på den cykelbanan.
Verkar konstigt – efter Kungsträdgården finns ju knappt någon trottoar alls att cykla på, men däremot hyfsade cykaelbanor. Jag ska kolla lite extra nästa gång.
Fast Berzelii park tycker jag är OK att cykla genom, Kanske inte i 30 km/h, men väl i 20.
Det är generellt förbud att cykla i parker. Om det gäller överallt eller bara i Stockholms kommun vet jag inte! Därför skyltas inte förbudet.
Nej det stämmer knappast. Kommunen kan i lokala trafikföreskrifter undanta områden från cykling, men det har inte kommunen gjort för Berzelii park, se http://www.stockholm.se/PageFiles/357355/allm%C3%A4nna%20ltf.pdf
Det är ju dessutom faktiskt skyltad cykelbana genom Berzelii park. Inte speciellt tydligt skyltad, visst, men ändå.
Cykel-skylten sitter till vänster om ingången till parken, och avser cykelbanan! Skulle den avse parken så skulle ju skylten om gångtrafik förbjuden även gälla parken!
Du tror inte att de cyklar genom parken bara för att gångtrafikanter fyllt cykelbanan (många turister tar cykelbanan bredvid Berzelii park), och de nyttjar parkgången i 10 sekunder??? Mao, cyklisten försöker kanske undvika ett knepigt möte för allas säkerhet? Det är iallafall vad som hände den enda gången jag cyklade genom Berzeli park. Det regnade. Jag ville varken stanna, trängas på en smal cykelbana, halka på ett brunnslock eller fastna i ett spårvagnsspår. Grus är inte asfalt. Omvägen var inte för min skull.
Trottoarcykling sker i min mening i 90% av fallen i anslutning till att man just startat sin färd eller ska avsluta den. Dessvärre ligger inte cykelparkeringar eller lediga stolpar i anslutning till cykelbanor på samma sätt som bilparkering ligger alldeles bredvid vägen. Att stanna och kliva av mitt i cykelbanan är lika korkat som att stanna och kliva ur sin bil mitt i trafiken. Sällan cyklar dessa snabbt eller tränger sig igenom folk. Om du stör dig på detta får du ta upp saken med stadsplanerarna.
Övriga 10% som cyklar på trottoaren är de vanliga idioterna. De beter sig illa oavsett om de står, går, cyklar eller kör.
Hamngatans trottoarer? Där är det inte vanligt med cyklister. Däremot går och står det ofta fotgängare i de smala cykelbanorna på vardera sida.
Berzellii park? Inte är det något stort cykelstråk. Jag kan inte minnas att jag mött någon cyklist där.
Varken Kungsträdgården eller Berzelii park har något problem med snabba cyklister som skrämmer och/eller kolliderar med fotgängare.
Visst finns det människor som beter sig illa i trafiken – i alla trafikslag men på olika sätt. Du behöver dock betydligt bättre underlag än svepande formuleringar för att kunna utmåla cyklister på det sätt du gör.
Givetvis ska cyklister och gångtrafikanter (ordet ”trafikanter” där förpliktigar också) visa respekt mot varandra. Men med tanke på hur mångdubbelt större fara bilarna – och slarviga bilister – utgör för gångtrafikanter har jag svårt att förstå varför hatet riktar sig så entydigt mot de förhållandevis ofarliga och oskyddade cyklisterna.
https://pbs.twimg.com/media/CRnTC5rUcAAtuwf.jpg
Därför att bilister i väldigt stor utsträckning respekterar fotgängare. Både på trottoaren och på övergångsstället. Men cyklister struntar i det i väldigt stor utsträckning!
…Jag tror vi har väldigt olika definitioner av vad ”respektera” betyder, med tanke på siffrorna i länken och bilden ovan.
Jag känner mig aldrig osäker i mötet med bilister när jag är på stan, men cyklister måste jag ser upp för överallt!
Därför att den dag du möter en bilist som ”respekterar” dig till ketchup på ett övergångsställe kommer du inte tillbaka för att skriva idiotier på nätet igen.
Jag har självbevarelsedrift, och den gör att jag har koll på trafiken när jag korsar gatan. Så det kommer med 99,999 999 procents sannolikhet inte att inträffa!
Men det beror ju på att trafikplanerarna har sett till att separera just fotgängare och bilister (men trots det så är det bilisterna som ansvarar för 74 % av förolyckade fotgängare) – men tycker att fotgängare och cyklister SKA färdas tätt intill varandra.
Det är ett systemfel som vi borde samla våra krafter emot och kräva ändring – istället för att hacka på varandra. Enade vi stå, söndrade vi falla.
Men om fakta visar att motorfordon är en mycket, mycket större dödsrisk för gångtrafikanter än vad cyklister är så borde väl en klokt tänkande gångtrafikant justera om sin rädsla/ilska så att den till minst 75% fokuserar på motorfordon och bara till 1% fokuseras på cyklister. Sen finns förstås icke-dödliga skador. Det skulle vara intressant att se likadant grupperad statistik på det.
Bilar behöver jag bara se upp för när jag går över gatan. Och de stannar snällt för det mesta. Cyklister måste jag se upp för precis över allt!
9 gånger av 10 blir fotgängare rädda för att cykeln dyker upp plötsligt (så som fotgängaren uppfattar det) trots att endast minimala risker har funnits. Det som uppfattas som totalt ofarligt av cyklisten blir en händelse som fotgängaren minns. Och så händer det igen och igen. Dock är olyckor mellan fotgängare och Cyklister ganska ovanliga. Olyckor mellan fotgängare och uppfinnare Cyklister är -extremt- ovanliga.
Vi kanske alla skulle tejpa fast spelkort vid ekrarna. Brrrrrrrrrrrrrrom!
Trots detta är trygghet viktigt. Men här handlar det om att separera gång och cykeltrafik. På riktigt. Inte bara linjer. Problem solved.
Men vad hjälper det om infrastrukturen hjälper till att separera gångtrafikanter från cyklister när de senare ändå cyklar i parker, använder trottoaren när de inte vill vänta vid rött ljus eller inte vill köra över till rätt sida av gatan. Måste du fram på trottoaren eller genom parken så kan man leda cykeln!!
Finns någon statistik över hur ofta cyklister kolliderar med gångtrafikanter i parker?
Det behöver inte till en kollision för att man skall känna obehag! Tänk också på lekande barn i parkerna!
Finns någon statistik över hur många gångtrafikanter och/eller lekande barn som känner obehag för cyklister i parker? Jag frågar för jag har aldrig hört någon lyfta fram detta med cyklar i parker som ett problem förut.
Finns ingen anledning att förbjuda cykling i parker. Jag jobbar kommunalt med trafiksäkerhet, och vi har börjat tillåta cykling på de flesta stråken i våra parker. Det finns ingen statistik över hur många som ”känner obehag”, men det finns olycksstatistik. Eller snarare det finns knappt någon statistik för att det i princip aldrig händer något.
Kanske finns något i typ sthlm eller gbg där det är så mycket trafik att slumpen har hostat upp ett statistiskt underlag, men ja…
Vad det hänger på är ömsesidig förståelse. Gångare skräms av Cyklister, därför behöver de visa hänsyn. Cyklister håller oftast bra marginaler vid passering och uppfattar inte det som något farligt, och det borde fotgängaren förstå.
”Cyklister håller oftast bra marginaler vid passering och uppfattar inte
det som något farligt, och det borde fotgängaren förstå.”
Bra formulerat. Om det är så att en hel del gångtrafikanter går runt och tror, som signaturen ”Gångtrafikanten” här, att gångare riskerar större skada än cyklister om de två kolliderar och att cykeln ”skyddar” cyklisten vid kollision och att cyklisten på grund av detta skydd vågar åka farligt nära fotgängare så kanske en väl utformad informationsinsats kan minska på den del av fotgängares oro för cyklister som är irrationell.
Du får gärna svara folk också. Lite tråkigt att du kommer tillbaks med samma smeknamn och säger samma sak hela tiden.
Jo, men jag är så trött på att många cyklister klagar på bilarna, men utsätter gångtrafikanter för chocker! Och det på ställen där cyklister inte har att göra (gångbanor) eller där de skall ta extra hänsyn till fotgängare (övergångsställen).
Andra har redan svarat bra till dig ”Gångtrafikanten”. Men en sak reagerade jag på nämligen: ”tänk då på oss verkligen oskyddade gångtrafikanter”
Jämfört med bilar är gångtrafikanter ”verkligen oskyddade”, ja givetvis. Men jämfört med cyklister? Visst kan cyklister ha hjälm, men alla det har inte alla. Utöver hjälm har få cyklister extra skydd på sig. De är alltså lika eller nästan lika oskyddade som gångtrafikanter. Cyklisterna kommer på ett fordon men å andra sidan har de högre och, skulle jag tro, ofta mer svårparerade fall vid kollision. T ex om cyklisten vid kollision kastas över styret och kroppen roteras en bit i luften. Det är svårt att ta emot fallet på sätt som minimerar skada då.
Du skriver att cyklister utsätter gångtrafikanter för chocker. Det omvända kan ju också hända, t ex när någon helt plötsligt stegar över i cykelfältet. Har du någon statistik som visar att det ena är vanligare än det andra? Eller att olyckor vållade av gångtrafikanters dåliga beteende är vanligare än olyckor vållade av cyklisters dåliga beteende?
Sen får heller inte systemet glömmas. Politiska beslut har bestämt att gångtrafikanter och cyklister ofta ska röra sig väldigt nära varandra, istället för att ge båda grupperna mer tydligt separerade ytor.
Men om en cyklist kör på mig så träffas jag direkt! Men cyklisten använder ju cykeln som ett skydd i sig. Gäller i låg hastighet, men ändå.
Statistik bryr jag mig inte om i sammanhanget. Jag noterar när jag kommer i omedelbar närhet av cyklist på ställen där man inte får cykla. Vad som händer i övrigt är en sak mellan cyklisten och andra fotgängare, bilister eller cyklister!
Angående statistik först, ok då håller du det alltså själv öppet om det är så att gångtrafikanters beteende oftare skapar skaderisker för cyklister eller vice versa?
”Men om en cyklist kör på mig så träffas jag direkt! Men cyklisten använder ju cykeln som ett skydd i sig.”
Här har jag lite svårt att förstå dig. På vilket vis är cykeln ett skydd? Som kille skulle jag hellre få ett däck i bakhasorna och knuffas omkull än att glida av sadeln och dunka skrevet i metallstången. Även om vi såklart ska tillsammans försöka undvika olyckan i första läget.
Hastighet är cyklistens skydd, på så sätt att vi kan tyckas vilja skrämma folk genom att cykla ”på dom”. Jag upplever det dagligen, fotgängare behandlar cyklar som bilar, dvs många stannar in även om vi har ~3m vägbana att mötas på.
Så skydd i meningen att ett bra anfall är det bästa försvaret, det är inte en sådan trevlig bild av cyklister, men jag tror att det är det Gångtrafikant menar att vi missar.
Den generella uppfattningen tycks vara att den beskrivna kollisionen är farligare för cyklisten än för fotgängaren. Cyklisten står inte stabilt med fötterna på marken och kommer falla handlöst från högre höjd (om vuxen). Antagligen kommer också cyklisten göra en galen manöver för att försöka undvika kollisionen som den sen inte kan rädda sig ifrån. Cykeln utgör inget skydd. Det är inte kollisionen mot en människokropp som kommer orsaka skador, utan främst med marken. Cykeln kan eventuellt skada cyklisten när hen flyger av men sällan fotgängaren skulle jag tro. Den faller mest bara åt sidan, ty den har lägst massa av de tre inblandade objekten.
Om du inte bryr dig om statistiken har du kanske en (irrationell) fobi eller uppmålar ett irriterande beteende som ett grovt brott.
Jag förstår dock att snabba och nära omkörningar är läskiga, trots att de sällan leder till något tillbud. Varför jag hoppas du påpekar för personerna i fråga (utan käppar och fula ord) att du tycker de beter sig illa när de utför dåden.
Jag har – som cyklist – haft oturen att fyra gånger råka ut för fotgängare som utan att se sig för tvärvänt rakt in i cykelbanan, och inte hunnit väja. Har alltså cyklat på dem (alla har bett om ursäkt). Ingen av dem blev skadade, inte jag heller.
Har även hunnit väja en gång, då cyklade jag rakt in i en parkerad lastbil.
Jag tror att du överskattar risken att som fotgängare bli skadad av cyklister, och underskattar risken för cyklister att bli skadade. Tycker att du ska prova att cykla ibland, så kanske du skulle kunna känna dig tryggare som fotgängare sen!
Den här gången har jag stannat kvar och svarat folk. Men nu måste jag sova några timmar innan jag skall åka T-bana och GÅ till jobbet!
Deprimerande också att se journalister som rätteligen talar ut mot politiker som predikar hat mot minoriteter ställa sig på cykelhatarnas sida. Här trodde jag problemet med den sortens avhumanisering var avhumaniseringen själv, men nähä, det var visst bara att det var fel målgrupp hatet riktades mot…