Snön lyser med sin frånvaro men temperaturen börjar snigla sig ned mot och ibland under noll. Trots kylan är det allt fler som cyklar året om – och de blir fler för varje år. Förra vintern sa Klas Elm från Svensk Cykling att:
– Nästan en femtedel av svenskarna vintercyklar numera, och det har fött en större medvetenhet hos cyklisterna, säger Klas Elm, ordförande i branschorganisationen Svensk Cykling.
Och i år säger åtminstone vår magkänsla att det inte blir färre. Oktober var milt och november hyfsat varmt, vilket har gjort att morgonpendlarna är många – fler än någonsin, känns det som. Det är ju fantastisk!
Vi kan verkligen varmt (heh) rekommendera att fortsätta ta cykeln även på vinterhalvåret. Det är gott om utrymme. Man slipper trängas bland snorigt och hostande folk med tjocka blöta vinterkläder i tunnelbana och på bussar. Man får frisk luft och har chansen att se fina soluppgångar. Och i år kan också Stockholms cyklister glädja sig åt att ännu fler cykelstråk snöröjs av sopsaltaren.
Varje vinter är det alltså fler höstcyklister som fortsätter och då kan det vara läge för lite vintertips för den ovane snötrotsaren. Det är inte svårt, bara man följer några få enkla tumregler. Här är alltså Cyklistbloggens tips till alla vintercyklister!
1. Kläder! Det är lätt. Om du i vanliga fall åker kommunalt så kommer du förmodligen behöva lite mindre antal kläder, inte mer. Man blir varm av att cykla. Christian har vintercyklat sedan 2004 och Jeroen sedan 2008 och vi brukar sikta på att det ska vara lite småhuttrigt när man kliver upp på cykeln. Då blir det lagom varmt när du väl är på väg.
2. Dubbdäck på när is och snö kommer. De är grymma för att skapa stabilitet och ge grepp. Det enklaste sättet att fixa är att gå till en cykelverkstad och säga ”Här är min cykel, kan ni fixa på dubbdäck?”. Det kostar några hundralappar per däck och några hundralappar för montering. Läs mer: Cykla med dubbdäck eller inte.
3. Reflexer och lysen på. En självklarhet, så på med dem bara. Här är några tips: Recension: tre bländfria lampor. Många frågar sig, ska man ha reflexväst? Det här är något vi cyklister gillar att träta om, men nej, man måste inte ha reflexväst. Man ska ha ordentlig lampa fram och bak och reflexer i hjulen, fram och bak. That’s it och det räcker. Sen om man vill utrusta sig med extraattiraljer så är det inte förbjudet, det kan till och med vara kul. Men frivilligt alltså. Kanske kan vi rekommendera Nike Vapor Flash Jacket, helt gjord i reflextyg? Bonus: Du ser ut som ett spöke! (minus: Den är förmodligen rätt kall på vintern).
Ett prisvärt tips är att handla reflexförsedda arbetshandskar på valfri byggmarknad. Köp en storlek större än du har i vanliga fall och trä dem på dina vanliga vantar. De värmer och dina handrörelser syns supertydligt – win!
http://youtu.be/oFotW-00dS0
4. Håll avstånden! Man brukar säga att isig vägbana förlänger bromssträckan. Det är sant för bilar, men vi cyklister har inte den lyxen. För oss innebär is istället att vi plötsligt glider fram på asfalten med blåslagna knän, axlar och lika blåslagen värdighet. Det är dessutom inte alltid lätt i mörkret att avgöra när en annan cyklist håller på att stanna. Det är aldrig roligt för självkänslan eller samspelet att bränna rätt in i någons bakstänkskärm.
Så, ligger du för nära en cyklist som plötsligt bromsar så kommer du inte kunna tvärnita som på torr vägbana. Eller om någon plötsligt kliver ut i cykelbanan.
5. Sänk farten. Det hänger ihop med att det inte är lika lätt att bromsa som när asfalten är ren, men det är också så att vägen blir ojämn av snö och is. I Stockholm har ju cykelbanorna en förmåga att vara fulla av hinder och inte sällan gå extra nära vägskyltar och Herr Gåman-stolpar. Får man då sladd är det bra att få det i lägre hastighet än vanligt. Håll särskilt utkik efter plötsliga väderväxlingar. Om det snöar ymnigt och ligger runt nollgradigt är risken stor att halvsmält snö fryser till is under natten. Då kan det bildas is-spår som är oerhört svåra att cykla över. Det här brukar vara särskilt vanligt när bilparkering ligger innanför cykelfält. Då bildar bilarna decimeterstora spår som går diagonalt över cykelfältet.
Tänk också på att vägmarkeringar, till exempel heldragna linjer eller cykelfältsmarkeringar, kan bli glashala med lite snö på.
6. Fundera ut alternativa färdvägar. Det varierar oerhört hur vägarna snöröjs och ofta kan det finnas mer farbara vägar i närheten. I Stockholm brukar vi till exempel undvika Skeppsbron södergående, där det är cykelfält som gärna försvinner i tjock snömodd, och istället cykla över Munkbroleden. Det blir någon minut längre färdväg, men betydligt tryggare.
Har ni fler tips? Skriv i kommentarsfälten!
Första vintern sedan gymnasiet 2003 som jag cyklar på vintern. Vilken upplevelse! I lördags när jag cyklade till jobb kl 06.30 var det plogat och fint hela vägen, söndag samma tid, det hade blåst och snöat hela natten. 30cm nästan hela vägen till jobb. Det var nog det tyngsta cykelpasset jag haft.
Hem var allt plogat och fint igen dock. Dubbdäcken är suveräna, nu är det bara att hitta rätt kläder som gäller. En skidjacka funkade bra i -17 grader och vind, men vid 0-gradigt så rinner svetten när man kommer fram.
ta den plats du behöver.
finns det ingen cykelbana, ta ett hjulspår och skit i tutningarna som kommer komma.
Var rädd om det väggrepp du har, speciellt med framhjulet.
När det är halt kan man inte svänga och bromsa (eller axa) samtidigt. Gör en sak i taget. Och rör inte framhjulsbromsen om det kan finnas hala partier. Sladdar bakhjulet lite kan det räta upp sig, men släpper framhjulet är det kört.