Senaste veckorna har NTF seglat upp som cyklisternas försvarare nummer ett. Nu ska olyckorna minskas, nu ska cyklisternas hälsa värnas.
Men först en vända till lokalpolitiken i Stockholm. Vi skrev ju för några dagar sedan om att Stockholm ska börja pröva att hänga skyltarna i luften istället för att placera dem på stolpar mitt i cykelbanan.
I torsdags skrev DN och intervjuade Trafikborgarrådet Daniel Helldén:
– Ett stort bekymmer är Trafikverkets regler som säger att vägskyltar måste vara på ett visst avstånd från körbanan. Men vi kan ju inte ha stolpar på cykelbanorna, så vi måste hitta på smarta sätt att bygga cykelbanor utan att bryta mot reglerna, säger trafikborgarrådet Daniel Helldén (Mp).
Men herreje, så har jag aldrig tänkt på det tidigare. Jag har ju såklart vetat att det finns regler för hur stolpar ska placeras i förhållande till trafiken – både för motortrafik och för cyklister, men jag har liksom bara utgått från att om de följs så blir det säkert för alla trafikanter.
Men icke. Det finns regler och det finns…. rekommendationer. Gissa vilken trafik som får regler och vilken som får nöja sig med rekommendationer?
Jepp. Ställer man stolpar i cykelbanan händer ingenting. Ställer man däremot stolpar fel i förhållande till biltrafik, så…
– Man kan ju tycka att regler enbart utformade utifrån biltrafik är dåliga. Men det är också så att skyltar som sätts upp regelvidrigt kan anses som ogiltiga och det skapar en knepig situation, säger Daniel Helldén.
Gäller de inte alls.
Joråsåatt.
Vi konstaterar några saker: Att cyklister är en hårt olycksdrabbad trafikanttyp och att dåligt utformade och underhållna cykelbanor har stor skuld till det. Vi konstaterar att utformandet av cykelbanor bara styrs av rekommendationer och att de sällan följs. Det finns alltså utrymme för att skärpa upp lagar och regler för att göra det säkrare för cyklister.
Och precis det vill NTF, eller Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande som föreningen heter, göra. De är oroliga för cyklisterna. Om det ska nästa inlägg handla. Kommer i morgon bitti.
De menar förstås att man inte kan beivra brott mot föreskrifterna om vägmärket inte är placerat korrekt. Det finns flertal tillfällen när domstolarna har fått riva ordningsböter/felparkeringsavgifter om skyltarna sitter fel. Ibland så det polisen om att det är fel, och struntar i att bevaka reglerna på den vägen. Undantaget är bashastigheterna 50/70 km/h, de behöver inga skyltar. (Men där har jag endast hört att bilförare blivit dömda om de har kört i 90 vid 80-väg med felaktig skylt. Då för brott mot bas 70 km/h.)
Man kan ju annars tycka att trafikborgarrådet borde veta skillnaden på Trafikverket och Transportstyrelsen. Jag kan säga att en ansvarar för hur vägmärken ska se ut och hur de får placeras. Den andra placerar beslutar om vilka skyltar som behövs vid en väg under statligväghållning.
Sedan så finns ju andra vägmärken som inte är kopplade till ”brott”, som exempelvis. Lämplig körväg till mål B. Dessa borde inte vara fel att placera ”lite fel”.
Det är väl samma regler som gäller för skyltars avstånd till vägtrafiken oavsett vilket trafikslag som avses? Däremot är det ju rätt vanligt att man struntar i dessa regler när det gäller fotgängare eller cyklister.
Har för mig att det är olika skyltningar, beroende på om det är cykelbana eller körbana. Antalet körfält, och vilken hastighetsbegränsning det är. (Exempelvis tidigare skyltning vid högre hastigheter.)
Föreskrifter om vägmärken och andra anordningar (VVFS 2007:305)
Föreskrifter om storlekar på vägmärken och andra anordningar (VVFS 2008:272)
Dock så har kommer jag inte åt diariet ikväll. Hel dött.
Jag har inte läst föreskrifterna, men det räcker med att gå till VGU och dess föregångare (VU94 m.fl.) för att hitta väldigt tydliga normer för avstånd till fasta hinder.
Däremot har du rätt i att om man följer förändringarna av Vägtrafikkunggörelsen, Trafikförordningen och vägmärkesuppsättningen så är det tydligt att det finns en bakomliggande uppfattning att ”det är inte så noga”. Ett exempel är att när Vägtrafikkunggörelsen ersattes av Trafikförordningen 1999 så togs kravet på att skylta en cykelbana bort. Ja, du läser rätt: en cykelbana behöver inte längre vara ”utmärkt som cykelbana med härför avsett vägmärke”. Jag antar att det räcker med att man som cyklist bestämmer sig för att det är en cykelbana och sedan trampar på. Det är ju inte så noga med cyklister, och dessutom så cyklar ju alla på trottoarerna ändå, det finns ju inga cyklister som kan trafikreglerna.
NTF är ingen förening. Man kan i alla fall inte bli medlem. På sin webbplats kallar man sig för organisation. Falsk marknadsföring alltså. (Likt DDR som aldrig var en demokrati, eller Folkpartiet liberalerna som knappast är liberala. 😉 )
Det är visst en förening, men privatpersoner kan inte bli medlemmar utan det är olika lokalorganisationer som i sin tur är medlemmar i NTF.