Som cyklister är vi inte alltid vana vid att stå i kö. Som cyklist kommer man nästan alltid fram. Men ibland tjockar det på så mycket att kö faktiskt uppstår.
Här är korsningen vid Kungsträdgården/Strömbron i morse. En plats där ena halvan av alla cyklister från söderhållet åker till vänster längs Kungsträdgården och andra hälften svänger höger mot Stallgatan. Det ska erkännas att det är en grovt underdimensionerad plats. Men så fullt som det var i morse har jag sällan varit med om.
Så här såg det ut. Grön och blå pil visar de olika körriktningarna. Som ni ser är ”magasinet” för väntande cyklister till vänster redan fullt.
Det fyllde på lite till och nu började cyklister som ändå ville rakt fram att lyfta sina cyklar upp på trottoaren för att ta sig förbi. Helt rimligt och en av fördelarna framför att stå i kö med bil:
Men sedan blir det helt fullt. Tvärstopp. Och det är ju nu ”några cyklar” blir till ”kö”. Och här någonstans blev verkligheten knepig för några av de cyklister som kom åkande.
Därför en kort beskrivning av fenomenet ”kö” i sammanhanget:Det innebär att körbanan är full av fordon som inte kan ta vägen någonstans och därför måste man vänta på sin tur. Alltså tills det som orsakar kön försvinner. I det här fallet att cyklister som ska vänster får grönt ljus. När det gröna ljuset väl lyser försvinner kön och allt blir som vanligt igen.
Glasklart.
Not. För det här funkade inte riktigt i morse. En cyklist var så övertygad om att cyklisterna som stod och väntade skulle gå upp i rök att han i förhållandevis makligt tempo körde rätt in i en kvinna som stod och väntade. På riktigt alltså, han tänkte att det var en bra idé för att få komma fram. En annan cyklist försökte fysiskt pressa sig mellan cyklarna för att sedan fastna någonstans i mitten. En tredje cyklist började rya högt mot de cyklister som av slumpen hamnat närmast framför honom, med innebörden att de skulle ge fan i att stå i hans cykelväg. Hårda ord flög, samtidigt som det röda ljuset blev grönt och han istället sinkades av att tvingas avsluta meningen. Man vill ju inte vara oartig liksom och sluta skälla på någon mitt i en mening bara för att trafiken plötsligt börjar rulla.
Det hela blev rätt tråkigt.
Vi fattar att det här är en ovan situation för oss cyklister. Det går ju alltid att komma fram eller hur? Men de där cyklisterna som stod ivägen för dig i morse gjorde det inte av illvilja. De gjorde det för att det var ”kö”, alltså att någonting hindrade dem från att bara försvinna. Och även om de alltså står vid ett rödljus som du egentligen inte skulle behöva bry dig om eftersom du skulle rakt fram, så betyder det inte att du kan braka på som inget hade hänt. De får stå där. Det är kö.
Men till skillnad från morgonrusningen längs Stadsgårds- och Essingeleden behöver man som cyklist inte oroa sig. Så fort det blir grönt blir det tomt igen. Ta bara ett djupt andetag.
Och le och vinka. Så blir dagen mycket bättre.
Vilken bra artikel, viktigt att belysa att det finns konstiga medcyklister
Vilken bra artikel som belyser en ibland tråkig stämning i trafiken
Värsta rödljuset i stan måste ändå vara utanför Dramaten där grönt ljus sällan hinner släppa hela kön av cyklister. Max 10 s grönt 3 min rött. Här gäller att tränga sig fram annars blir man kvar, dessutom om man åker mot slutet med någon långsam framför så hinner bilar få grönt innan man är över.
Bättre framkomlighet vid 04:56 ….skiftjobb har sina fördelar ibland
Haha, faktum var att det räckte med en timme – idag kom jag vid 7.30 istället för 8.30 och då var det mer rimligt med folk.
De som ska till höger upp mot Stallgatan och fastnar i en s.k. cykelstockning är ena (ursäkta uttrycket) jäkla lallare. De borde se från långt håll att det är tjockt där och följa strömmen av bilarna istället (som har grönt, eftersom cyklisterna har rött).
Att läsa av trafiken och agera lugnt dörefter är A och O.
När cykling blir allt fleras färdsätt blir även denna sorts människor vanligare på cykel. Kanske är de ovana, kanske lär de sig aldrig – vi andra får bita ihop, visa vägen och kanske komma med små vänliga tips…
Cyklister som cyklar i körbanan för bilar eller trottoarer när det finns cykelbana är nog bland det värsta… Lär er cykla på rätt ställe!
Vad är det som gör det så provocerande med att cyklar tar körbanan? Jag håller ofta samma eller högre fart än bilarna.
För vissa människor är ordning och reda och var sak på sin plats mycket viktigt för att hålla den kaotiska verkligheten på armslängds avstånd.
En cyklist har inte den möjligheten – om man alltid skulle hålla sig strikt till regelboken skulle man inte komma många meter framåt. Men det är också charmen och friheten med cykling – man måste använda sitt eget omdöme. Men missbruka inte den friheten – då kommer vi att pressas in i en fyrkantig fålla utan frihet, och då kan man lika gärna åka bil.
Det kan jag förstå. Ibland är det av slöhet. Ibland finns det skäl som kan vara begripliga:
https://www.cyklistbloggen.se/2014/05/varfor-cyklar-cyklisterna-pa-vagen-istallet-for-pa-cykelbanan/
https://www.cyklistbloggen.se/2015/07/varfor-cyklar-cyklisterna-pa-vagen-istallet-for-cykelbanan/
https://www.cyklistbloggen.se/2015/09/varfor-gnaller-cyklister-over-vajningsplikt/
Anledningen att jag ibland väljer att cykla i körbanan/trottoar är pga: * andra cyklister beteende, som att cykla i bredd/vingla,
* cykelbanan är ockuperad av ”vägarbeten”, parkerat fordon, byggmaterial, krossat glas, gående som ”vägrar flytta på sig” eftersom jag har ett styre
* infrastrukturella problem som tex stolpar, brunnar, skyltar dylikt som inkräktar på utrymmet, cykelbanan ser mer ut som en slalombacke el ibland känns som om man åker ”puckelpist” pga undermålig asfaltsbeläggning
Tror en bilist inte heller hade accepterat detta
Bilister som parkerar i cykelbanan eller på trottoaren är nog bland de värsta…Lär er parkera på rätt ställe!
Lustigt hur samma människor som skulle börja slåss om någon trängde sig på Konsum, börjar slåss för att de inte får tränga sig i trafiken.
Återigen kan vi se att skillnaden mellan cyklister och bilister inte är så stor. Någon bryter mot en regel här, och en där, och när hundra pers väntar på sin tur finns det alltid en djävel som verkligen inte fattar konceptet.
Ganska roligt, för oss som slapp uppleva det…
men är inte rödljusen uppe vid slussen hel felinställda?
Ofta står asmånga cyklister där och väntar utan att det ens kommer en bil.
Jag tycker de borde ändra inställningarna där så att det är grönt kortare för bilarna.
Haha, välkommen till Uppsala typ. Inte för att folk sköter sig ett dugg bättre. Lite mer passiv-aggressivt trängande kanske. Ett problem tycker jag är att kön kanske uppstår i vad man kan kalla vänsterfilen, och högerfilen, för den som ska åt ett annat håll, blir också blockerad fast färre ska ditåt och den inte borde ha gå. Det problemet har inte bilister alls i samma utsträckning. Pga infrastruktur.
Hen kanske normalt alltid cyklar mot rött…
Att det blir kö både där och vid rödljuset i slussen mot skeppsbron är inte ovanligt. Under sommaren har det till och med ofta varit så pass att hela kön vid slussen inte hinner fram på ett grönt tillfälle. Nästan som för bilar (men hade det varit lika många bilar som cyklar vid det rödljuset så hade den sista av bilarna köat någonstans utanför Danvikstull).
Uppe vid Slussen hamnar jag ofta i kö, men där ska alla åt samma håll – eller alla ”drabbas” av rödljuset. Tror grejen här är att de som ska rakt fram till Stallgatan blir irriterade av att de som fastnat vid rött står i vägen.
Vid Slussen kan kön vara direkt trevlig: https://www.cyklistbloggen.se/2013/08/cyklistmys-i-vardagskoerna/
rätt ofta det blir ”kö” där under rusning …. förhoppningsvis håller de som ska upp mot Kungsan vänster å på så sätt kan de som ska upp mot Grand slinka förbi på höger sida utan att ”problem” uppstår, men är som sagt rätt smalt där
Ohno, bli tvungen att sakta in och, tillochmed, få sätt ned en fot för att stå stilla en stund!
Morgonens schema spräckt!
Hur ska stackaren klara dagen.
Men en del cyklar ju huvudsakligen för att SLIPPA står i kö, klart att de som lämnat suven hemma och ÄNDÅ hamnar i en kö blir lite purkna då ;-).