Vi skrev häromdagen ett av våra traditionsenliga ”Välkomna sommarcyklister”-inlägg med lite trafiktips sprungna ur vår erfarenhet av att cykla i huvudstan. Vi fattar att man är lite ringrostig när man i maj rullar ut cykeln för första gången sedan september och gillar därför att passa på med en uppfräschning. Missade du, så läs här.
Men, rubriken ”Välkomna sommarcyklister” är ju så finurlig att den går att läsa som en uppmaning också. Alla ni trafikanter runt säsongens nykomna cyklister, som likt Bambi på hal is försöker ta sig fram helskinnade och torrskodda, hjälp till. Varje cyklist är en bil färre i kön framför dig. Eller en person färre i trängseln vid spärrarna på Gullmarsplans tunnelbanestation.
Välkomna dem genom att se dem och genom att samspela. Tillsammans kan vi göra trafiken en härlig plats att vara på. Le och vinka!
Här kommer därför våra 10 tips till er som möts av alla cyklister:
- Respektera cykelfält och cykelbanor: Det är förbjudet att både stanna och parkera där och dessutom farligt för cyklisterna som tvingas väja ut i trafiken. I gengäld lovar jag att använda dem så mycket som möjligt.
- Promenera inte i cykelbanan (så lovar jag att aldrig cykla på trottoaren)
- Högerregeln gäller även mot cyklister. Jag lovar att släppa fram dig bilist när du kommer från höger, så lovar du att släppa fram mig (cykel är också ett fordon!).
- Gå inte mot rött. Du kanske ser att det inte kommer någon bil, men tex på Götgatan är det många som inte kollar cykelbanan som löper parallellt med bilvägen. När du går mot rött så kan vi krocka. Jag lovar i min tur att aldrig cykla mot rött.
- Jag lämnar företräde när jag cyklar på cykelpassager, men du bilist har ändå skyldighet att anpassa din fart så att inte fara uppstår för mig när jag redan är ute på överfarten.
- När du ska svänga höger som lastbil, tänk på att i Stockholm finns det cykelfält som löper till höger om dig och som ska rakt fram. Titta en extra gång och utrusta gärna din lastbil med extra backspeglar. Jag lovar i min tur att försöka få syn på dig i din backspegel, eftersom jag då vet att vi ser varandra. Om du redan stannat vid rött, så kör jag heller inte upp på din högersida.
- Cykelboxen är till för cyklister. Stanna inte där om du kör bil!
- Du SL-buss, jag förstår att det är frustrerande när det kommer tjogtals med cyklister. Men du är stor och farlig för mig. Om du lovar att inte försöka preja dig ut genom cykelfältet från busshållplatsen, så lovar jag att vara uppmärksam på när du blinkar ut och anstränga mig att ge dig möjlighet att köra ut från hållplatsen.
- När du kliver ur din parkerade bil, använd höger hand för att öppna dörren. Då vrider du dig automatiskt så att du ser att det inte kommer en cyklist som du riskerar att träffa med dörren.
- Vi är alla människor! Utgå från att alla vill varandra väl, att ingen är elak med flit, så lovar jag att göra detsamma!
Det finns säkert fler som hjälper alla att samsas i trafiken, fyll på i kommentarsfältet!
Vad gäller punkt 3, högerregeln:
Högerregeln gäller bara om cyklisten kommer i ett ”körfält”, dvs där även bilar får köra, eller i ett cykelfält. I en korsning där högerregeln gäller, gäller den då även för och mot cyklister.
Sådana korsningar är väl egentligen ganska ovanliga i innerstadstrafik.
Om cyklisten kommer på en cykelbana och ska korsa en väg, eller om bilisten ska korsa en cykelbana, eller om det är målat en cykelöverfart eller cykelpassage, så är inte högerregeln inblandad. Då gäller andra regler.
Om jag förstått rätt 🙂
Jag vågar påstå att de flesta korsningar i innerstan är där cyklister kommer i ett körfält och då gäller högerregeln även för cyklister. Blandtrafik och cykelfält är mer vanligare än cykelbanor i innerstan.
Jag vet inte, jag tycker det är otroligt vanligt med högersituationer där jag kommer som cyklist antingen i blandtrafik eller i cykelfält. Åtminstone är det det i Stockholm
Funderar på det där med bemötande, man blir t.ex. så himla mycket mindre arg/upprörd/ledsen om bilisten som nästan kört över en visar att den bryr sig/är chockad/ledsen! Då brukar jag le, vinka och cykla vidare. Samspel! De som bara kör vidare och stirrar rakt fram får jag obehagskänslor av, man blir lite smådeppig helt enkelt. Så himla stor skillnad!
Sen är det helt uppenbart att alla inte reagerar som jag, tycker att de flesta fotgängare är permanent sura mot mig som cyklist (det finns såklart undantag, men). Vore supertrevligt om de kunde t.ex uppskatta när man inte cyklar på dem om de promenerar rakt ut framför en i cykelbanan, eller när man stannar och släpper över vid övergångsställen :-).
Vi alla ska nog läsa in oss på punkt tio i listan lite oftare (fast i ärlighets namn, fler på cykel måste börja stanna vid övergångsställen!).
Jag håller väldigt mycket med om glädjen vid samspel, den dåliga eftersmaken vid nonchalans och det att ge gående företräde på övergångsställen inte är cyklisters starka sida.
När det gäller ständigt sura gående tror jag det hänger ihop med att de inte menar något illa, men de blir överrumplade. Då hamnar de så lätt i instinktiv försvarsställning vilket automatiskt triggar en sur reaktion. Och någon tid för tillrättalägganden finns sällan i trafiken.
Jag har märkt att om jag saktar in bakom dem och de hör gnisslet från min broms eller jag vänligt ber att få komma förbi, får jag oftast ett bra bemötande. Då säger de oftast förlåt och kliver åt sidan. De känner nog att jag gjort min del av samspelt och att de borde göra sin. Visst – jag har fått offra min fart, men mötet blir positivt och jag inbillar mig att deras vilja till samspel med nästa cyklist ökar.
Instämmer, det beror nog väldigt ofta på att de blir överrumplade och rädda. Sen tror jag att den allmänna uppfattningen att cyklister är lagbrytande ligister spär på, att man genast drar slutsatsen att det måste vara att cyklisten har cyklat som en tok som ligger bakom att det höll på att gå illa. Hoppas att den synen ändras i framtiden.
Jag har faktiskt undvikit att ta bort skrammel/ljud från min cykel, vill gärna att det hörs lite när jag kommer, just för att förvarna virriga fotgängare. En liten (mjuk) pling på ringklockan en bit bort brukar också funka. I de fall man ser på håll att de inte har koll.
Sen kan man ändå bli hytt åt när man stannar och släpper över vid övergångsställen, men det är i alla fall undantag…
Samma här. Vilka små ljud som helst som kan associeras till cykel gör nytta om den gåendes öron inte är igenproppade.
Det finns något som kallas subliminal perception – svaga stimuli som registreras även om de inte når medvetandet. I experiment bad man försökspersoner lyssna efter mycket svaga ljud. De rapporterade att de inte hörde, men hjärnan reagerade ändå märkbart. Svaga ljud kan göra oss omedvetet varse att det finns cyklister i närheten. Då blir vi inte förvånade när de dyker upp.
Det talas på allvar om att elbilar måste avge en sorts artificiellt motorljud så att gående märker dem.
11. Om alla bilister använder blinkers i tid för att signalera hur de ska köra så lovar jag att alltid visa tecken med min hand. Om den första bilen på Götgatan söderut ska svänga till höger in i tunneln (innan Medis) så bli inte arg för att du får vänta lääänge eftersom ett tiotal cyklister ska rakt fram som passerar på din högra sida. Om du har blinkers på från början när det är rött så vågar vi ställa oss framför dig i cykelboxen. Vi kommer iväg snabbare och du kan svänga höger snabbare. Win-win.
Amen. Blir nästan dagligen tvungen att tvärnita därför att någon på Sveavägen bestämmer sig för att plötsligt svänga höger från mittfilen utan att blinka.
De gånger jag har varit nära att bli träffad av bildörrar har man sparkat upp dörren med foten.