Dagens DN har en lång artikel signerad motorjournalisten Jacques Wallner som handlar om att antalet cyklister som dödades ökade kraftigt förra året.
Men innan allt olyckskorpande: Jag har cykelpendlat i Stockholms City året runt sedan 2004 och bara varit med om en enda olycka – som berodde på att en bilist inte kollade innan hen öppnade bildörren. Det är inte livsfarligt att cykla.
Innehållet i DN:s artikel är inget nytt för de av er som följt Cyklistbloggen, det är en rätt grund analys som presenteras.
Lite ”bättre cykelvägar”, lite ”separera trafikslag”, inget ”tänk cyklist när du kör bil”, och rätt mycket ”använd hjälm”. I huvudsak rätt vettiga synpunkter, möjligtvis med undantag för att vi tvivlar på att hjälm (som vi båda använder) är det universalmedel mot olyckor det ofta framställs som.
Att olyckorna ökar sägs också som en truism, och det är nog något vi på Cyklistbloggen också gjort oss skyldiga till. Men jag ska allvarligt säga att jag inte vet om det stämmer. Det som visat sig när de två-tre större undersökningarna kom (VTI, MSB och i viss mån Trafikverket – sök på bloggen så nämns de rätt ofta) är att statistiken varit missvisande. Det kan alltså lika gärna handla om att antalet olyckor är i huvudsak konstant, men att man nu faktiskt börjat hitta sätt att mäta dem.
Jag är osäker på vilket som stämmer, så så fritidsblogg vi är får vi nog återkomma när tid finns.
Men ett citat stack ut för mig. Det är Stockholms kommuns mål för olyckstatistiken som sägs vara:
”Risken att dödas eller skadas svårt i en cykelolycka ska minska med 50 procent till 2020”
EDIT: Efter att ha investigooglat så inser jag att det handlar om ett utdrag ur Cykelplanen för 2012, där det står:
Risken att dödas eller skadas svårt i en cykelolycka ska minska med 50 procent till år 2020. Risken redovisas som antal dödade och svårt skadade cyklister i polisrapporterade trafikolyckor. Utgångsvärdet för mätningarna är genomsnittsvärdet för åren 2006-2009.
Cykelplanens mål liknar dem från den gemensamma trafikstrategin för säkrare cykling som säger att:
Syftet med denna strategi är att bidra till att nå den nationella trafiksäkerhetsmålen om halvering av antalet omkomna och minskning av antalet allvarligt skadade
med 25 procent. Detta ska ske mellan åren 2008 och 2020 och ambitionsnivån för cyklister bör vara samma som för övriga trafikanter. Det innebär att minskningen ska ske även om cyklingen ökar.
Texten uppdaterad för att reflektera detta.
Om alla bara slutar cykla också kommer dessutom alla cykelolyckor att upphöra helt.
Fast som Polisen säger i södermalmsnytt; så länge man använder hjälm så kommer antalet cykelolyckor att minska.
Det var en mycket intressant diskussion på P1 i morse om det här. En av poängerna var att 2013 var ett år med betydligt lägre cyklistdödlighet än tidigare år. Man borde istället fråga sig varför 2013 var så lågt, menade experten som blev intervjuad. 2012 och 2014 var närmare varandra. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/522857?programid=1650 ungefär vid 2:15:40 i programmet.
Mycket bra. Krister Spolander borde intervjuas av den där Jacques Wallner.
Etappmål till 2020 i nollvisionen är förstås samma oavsett trafikslag, att halvera antal döda och allvarligt skadade. Slutmålet/visionen är 0. Eller menade du på nåt annat sätt?
Då kanske de skulle varit tydligare med det: ”Vi tror inte vi kan få ner olyckstalen för cyklister snabbare än en halvering på fem år. Men målsättningen är samma som i vägtrafiken, det vill säga nollvisionen och så här tänker vi göra det…”
Det som var så dramatiskt med nollvisionen var ju inte bara att man satte upp ett oehört ambitiöst mål, utan att man dessutom valde att sätta det i hårt fokus. Det var inte bara en allmän ”det är bäst om ingen skadar sig eller dör”-plattityd.
Och är det verkligen Stockholms etappmål för alla trafikslag? I texten handlar det specifikt om cykelolyckor, inte om trafikolyckor.
Jo men kommunerna har knappast lägre mål än de nationella, skulle se ut det. Mitt Jönköping har t ex samma men lagt till också 25% minskning på lindriga olyckor ( vilket är klokt eftersom man underskattar antal allvarlig olycka pga olika definitioner på allvarlig skada i nollvision och dataunderlaget i Strada). Att det talas om bara cykel i artikeln är ju för att man pratar cykelplanen och i den har förstås mål om trafiksäkerhet lyfts in från övergripande trafiksäkerhetsstrategi för staden. SÅ jag tror verkligen inte att staden har annan/lägre ambition för just cykel. Men sen om det trots det inte satsas lika mycket på cykelsäkerhet, det är ju en annan och isåfall allvarlig fråga.
Jag tror det är reportern som blandat ihop nuffror. Det verkar rimligast att någon från kommunen berättat om ”Gemensam strategi”, att det inte handlar om något specifikt för Stockholm utan är just det där tolvåriga målet med halvering av dödstal, och 25% minskning av allvarligt skadade. Vilket förmodligen i så fall blir svårare att uppnå när det gäller cykling av flera skäl:
Målet är att cyklingen ska öka, samtidigt som olyckstal ska minska.
Fler cyklister hamnar idag på sjukhus än bilister, om jag förstått rätt, dvs minskningen kommer i faktiska tal behöva vara större.
Sju år har ju redan gått. Har minskningen börjat?
Tänker jag.
Exakt så! Halvera på 5 år sammanfaller med 5 år kvar till etappmålsdatum som ju är 2020. Man pratar alltså om nollvisionen generellt. Ej sett några uppgifter om minskning men kan tipsa om att du kan plocka ut t ex cykelolyckor specifikt i Stockholm för de år du vill, kolla med Strada.
Uppdaterade texten i inlägget. Tack för hjälpen!
Men det är väl ändå så att cyklister lever längre och friskare liv, även om det finns en viss risk att man dödas i en trafikolycka så minskar risken för en rad sjukdomar bl a diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar med ökat cyklande, kan kanske vara värt att poängtera