Vi har nu, tillsammans med en lång lista av personer som skrivit, fått svar från Exploateringskontoret om stolparna på Kanalvägen. Det är ett rätt långt brev, lite för långt för att lägga in här – så det finns att läsa i sin helhet här.
Det var ett intressant svar tycker vi – ett svar som det kanske går att dra några generella slutsatser om cykelvägarnas status hos kommunen.
Men först – en kort sammanfattning av vad det handlar om:
Kanalvägen ligger i Sickla, på gränsen mellan Nacka och Stockholms kommun. Det är en väg utmärkt som ”pendlingsstråk” i Stockholms cykelplan från 2012. Tanken är att den ska få folk från Nacka, Värmdö och stora delar av Hammarby Sjöstad att pendla till och från stan. Det är ett rätt stort upptagningsområde.
Jag tänkte börja i den här meningen:
”Visst känns det aningens sorgset, sorgset att vårt byggande av den nya gc-vägen orsakar ett ” bestört missnöje och förvåning på gränsen till uppgivenhet” … att det ”bara är 1 meter brett” vid två (2) stycken övergångsställen utefter den annars, relativt sett, långa sträckan, omaket att här behöva sakta in och vara uppmärksam även mot gående om man här precis möter en annan cyklist i motsatt riktning … HUR KAN MAN BYGGA SÅ, KAN MAN FÅ EN FÖRKLARING ?!”
Vi tycker det känns tråkigt om det här speglar kommunens, eller kanske Exploateringskontorets, inställning till cyklisters rätt till framkomlighet.
Det här är i princip samma argument som man möter när man kritiserar bilister som parkerar i cykelfält: ”Det finns ju styren, hur slö kan man bli, visa lite tolerans och hänsyn”.
Tänk er om motsvarande skedde på en för bilister viktig pendlingsväg, säg Essingeleden, att det bara var plats för en bil i bredd vid två (2) stycken övergångsställen utefter den annars, relativt sett, långa sträckan? Någon som tror att trafikanterna hade sagt ”Javafan, vi får väl samspela? Det blir ju tre-filigt precis efteråt”
Och det kanske kunde stämma om det handlade om en bil, eller för all del två (2) stolpar mitt i körbanan. Men det gör det ju inte. Det finns väl ingen fordonsvägbana som används till så mycket förutom färd,som cykelbanor. Ni som följt Cyklistbloggen vet att vi när den här diskussionen dyker upp brukar lägga till ett antal exempel på fulparkerare eller stolpar, träd, betongsuggor, bigbags eller hela hus, bara för att göra det tydligt. Men jag orkar fan inte göra det nu. Ni får tro mig, eller läsa gamla inlägg. Är det viktigt för någon kan jag maila ett bildpaket.
Och för varje stolpe, eller bil för den delen, ökar risken att någon gör ett misstag, eller en felbedömning. Vi återkommer till det senare.
Men det handlar inte ens om ”bara två stolpar” på den här förhållandevis korta sträckan, från Danvikstull till Sjöstan, drygt femhundra meter enligt Google Maps. Här finns minst fem tydliga konfliktpunkter, varav fyra infördes med den nya cykelbanan. Den som vill se dem, fortsätt till slutet av det här inlägget (eller klicka här).
Inte tillräckligt med plats
Vidare i brevet berättar projektledaren om de premisser som rådde för anläggandet av det nya cykelstråket:
Bakomliggande skäl/förklaring till utformningen:
Inledningsvis ska då sägas
– att Projektet här har tvingats till en kompromiss,
– att vi här inte kunnat följa stadens cykelhandbok, utformning beror alltså ej på okunskap om denna boks existens,
– att denna kompromiss är orsakad av geotekniska stabilitetsskäl för slänt mot Värmdövägen, vilken är utbildad som en tryckbank mot vägen,
– att ingrepp/schaktning i denna ej får ske – för att på så sätt klara oinskränkt bredd förbi övergångsställen
Den ursprungliga gc-vägen var 3,5 m bred och skulle nu breddas till 5,0 m. Kanalvägen ska ligga kvar i sitt planläge, och den gamla gc-banan behövde då alltså breddas ut mot Värmdövägens slänt. På vissa ställen behövde vi, för att klara 5,0 m, ändå gå in och försiktigt ”krafsa” lite i slänten, på andra ställen var det alltför riskfyllt.
Det här är ett klassiskt svar som liknar dem vi brukar få när vi ifrågasätter konstiga cykellösningar och kan sammanfattas i: ”Allt annat var klart och vi fick inte röra på det. Så därför fick cykelbanan den yta som fanns över”.
Och låt mig här slänga in en brasklapp: Hela området är nybyggt. Så här såg till exempel Kanalvägen ut 2004-2006/7-ish:
Det var en hamn. Sedan projekterades ett bostadsområde. Med flera vägar och ny sträckning för Kanalvägen. Och hepp, plötsligt en dag i slutet på 2013 började allt bli klart. Och då var det dags att fixa den där cykelbanan. Men då var allt annat redan på plats och inget utrymme fanns kvar.
Det är ju lite så vi tidigare har beskrivit att cykelplaneringen har gått till här i Stockholm: Cykelbanan kommer sist och får ta utrymmet som blev över. Det gäller alltså även nyanläggning av prioriterade pendlingsstråk 2014.
Låt mig nu understryka att det här inte är projektets fel. Om man får i uppdrag att göra en dubbelriktad cykelbana med villkoren att man i princip inte får röra något annat, så är ju speluttrymmet rätt begränsat. Det kan inte projektledaren rå för.
Även om jag kan tycka att om man står med slutresultatet att man lyckats placera stolpar mitt i körbanan på ett pendlingsstråk så borde man istället först konstatera att något blivit fel någonstans på vägen. Kanske börja brevet där till och med. Och någonstans insåg de ju det när de åtminstone gjorde om runt själva stolpen:
Men det betyder ju inte att premisserna stämmer. Kanalvägen är ju inte direkt av Gud given.
Eller finns det plats?
Om vi börjar med slänten: av ”geotekniska stabilitetsskäl” går det inte att ta av den. Tja, om det här hade varit en för biltrafiken viktig pendlingsväg, säg en Södra Länken eller Centralbron, hade ”geotekniska” skäl hindrat dem från att vara stolpfria? Knappast.
Det handlar om en ekonomisk fråga- att ta av slänten är förmodligen dyrt. Och skulle kanske kräva omfattande störningar för biltrafiken. Förmodligen är det en vettig prioritering att inte sätta igång det för att vinna någon halvmeter på två ställen åt cykelbanan.
Men hur ser det ut åt andra hållet?
Det är rätt gott om utrymme:
Det finns vad jag kan se inga geotekniska stabilitetshinder till att räta upp vägkurvan till höger i bild, för att på så sätt skapa utrymme till en skylt som inte står mitt i cykelkörfält. Det vill säga att ta av utfarten och jordytan närmast i bild.
Och tittar man på andra övergångsstället är det samma sak där:
Genom att dra hela Kanalvägen just här, närmare barack-dagiset i grått hade man på samma sätt skapat utrymme för en ordentlig övergångs-”ö” en halv meter längre in i bild än nu. Och alla hade varit nöjda.
Det hade förstås kostat mer. Och kanske är det så att kommunen redan sålt marken till någon annan, vad vet jag. Men det betyder inte att det inte finns utrymme. Det som saknas är något annat.
Men tänk om man helt slapp den där ”ön” som tar sådan stor plats? Tänk om man kunde ställa Herr Gårmanskylten på gångsidan? Då skulle man ju slippa hela det här mecket?
Skälet till att den där ”ön”, som ni ser runt reflex-”sergeanten” i bild ovan behövs, är att cykelbanan är dubbelriktad. Projektledaren säger så här i ett mail:
Vi har skyldighet att hantera trafiksäkerheten för cyklister men även för gångtrafikanter m.fl. Vår kompromisslösning är utformad så att gående korsar ett (1) trafikslag i taget.
Står man ex.vis på gångbanan och ska korsa cykelbanan kan man alltså i lugn och ro stå och förvissa sig om att man på ett tryggt och säkert sätt kan korsa cykelbanan. Därefter stannar man på ytan med vägmärket där man på nytt i lugn och ro kan stå och förvissa sig om att man kan fortsätta passera även över körbanan – på ett tryggt och säkert sätt.
Skulle vi ta bort denna yta där vägmärket står har dom gående ingenstans att stanna på. Man måste då, vid ett och samma tillfälle, bestämma sig för om man vågar ge sig ut och korsa först en dubbelriktad cykelbana och sedan en dubbelriktad körbana – i samma moment !
Hade det istället varit en enkelriktad cykelbana så hade behovet av ön minskat. Så är det ju till exempel nere i Sjöstan, där cyklarna färdas i cykelfält.
Och det finns inget som förhindrar att man lägger cykelbanan på var sin sida av vägen. Med ordentlig pendlarbredd. Det hade förmodligen känts tryggare för fotgängarna också – att slippa ha dubbelriktad trafik precis bredvid gångbanan.
Just här vid dagiset finns det dessutom rätt mycket spillyta bakom barrackerna:
Faktum är att jag inte begriper varför man insisterat på att ha en dubbelriktad cykelbana överhuvudtaget.
Grejen är att fram tills de började bygga om så cyklade alla på den som om den vore enkelriktad. Det berodde främst på två skäl: för det första att den var smal för dubbelriktad trafik, för det andra att man bara målat vägmarkeringar åt bara ena hållet. De underhölls visserligen inte alls, men man kan ana den ensamma ”myran” på den här bilden från 2012:
Och för enkelriktad trafik var den faktiskt hyggligt bred. Under hela perioden med den lösningen såg jag nog aldrig cyklister som färdades på cykelbanan när de kom från Danvikstull. Istället körde man i blandtrafik på stora vägen, där hastigheten är rimliga 30 km/h.
Det betydde att när man cyklade södergående – från Danvikstull till sjöstan, Nacka och Värmdö så hamnade man ”rätt” i förhållande till all annan trafik. Och de som bodde nere vid kajen svängde bara till höger som vanlig och slapp den här nya metoden:
Eller som förre projektledaren sa:
Framkomlighet som sagt. Inte så viktigt, det går ju att leda.
Fem Sex konfliktpunkter
Så var det det här med de fem konfliktpunkterna som vi nämnde i början av inlägget.
Först högersvängen uppe vid Danvikstull. Här är mörkt så här års. Här ska man som cyklist köra rakt och korsa vägen där busstrafik svänger höger. Och inte sällan också taxibilar:
Tack vare det som jag lärt mig kallas ”generösa kurvradier”, så går det redigt fort här – det behövs helt enkelt inte bromsas särskilt mycket i den svaga högersvängen, utan bussar och taxi är fria att braka av Värmdöleden i rätt god hastighet. Jag har sett flera incidenter just här och som cyklist är det en otäck passage.
Den här platsen har sett likadan ut hela tiden.
Sedan kommer nästa konfliktpunkt bara några meter längre fram. Där ligger ”Växlet”. Här ska fotgängare och cyklister plötsligt byta sida innan övergångsstället. Skälet är att den dubbelriktade cykelbanan byter plats i förhållande till vägen på andra sidan och i Stockholm måste cyklisterna alltid ligga ytterst. Så här blir det:
Nu går ju ingen i 90-gradersvinklar – utan ungefär så här fungerar det i verkligheten. Och det här fotade jag mitt på dagen i lågtrafik:
I rusningstrafik är det betydligt fler både cyklister och fotgängare.
Därefter fortsätter man ner och möter stolpe ett och två, här representerade av en av stolparna, där cyklister alltså i praktiken bara kan passera en i taget:
Därefter kommer femte konfliktpunkten när man leds ut i mötande trafik. Skälet till det är att resten av sjöstan har cykelfält på rätt sidor av vägen (och den här punkten slipper i sanningens namn Nacka och Värmdö-cyklisterna):
Med fem konfliktpunkter på femhundra meter så blir det ungefär ett hinder var hundrade meter. Lite mer än när DN gjorde sin (ovetenskapliga) undersökning.
EDIT: Sedan det här inlägget publicerades har också sträckan vidare mot Nacka öppnats. Och där upptäckte vår läsare Peter att de lyckats skapa ytterligare en konfliktpunkt. Cykelbanan är här utmärkt – rak, rätt bredd och faktiskt lika bred hela vägen, inga plötsligt avsmalningar alltså. Här kommer framkomligheten vara precis så god som det var tänkt med ”pendlingsstråk”. Det kommer alltså gå hyggligt fort, säkert uppåt 30 km/h.
Men.
Så hade man en stor yta över. Och där valde man att lägga någotslags bänk-kullar. Och naturligtvis la man dem precis mot cykelbanan:
Bänkarna är jättefina lekställen, man kan klättra, det finns pingisbord på platsen och en liten fotbollsplan. Mysigt, särskilt på sommaren.
Inte var det särskilt ont om plats heller, bänkarna hade ju lätt kunnat placerats både en och två meter längre bak:
Hur någon kunde komma på att det var en bra idé att trycka upp de här lekbänkarna invid en fordonsväg går väl att spekulera i. För cyklisterna gäller nu att dra ner på farten ordentligt, särskilt om det rör sig barn där. Och hålla ut ordentligt.
Det här är alltså ett pendlingsstråk, en sträcka som ska utmärkas av extra bra framkomlighet. För cyklisterna är det här inte en liten smågata.
Den trafikeras av mängder av cyklister och varje konfliktpunkt, eller hinder, ökar risken att någon gör ett misstag eller en felbedömning.
Och då återvänder vi till Nollvisionen, som vi skrev om häromdagen:
Så för att sammanfatta: Pendlingsstråket har breddats, men samtidigt har fyra nya hinder introducerats, varav två är stolpar mitt i ena körbanan och framkomligheten har försämrats.
Så kan det gå.
Och därmed lämnar jag Kanalvägen, även bokstavligen. Jag tycker den har blivit för råddig och har börjat ta omvägen över Skanstull istället.
Härom dagen var jag några cm från att klippa en kille här som utan att visa tecken eller att se sig om vek av över övergångstället precis framför cykel, höll som tur var hyffsat låg hastighet så jag hann nita och så stopp på cykeln. Killen tittade bara lite argt på mig, han gick ju trots allt på övgångsställe. Undrar om komunen får upp ögonen den dagen en allvarlig olycka kommer ske här?
Svar: Nej.
På Stadsgårdsleden har det skett kollisioner mellan fotgängare och cyklist med dödlig utgång, inte fan gjorde man nåt för det.
Vad gäller lekbänkarna – snart kommer det en lösning, några fler linjer som smallnar av cykelbanan! :-/
Nästa steg är väl att göra själva cykellinjerna smalare.
De har gjort något, men vad det verkar bara snurrat lådorna ovanpå. Jag undrar om det innebär att de nöjer sig så?
https://www.facebook.com/cyklistbloggen/posts/915390971845398
Om man undrar hur hårt trafikerat cykelstråket är så kan Nackas cykelräknare ge lite vägledning. Den står borta vid Sicklavägen, i änden av Kanalvägen. Igår passerade 848 cyklister där. I somras toppade den på 4500/dag.
Se http://www.nacka.se/web/trafik_vagar/gang_cykelvagar/Sidor/cykel_counter.aspx
Tack för uppdatering m lekbänkarna!
Tack själv för att du såg dem!
Du gör riktigt bra jobb Christian, tråkigt bara att hur du än försöker förklara blir det bara sämre. De fattar bara inte…
Fast för oss som jobbar i branschen gör det stor skillnad. Himla skönt att kunna ha Cyklistbloggens och andra cykling-lobbyisters engagemang i ryggen och som argument när man försöker motverka dåliga lösningar (att man gör samma fel igen, och igen, för att det är så man ”brukar göra”, eller ”alltid gör”). Det funkar faktiskt. Inte alltid, och alla i branschen är förstås inte ens medvetna om att det finns, men för mig är det så. Man har i alla fall ett argument till (och får bra information, dessutom!).
Jag förstår precis!
Ärligt talat, tror jag också på att det gör skillnad.
De kommer att göra fel om och om tills någon gång börjar de göra rätt.
Efter det även om det blir fel då och då, kommer det att gå uppåt!
Kul att det finns någon som orkar!
Förklara igen varför man tillåter genomfartstrafik förbi ”getingmidjan”. För att risken finns att bussen då slipper stå i bilkö på morgonarna?
Sånt katastrofalt dåligt bygge och attityd.
Idag cyklade jag dessutom den del av Kanalvägen som tidigare varit instängslad (utmed en bollplan och lite annat). Noterade att det är några stora trä-grejjer, som altaner ungefär, som jag antar att man ska sitta på. Dessa angränsar direkt mot cykelbanan, dvs kliver man av altangrejjen, kliver man rakt ner i cykelbanan. Känns som en helt livsfarlig anläggning. Även den delen skulle försvinna om man bytte plats på gång och cykelbana. Någon som sett dessa trä-grejjer och som funderat i samma banor?
Har inte sett dem, men det låter lite som det här:
https://www.cyklistbloggen.se/wp-content/uploads/2010/12/IMAG0556.jpg
Där man av någon anledning valde att dra cykelbanan precis där folk sitter med fötterna på bänkar och tittar på utsikten.
Den där pilen är ju meningslös – vana cyklister cyklar bakom bänkarna.
Nja riktigt så illa är det kanske inte, men det är ju rätt höga trä-trallar, +1 meter typ. Sitter man där så stör man kanske inte. men det är ju noll marginal mellan trädäcken och cykelbanan. Kändes som att här kommer det bli farligt under sommarhalvåret. Hoppar man ner från dessa hamnar man ofrånkomligen på cykelbanan.
Tror nog inte många gående tänker gå till övergångsstället, utan kommer gå längs cykelbanan för att ta sig till trottoaren mot rondellen(se bild).
Bild
Kolla storleken på bilden, tror maxgränsen ligger på 2mb, men det syns dåligt.
försöker igen..
Funkar det inte, lägg på imgur och länka. Så brukar jag göra.
Jag får prova det.
Nä, om det är Anders Franzéns Park som avses (där det finns trädäck med trälådor att sitta på intill den nya skateparken) är det inte såhär illa. G/C-stråket går rakt fram, asfalterat, mellan skaten och den lilla tillfälliga lekparken (med en massa träd i), inte alls över trädäcket. Det sticker inte ut i G/C-stråket.
Men om huvudcykelstråket går där är det illa skött, det stråket gick tidigare på vägen på andra sidan av den tillfälliga leken, och det fanns ingen information i skate- lekparksprojekten om att den skulle dras om. Om det nu är det som har hänt.
Tror det är de här bänkarna:
Tror det här de här bänkarna:
Aha, det där är nåt annat, det ser ju dessutom tillfälligt ut, puh 🙂
Ja men inte är dom där tillfälliga? Jag ser framför mig hur de myllrar av folk som förr eller senare ska ta sig till gångbanan och då kliver rakt ut i cykelbanan. Jäkligt onödig konfliktpunkt.
Nej, jag tror inte heller de är tillfälliga. Och min uppfattning är att det på den här raksträckan kan gå redigt fort.
Det kanske är just för att dämpa farten lagt gångbanan närmast slänten, på så sätt får man även övergångställen var 50 m. Vilket borde dra ner hastighet och smidig framkomlighet.
Men som sagt så säger skylten vid korsningen tvärtom, cyklar mot slänten o gående mot parken.
Kanske inte, och jag håller med, onödigt att inte ha mer distans mot cykelbanan. Men jag är inte inblandad i det bygget, därför puh ;-). Plus att det kan vara så att de som har ritat det faktiskt VAR informerade om att huvudcykelstråket skulle gå där. Viktigt att det funkar så.
Har de dragit huvudcykelstråket mellan den lilla lekparken och skateparken? Där ser man hur det blir när det inte pratas om cykling i projekt/inte finns någon cyklingssamordnare.
I det projektet fanns inte någon information om att det skulle gå ett viktigt cykelstråk där, bara att det skulle vara tillåtet både att cykla och gå på den lilla gångvägssnutten.
Som sagt. Behovet av någon med ett övergripande ansvar och kunskap om den stora bilden, som bevakar cykling i projekt – längre än projektets gränser – är skriande.
Om man ska tyda skylten som sitter innan så ska gående gå längs med parken och cyklar längsmed diket efter korsningen? Helt tvärt emot vad vägmarkeringen säger, får hoppas de satt dit fel skylt bara.
Jag tycker att cykelbanor om möjligt bör ligga närmast körbanan med gångbanan längre ifrån. Om man påbörjar en resa mitt på en sträcka med en separerande vit linje fast utan symboler, kommer nästan alla att förutsätta den placeringen. Att göra tvärtom kommer att lura många att göra fel. Det bör om möjligt undvikas, eller annars demonstreras med extremt tydlig utformning.
Ibland uppstår topologiska problem som gör sidbyte svårt att undvika. Att som på Värmdöleden göra ”växlet” mitt i övergången där alla berörda är i rörelse samtidigt verkar minst sagt inget vidare. Utformningen där gör inte heller saken särskilt tydlig för trafikanterna.
Hur kan detta förklaring ”underlättar acceptans för vår nya gc- väg”? Alla dessa konflikter skulle försvinner om de bara byte plats för cyklister och gående – dvs gående längst ut.
Tills vidare kör jag, som sedan 97, på vägen – rondellen är lite läskig med skymd sikt för bilar som kör ut från sjöstaden, men det går att anpassa farten.
Ser mycket hellre att kommunerna sparar lite [av mina] skattepengar än bygger dyr och ny struntinfrastruktur som ingen vill använda. Skall man bygga nytt så måste man bygga rätt och på ett sätt som inte kreerar konflikter och fara.
Ja och hade de låtit bli att bygga den är värdelösa banan så hade det ju fortfarande varit juridiskt ok att cykla i blandtrafik. Nu gör ju alla det ändå södergående, men formellt är det nog svårt att komma runt kravet att hålla sig på cykelbanan. Såvida man inte bor nere på kajen, då kan man förmodligen hävda undantaget ”med hänvisning till färdmål”.
Nu ligger herr gårman-skyltarna i diket:
http://i829.photobucket.com/albums/zz217/zanoii/forumbilder/19348E41-8D7D-4800-98A8-2217DE6BB62C.jpg
http://i829.photobucket.com/albums/zz217/zanoii/forumbilder/724465CC-E050-4C3D-AD25-E81161D4D744.jpg
Någon som använde sin vinkelslip i natt? Eller har någon dragit projektledaren i örat att ”örat” ska vara ut mot körbanan och inte mot cykelbanan?
Den har kommit och gått senaste veckan. Ibland står den upp, ibland ligger den ner. Men jag vet inte om det är kreativ medborgare, eller projektet själva. Varningsskyltarna står ju fortfarande kvar.
Jag blir bara trött och less när jag läser det här. Vad är det för mening med att bygga cykelbanor/vägar som inte kommer användas? Att inte se den bit man ritat som en del i det större nätet? Jag brukar säga att det värsta slöseri som finns är godis som inte är gott, hur vägar fulla med hinder?
Eller projektledare utan idéer?
Projektledaren har här uttalat sig om att det inte gick att utforma
korsningen på något annat sätt. Därför gjorde jag några exempel på hur
man faktiskt kunde ha utformat den utan att för den delen ha byggt vägen
korrekt från början.
http://i.imgur.com/A2Y1xnw.jpg
http://i.imgur.com/BjH97xv.jpg
http://i.imgur.com/d9fphnx.jpg
http://i.imgur.com/GCyxysE.jpg
http://i.imgur.com/ASL0O2u.jpg
Många bra alternativ som visar att projektledaren är (här kommer kanske ett personangrepp) dum i huvudet som inte kan tänka efter INNAN de börjar bygga.
Enligt projektledaren tittade de på att byta plats på gång och cykelväg, men det ”skulle upplevas som otryggt av fotgängarna”.
Har han utvecklat varför det skulle kännas otryggt?
Nej. Ordagrant:
”Att kasta om gång och cykel har vi dock självklart provat, men upplevs/blir mer otrygg för gångtrafikanter.”
Vilka cyklister de frågat om tryggheten med nuvarande lösning framgår dock inte.
Projektledaren har här uttalat sig om att det inte gick att utforma korsningen på något annat sätt. Därför gjorde jag några exempel på hur man faktiskt kunde ha utformat den utan att för den delen ha byggt vägen korrekt från början.
http://imgur.com/A2Y1xnw
http://imgur.com/BjH97xv
http://imgur.com/d9fphnx
http://imgur.com/GCyxysE
http://imgur.com/ASL0O2u
Skicka förslagen till Projektledaren och nästa ansvariga chef?
Jag stör mig redan på första meningen i svaret från exploateringskontoret. Vad menar hen med ”tack” för synpunkterna? Varför citationstecken? Antagligen att hen inte alls är intresserad av att höra relevant kritik hur man gång på gång misslyckas med att göra trafiksäkra cykelvägar.
Sen har jag en fundering vad det är för kompromiss man tvingats till? Vad jag kan läsa mig till och se på bilderna är det ingen kompromiss utan en nedprioritering av cykelvägen. Eller syftar man inte på kompromiss mellan trafikanter?
Jag gillar verkligen svaret från Trafikkontoret. Särskilt det där, när de ”citerar” en tänkt cyklist som, medelst versaler och utropstecken, skriker om ”omaket att behöva vara uppmärksam” på två (2) ställen längs vägen. Jo, cyklister är ju gnälliga, lata egoister som ständigt är ouppmärksamma, det vet ju alla.
Har man en sån syn på cyklister kan man konstatera två (2) saker:
1. Man har aldrig cyklat i Stockholm själv. I så fall skulle man veta den cyklist som är ouppmärksam bara en kort stund är stekt.
2. Att man betraktar ställen där man skapar kontinuerliga konflikter som ett ”omak”, dessutom bara för den ena parten (cyklisten), vilket enkelt löses genom att man ”saktar in och är uppmärksam”, så förstår man i princip ingenting av cyklisters villkor. Det är just sådana ställen som är de värsta och som får cyklister att avstå och välja annat transportmedel. Samt får alla andra att uppleva cyklisterna som ett problem. Det visar att man inte betraktar cykling som ett egentligt transportmedel utan bara ett inslag man måste förhålla sig till för att man måste.
Ett annat tydligt meddelande i svaret är att kritiken ska ”självläka” som att den är baserad på ett missförstånd.
Precis – att det är bloggandet som orsakat missnöjet. Men nu, eftersom folk uppviglats, så blir allt jobbigt och dåligt.
Det är bara för dåligt. Att sedan kommunicera på detta nedlåtande sätt gör ju inte det hela bättre. ”Bara två ställen” det är lite som när folk säger att ” man kan väl köra långsamt vid busshållplatsen” Jag har 25 busshållplatser att passera på min väg in till jobbet. Det måste gå att lösa på ett bättre sätt om cyklingen ska vara ett attraktivt pendlingssätt (och det behöver det vara när Slussen byggs om och staden växer)
Man undrar ju om det är bröderna Marx som driver Exploateringskontoret.
Vad säger deras chefer och politiskt ansvariga? Är man så här inkompetent måste man helt enkelt lämna sin tjänst, någon gräns måste det finnas för hur man – bokstavligen – misshandlar cyklister.
Jag tycker vi alla ska delge den tanken i ett kort mail till PerAnders.Hedkvist@stockholm.se
Jag tror det är Miss_Xx som säger att ingen har ansvar, och om någon har ansvar så blir det, som på trafikkontoret, då att den cykelansvarige får gisslan mentalitet och man uttalar sig kraftlöst utan inverkar och förbättringar, mest på grund av pengar gissar jag. Det är ett strukturellt fel på nämnderna i kommunen, det går egentligen inte att lägga på projektledaren för detta projektet.
Miljöpartiet i Stockholm satsar lika lite som alliansen gjorde, 250 miljoner per år, det ska mycket till om det ska räcka till något alls, om det är sådana här lösningar det ska gå till.
Jag tycker nog det värsta är att det inte ens sätts i förhållande till något större ( dvs sträckorna vi önskvärt skulle pendla) Mats R skriver t.ex .”..två hinder… på en relativt lång sträcka”,
. Jag har själv BARA 12,5 km till jobbet som jag svettar mig genom, men att 0,5km i nåt avseende skulle ses som långt är ju i sig en beskrivning av problemet.
http://www.jo.se/sv/JO-anmalan/
håller helt med om att dårarna bakom detta bör anmälas. Även om det inte leder någon vart är det i varje fall en markering.