Välkomna höstcyklister!

Publicerad den

Hösten är här! Nu säger vi hejdå till sommarcyklisterna som likt DN:s skribenter ställer in cykeln för resten av året.

Cykling på hösten är en baggis, men skiljer sig lite från sommarcykling på torra fina vägar och strålande sol dygnet runt. Vi har därför satt ihop fem bra tips för sommarcyklisten som väljer att nu ta steget och avancera till höstcyklist. Riv ur och spar!

Propagandahöst
Höst är inte bara sprakande löv och strålande sol

1. Håll avstånden
På hösten är vägbanan ofta hal. Det är blöta höstlov som ligger som ett tunt lager, det är vatten – som när temperaturen kryper ner mot noll lätt blir till is. Det betyder att det kan vara farligt att bromsa hårt och plötsligt. Ge dig själv några sekunder extra genom att hålla ordentligt avstånd till cyklister framför dig – så slipper du tvärtnita och ökar chansen att få fortsätta färden upprätt. Som bilist lär man sig tre sekundersregeln: Ta ett riktmärke vid sidan av vägen och räkna: 1001, 1002, 1003. Funkar för cyklister också.
2. Dra ner på farten
Det är mörkare på hösten. Starka bilstrålkastare som rör på sig frestar på ögats förmåga att anpassa sig till mörkret, särskilt i city är det stora kontraster mellan cykling i mörka alléer och ut på välupplysta cykelbanor. Då blir det svårare att upptäcka plötsliga  hinder.
Det är som sagt halare på hösten och särskilt tidigt på morgonen kan regn och nattfukt bilda förrädisk is på vägbanan. Det som ser ut som vatten när du cyklar över Strömbron, kan i själva verket vara förrädisk svartis.
Svartis eller glattis är kompakt, oftast genomskinlig isavlagring som bildas av underkylda droppar av regn som genast fryser då yttemperaturen är under eller strax över 0 °C. Processen när glattis bildas kallas nedisning. När glattis uppstår på vägar blir det blixthalka.
Det här är det ingen som gör några informationsfilmer om för cyklister, men hos våra finska grannar hittar vi den här filmen från 1977 riktad till bilister:


Ett tips är också att gummimassan som används för att måla i vägbanan, till exempel övergångsställen och heldragna linjer, kan bli ruskigt hal när de blir fuktiga och kalla. Vilket gör dem livsfarliga när man kommer i för hög fart.
Man brukar säga att isig vägbana förlänger bromssträckan. Det är sant för bilar, men vi cyklister har inte den lyxen. För oss innebär sladd istället att vi plötsligt glider fram på asfalten med blåslagna knän, axlar och lika blåslagen värdighet.
Dra ner på farten så kommer cyklingen gå som en dans.
3. Använd lyse
Det här kan låta som en självklarhet: nu blir det mörkare på morgonar och kvällar och då behövs ordentliga lampor. Men det är inte bara när det är mörkt det är bra med lyse. När kall morgonluft möter varm mark bildas dimma. Och då kan det vara grymt svårt att se andra trafikanter. Med lampor på syns man betydligt bättre, även när solen gått upp. Det samma gäller också riktigt regniga höstdagar. Använd med fördel en StVZO-klassad lampa, till exempel Philips Saferide 80, som vi testade här.

Dimma
Här hade det varit bra med lite belysning

4. Om du använder reflexväst – du måste inte se ut som en vägarbetare.
Läs Annas post ”Reflexer måste inte vara tråkiga”, så har du chansen att glittra.

Foto: Anna Mogren
Foto: Anna Mogren

5. Klä dig inte för varmt!
Nybörjarfelet är att tro att för att det är kallt på hösten så måste man klä sig i tjocka lager. Effekten blir att man istället kommer fram svettigare än den soligaste sommardag. Ett bra riktmärke är att det ska vara lite huttrigt när du startar färden. Då kommer cyklandet göra dig lagom varm på några minuter.
Trevlig höstpendling!

40 svar på ”Välkomna höstcyklister!”

  1. Lägg till en extra varning om de såphala vägmarkeringarna.
    Speciellt de som inte är målade utan de som värms fast i backen. Det går att cykla omkull på de utan att det svänger

  2. Vill VÄDJA till alla med starka lysen, se till att rikta dem rätt!
    Det är inte bara obehagligt och irriterande att bli bländad, det blir också väldigt svårt att hålla koll på alla svartklädda fotgängare som vinglar runt kring cykelbanorna när man är bländad av en mötande cyklist. Det var riktigt obehagligt att cykla hem igår, mötte fyra bländare i rad vid Slussen, precis där det är som mörkast och som mest förvirrade fotgängare. Jag var väldigt rädd att råka cykla på nån, även om jag sänkte farten rätt kraftigt, och rädd för att råka cykla på nånting (löv/gropar/kanter) på marken som var helt osynlig.
    Snart blir jag rabiat och konfronterar dem… (dvs. stoppar och tar ett litet snack. Á la Don Quijote). You have been warned.

  3. Tack för tipsen!
    Att klä sig för varmt är ett vanligt misstag, bläh. Fast jag förstår inte riktigt varför vissa ger up cyklingen efter sommaren, det är ju nu som vädret är bäst! Det är lagom kallt och skönt. Jag som brukar cykla till stranden på sommaren, sommarcykling kan vara rena plågan.

  4. Kör försiktig för att inte utsätta oss fotgängare för fara. Precis som er älskar vi vårt liv också! Nästagång nämna det ! Tack

    1. Men hör då ringklockor och gå inte fem i bredd på cykel- och gångbanor! Man behöver ofta både plinga som sjutton och ropa för att få komma fram. Och använd inte sådana där utragbara koppel till era jyckar heller, livsfarliga. Lite hänsyn till cyklar eftersom vägen är gemensam!

      1. Plus, zick-zicka inte på gångbanan, håll barnvagnar borta från cykelvägen och jogga inte med svarta kläder på kvällen utan att använda reflexer.

    2. Fotgängare som älskar att gå mitt på GC och som hör att en cykel kommer bakom bör fortsätta att gå rakt fram om det inte finns mötande trafik. Skitirriterande när jag väljer att cykla om på vänster sida och så (utan att titta bakåt) går åt vänster (i tron att jag ska cykla om på höger sida).
      Grundregel: hör du ringklocka, gå åt höger. Hör du ingen ringklocka, fortsätt gå rakt.

  5. Älskar höstcykling: jättebehaglig luft, knappast några andra cyklister emellanåt, extra välbehövligt dagsljus (ibland).

  6. En annan grej med höstrusket är att det är mycket svårare för bilister att se oss cyklister: Immiga och våta rutor och bländande ljus gör en cykel utan lysen svåruptäckt i många lägen. Något att ha i bakhuvudet, speciellt om man slarvat med lyset!

    1. Sedan jag började använda lampa både fram och bak på dagtid (även på soliga sommardagar) har jag märkt att bilister både ser mig tidigare och släpper fram mig.
      När jag kör bil tittar jag efter ljus. Är bilen parkerad eller är motorn på? Kan bilen plötsligt svänga ut? Bromsljus, backljus, varningsblinkets och vanlig blinkers ger också olika information.
      Detta är värt att prova på dagtid (se det som halvljus). Jag kommer fortsätta med ljus på cykeln livet ut. Vilken skillnad det är!

      1. Jag har också börjat använda lampor även dagtid och jag får väldigt bra respons från bilar. Tror jag läste här eller någon annanstans att cyklister är ofta osynliga för bilförare.

      2. Och så slipper man fundera på när det är tillräckligt ljust för att cykla utan lampor :-D!
        Är själv en ständigt lysande Reel-light-fantast (med mycket reflexer också). Befrielse.

  7. Är det en ny bild från DN? De borde snart förstå att man cyklar på vintern nu för tiden.
    En annan riktigt farlig sak nu på hösten är nedfallna smågrenar och ekollon (om det är finns ekar bredvid vägen/cykelbanan). De syns inte alltid under ett löv men kan räcka gott för att ställa till det.

  8. fast det är på vintern det är som bäst med elcykel, på sommaren rullar det ju ändå.

  9. Er positiva attityd är the shit. Fortsätt med det. Det är smittsamt, och det får fler att cykla, och ju fler som cyklar, desto bättre blir… allt!

    1. Verkligen! Bara att känna att man levlat upp från sommarcykling gör att man blir lite extra peppad.

      1. … det har ju inte jag. Jag tycker det är otäckt när det är mörkt och kallt…
        Biter ihop imorgon, och kör ändå. Peppad nu! 🙂

  10. Viktigt även under punkt 3… Rikta lamporna så de inte bländar…
    Man köper nya fina superstarka LED och monterar på styret eller på hjälmen och sen slår man på dessa och ser glad ut. Felriktade lampor av denna dignitet är inte bara olagligt, utan är en riktig plåga att möta.
    Så var snälla mot varandra och blända inte.

    1. Tänkte också kommentera på den punkten. Jag har aldrig känt något behov av att behöva lysa upp marken framför mig. Jag förespråkar endast lampor för att synas. Lampor på huvud och/eller starka lampor på flera watt på styret måste bort!
      Mina lampor från Bookman funkar jättebra och är lätta att byta batterier på. Funkar klockrent.

      1. Beror generellt talat lite på om det finns gatubelysning där man cyklar eller inte. Jag kör med reelight 600-serien. Inga batterier, inget att glömma att ta med, inget att ladda. Ingen direktlysande LED utan godkänd reflektor med rimlig ljusbild, men som inte lyser väldigt mycket om det inte finns någon gatubelysning alls. Då kanske man vill ha något lite kraftigare.

      2. Jag å min sida tycker nog att det behövs ljus för att lysa upp marken – i synnerhet ute i förorterna där det ofta är väldigt mörkt på vissa sträckningar. Dessutom bra då vi alla är överens om att underhållet i Cykelinfran är undermåligt.
        Dessutom så är det väldigt bra när det blir vinter och det är spårigt och snön förhindrar sikten. Då är en ljuskägla som lyser upp guld värd.

      3. Det beror lite på var man cyklar. Jag har nytta av min lampa för att se såväl älgar som potthål och nedsläckta cyklister. Däremot så vinklar jag ned den om jag möter någon på samma sätt som jag bländar av när jag kör bil.

      4. Det finne en hel del ställen där cykelvägar går utmed trafikleder, med kraftig belysning, men cykelvägen är mörk pga att träd och buskar och i en del fall bullerplank vuxit upp sedan vägarna anlades så att cykelvägen är helt i skugga och det är helt omöjligt att se skador i asfalten grus eller is. Andra gångcykelvägar är helt mörka och går genom parker och strövområden.
        Landsväg ska vi bara inte tala om 🙂

      5. Lampor som lyser upp vägen ser också dina motpendlare och bilisterna du möter. Varför har bilar lyse tror du, och varför sitter de så långt ner? FÖR ATT INTE BLÄNDA! I skogen kan man ha starka hjälmlampor med helljus och dito styrlampor. Men bannemig inte på vägen och cykelbanor!!!
        Läs trafikförordningen ang belysning.

      6. En fördel med att lysa upp marken framför sig är att fotgängare som går åt samma håll som man själv cyklar *ser* att det kommer en cykel bakom dem och går åt sidan – utan att man behöver plinga. Fungerar förvånansvärt bra.
        Hur kollar man förresten att cykellyset inte bländar? I instruktionsbladet till min lampa står att ljuskäglan ska nå ca 10 meter. Kan man kanske rulla in till bilprovningen och be dem testa?

Kommentarer är stängda.