Stolpar i nybyggt pendlingsstråk

Publicerad den

Minns ni den här från i maj? Två stolpar som placerats mitt i cykelbanan i Farsta:

Farsta fail. Foto: Krister Isaksson
Farsta fail. Foto: Krister Isaksson

Någon dag sedan sågades bägge stolparna ner och togs bort. Men hey! Nu är en av dem tillbaks, likt en hemsökande zombie:

Braaaaains
Braaaaaains

Den här gången står den mitt i en av körfälten på ett splitternytt pendlingsstråk. Mer om den senare, först det positiva.
Det här är Kanalvägen i Stockholm – ett pendlingsstråk som används av cyklister från Nacka och Hammarby Sjöstad för att ta sig till och från stan.
Det är intressant för fler än just dem som cyklar där, eftersom det är ett sprillans nytt pendlingsstråk – i januari i år fanns det bara ritningar.
Det har alltså funnits gott om tid att ta hänsyn till de direktiv kommunen slog fast 2012-2013 när de antog Cykelplanen.
Vägen ligger dessutom intill ett nästan helt nybyggt bostadsområde och det finns gott om plats på båda sidor. Stora oanvända ytor överallt
Det handlar alltså inte om ett stråk som ligger inklämt i city bland gammal bebyggelse och oflyttbara träd. Man kan se det som ett exempel på hur det ser ut när alla förutsättningar finns för att göra ett bra stråk.
Det är sträckan i blått det handlar om:
Screen Shot 10-12-14 at 09.35 PM
Jag har skrivit tidigare om att cykeltrafiken nu leds förbi ett rödljus, med en klassisk knapp att trycka på.
Tack och lov är det inte tänkt att det ska vara så. Trafikkontoret, som ansvarar för korsningen, har nu fräst ner slingor som gör att cyklister får grönt automatiskt:
Kanalvägen pendlingsstråk 019
Cyklisten på bilden fick mycket riktigt grönt lagom till han var framme vid korsningen. Lysande.
Däruppe har de också fixat riktigt bra avrinning – vid sidan av banan. Det händer typ aldrig. Till och med gatubrunnen ligger utanför:
Kanalvägen pendlingsstråk 018
Superbra för framkomligheten – man slipper köra över gatbrunnar och med lite tur slipper man isgata på vintern. Pendlarstandard.
Men sedan lämnar vi Trafikkontorets område och in på Exploateringskontorets. Då blir det sämre.
Först är det alltså stolparna mitt i vägbanan:
Kanalvägen pendlingsstråk 011
Betongsuggan är tillfällig. Men det är inte stolpen som man ser bakom den. Det ska alltså stå stolpar mitt i högra cykelfältet längs hela sträckan. Det är dessutom nedsänkt trottoar vid varje ställe, som gör att körfältet sluttar utåt. Bra för barnvagnar och cyklister från hamnen, men mindre roliga när man ska rakt fram.
Så. Vid varje övergångsställe så kommer cyklisterna tvingas byta fil för att passera stolpen i mötande körfält. Blir det möte misstänker jag att man kommer hamna i gångbanan som går längst in mot sluttningen. Så föds nya konfliktzoner i trafiken.
Ska jag vara ärlig hade jag hellre sett en smalare cykelbana hela vägen, än som nu med stolpar mitt i. Hade man gjort den smalare hade det åtminstone blivit mer förutsägbart.
Grejen är att det finns plats. Det hade gått att lösa. 
Till vänster om vägen finns till exempel bara en enorm jordvall:
Kanalvägen pendlingsstråk 013 Jordvall
Det hade lätt gått att få plats både fotgängare, cykelbana, utan stolpar, övergångsställe och vägbana.
En fråga man kan ställa sig om man ska rita cykelbanor: Varför ser man aldrig stolpar placerade precis mitt i ena körfältet på en bilväg?
Ett annat problem just här är att de valt att göra en dubbelriktad cykelbana. Det är dåligt ur många aspekter, därför undviker till exempel Köpenhamn att använda dem (läs mer: Explaining the Bi-directional Cycle Track Folly). Cykelplanen i Stockholm däremot accepterar dubbelriktade cykelbanor.
På just den här sträckan minskar det framkomligheten för dem som bor nere på kajen eftersom de nu kör i vänstertrafik och alltså måste över gatan först.
Kanalvägen pendlingsstråk 016 övergång
Antingen måste de ta sig över övergångsställen för att komma fram. Där ska de ju helst leda cykeln eftersom de har väjningsplikt för alla andra annars. Alltså som röd linje.
På ritningen finns en ”Försänkning cykelpassage” utritad, men ingen färg på gatan, vilket skulle betyda att man ska cykla som det blåa strecket ovan. Först ut i mötande körfält, runt stolpen och ut över gatan. Framkomlighet eller hur.
Försäkning
Det här hade inte varit något problem om cykelbanorna hade gått i enkelriktad trafik på rätt sidor om vägen. Då hade man kommit på rätt sida av vägen från början och det hade bara varit att svänga höger.
För de som ska pendla till Hammarby Sjöstad, och där bor nästan 30 000 personer, så gör den dubbelriktade vägbanan sedan att man i princip släpps ut i mötande trafik. Visst, med mycket god vilja kan man kalla det korsning. Men vänstertrafiken ger den märkliga effekten att trots att cyklisterna alltså kör i samma riktning som bilarna som går i normal högertrafik, så måste de plötsligt korsa vägen. Framkomlighet, eller hur.
Kanalvägen pendlingsstråk 007 linje
Inte heller här hittar jag någon vare sig cykelpassage eller cykelöverfart på ritningarna.
EDIT: Flera har påpekat att jag inte nämner det självklara att det inte bara är en dubbelriktad cykelbana, utan också en klassisk gång- cykelbana, g/c-bana. Det kommer målas mittlinje (som försvinner med snön), men vi tycker ju som princip att g/c-banor är värdelösa eftersom de gör framkomligheten sämre och skapar konflikter mellan fotgängare och cyklister.
Inget av det här är såklart något storartat säkerhetsproblem: Det går att ta sig över vägen säkert både runt stolparna vid övergångsställena och här, där de också gjort vad jag tror är en stopplinje. Bara man saktar ner ordentligt, kanske stannar och eventuellt också leder cykeln. Men meningen var ju att pendlingsstråken skulle vara cyklisternas absolut finaste vägar, med extra bra framkomlighet.
Om man till exempel helt struntar i att cykla på pendlingsstråkets cykelbana och cyklar på vanliga vägbanan istället, där det är 30 km/h, så slipper man alla de här problemen. Då hamnar alla korsningar rätt, inga stolpar i vägen, samma bredd hela sträckan. God framkomlighet. Förmodligen snabbt plogat på vintern också. Då får man plötsligt betydligt bättre framkomlighet.
Min gissning är därför att de som bor på kajen och alla som cyklar nerför backen, mot Nacka och sjöstan, kommer välja att cykla på vanliga vägen. Vilket ironiskt nog innebär att de riskerar att vara i i vägen för kollektivtrafiken – de där som alltså inte skulle prioriteras lägre än cyklister.
Sen kommer de som cyklar mot stan använda cykelbanan, eftersom de då på samma sätt hamnar rätt, slipper alla stolpar i vägen och får god framkomlighet.

Kanalvägen pendlingsstråk 006
Från det här hållet fungerar påfarten bättre.

Det hade gått att göra en riktig pendlingsväg. Med raka, breda cykelfält hela vägen. Med rimliga cykelöverfarter och stolpfritt. Så där som man bygger när man gör vägar för bilar.
Men av någon anledning gjorde man inte det när man tog fram ritningarna i början av året.
Jag fattar inte varför. Och jag börjar bli lite uppgiven. Tillsammans med Solnabrons smala cykelbanor som man placerat cykelparkering i och allt annat vi skrivit om så känns det som om det är dags att konstatera att cykelplanen är död.
Och det är sorgligt.

61 svar på ”Stolpar i nybyggt pendlingsstråk”

  1. ”Min gissning är därför att de som bor på kajen och alla som cyklar
    nerför backen, mot Nacka och sjöstan, kommer välja att cykla på vanliga
    vägen.”
    Då gissar du rätt Christian!
    Jag har använt ”vanliga” vägen medan de byggde den här g/c-banan. Nu när den är klar så tänkte att jag testar detta skapelse och slutsatsen är att jag inte kommer använda den igen.
    Ologisk, farlig, irriterande. Pengarna kastade i (Hammarby)sjön…

  2. Jag tror det där är ett utslag av dels alla oika händer som inte vet vad de andra gör, men framförallt en grundläggande inställning att ”cyklarna måste undan så de inte är i vägen för trafiken”. Det är så uppenbart att man inte utgått från cyklisternas väg framåt när man designat. Kors och tvärs, med rödlysen och tvära korsningar över gatan, eller tätt förbi en busshållplats, på den sida där resenärerna går av.
    Hade man funderat över hur man ville cykla istället för hur man skulle få bort cyklarna hade man självklart gjort ordentliga cykelbanor på var sida av vägen, fysiskt separerade från fotgängarna. Eftersom det är 30-sträcka för bilarna hade det inte varit något problem att ha dem i anslutning till körbanan.

  3. Jag kan se en fördel med dubbelriktade cykelbanor. Det finns ju inga riktiga omkörningsmöjligheter på enfiliga enkelriktade cykelbanor, utan i stället måste den omkörda ge sig ut på gångbanan och/eller den omkörande balansera på kantstenen.
    Det finns förstås några villkor: En dubbelriktad cykelbana måste vara ordentligt separerad från parallell trafik (”Bidirectional Folly”-sidan verkar prata om att dubbelriktade cykelfält endast avskiljda med målad linje har avskaffats); bredden måste verkligen vara tillräcklig så att det går att mötas säkert (det går teoretiskt sett att cykla med en tvåhjulig cykel på en cykelbana som är 10 cm bred utan att *däcken* går utanför, men man kan inte mötas på en är dubbelt så bred som det); den bör helst aldrig ta slut så att man plötsligt hamnar bland mötande trafik på fel sida; och den ska löpa på samma sida hela vägen så att man inte tvingas korsa vägen ideligen.
    Om det är lika många korsande gator åt båda hållen borde det jämna ut sig så att man slipper korsa vägen lika ofta som man får korsa den i onödan jämfört med två enfiliga, enkelriktade cykelbanor.
    Men allra bäst är väl enkelriktade cykelbanor som *är* tillräckligt breda för att medge omkörning.
    Här i Linköping finns det bitvis dubbelriktade cykelbanor på båda sidor, och så cykelbanor som borde vara enkelriktade men där många cyklar på vänster sida. Det sades att det juridiskt var svårt att hindra cykling på cykelbana på vänster sida i färdriktningen eftersom de tekniskt sett är separata från vägen de löper längs (till skillnad från cykelfält, där man otvetydigt måste cykla på rätt sida). Hur är det egentligen?

    1. Ja, bäst är tillräckligt breda enkelriktade cykelbanor. Cykelbanor juridiskt är inte enkelriktade, en rest från förr. Det går att dock att enkelrikta dem på riktigt, genom att skylta. Det är inte svårt, det är bara att sätta upp enkelriktat-skyltar. Finns här och var i Stockholm.
      Och cykelfält räknas juridiskt som vilken fil som helst, något som gör precis allt lättare.

      1. Vilket vore enklast: att sätta upp skyltar överallt eller fixa missödet i lagstiftningen? Och man lyckas ju inte få skyltningen rätt som det är (alltid lika kul när det är skyltat som enbart gångbana från ena hållet och gc-väg från andra).

        1. Det skulle behövas ett vägmärke som betyder ”gångbana och cykelbana, fast inte på detta hållet”, så att de gående vet vad de kan förvänta sig.

    2. Finns flera problem med dubbelriktade cykelbanor. (1) I praktine byter de sida titt som tätt eller är dragna så att man i en t-korsningen måste korsa trafiken tre gånger. (2) Ingen buffertzon mot mötande trafik, så den som tycker att det är otrevligt med mötande bussar och lastbilar på armlängds avstånd till höger tenderar att driva till vänster. (3) Ofta underdimensionerade, föga mer än en cykelkärra eller lådcykel breda. (4) Ingenstans att ta vägen till höger i en krissituation. (5) Vid utfarter och korsningar kommer man ”från fel håll”: att försöka få kontakt med en förare man bara ser nacken på när man stoppas av en bil tvärsöver allt vad cykelbana heter är inte alltid helt enkelt. (6) Bill & Bull som tar tillfället i akt och cyklar i bredd och som tycker att mötande (och passerande) cyklister kan ta gångbanan i stället för att städa deras Viktiga Samtal.

  4. Jag (som ehum ritar sånt här ibland) tror att det här har att göra med att det är olika tekniska konsulter som 1. ritar väglinjerna/trafiklösningen (den är ofta dessutom uppdelad i trafik + landskap), som 2. placerar ut skyltar och ofta ytterligare en som 3. skriver den tekniska beskrivningen (som juridiskt gäller över ritningar). I beskrivningen står det med all säkerhet att skyltarna ska stå 0,75 m från vägkant, av trafiksäkerhetsskäl. Skyltarna har nog inte synts på ritning under den process då cykelbanelösningen har tagits fram, och den som skriver beskrivningen har i princip aldrig varit med i den process som lett fram till den utformning som finns på ritningen, utan kopplas in när ritningarna är klara.
    Reslutatet blir ju skit, och man borde verkligen ändra på tillvägagångssättet på nåt vis, men som rel. ung i branschen och med en vilja att förbättra det som inte funkar kan jag bara konstatera att det ofta är väldigt svårt att få mer erfarna/etablerade konsulter att vilja ändra på etablerade tillvägagångssätt. Får ofta höra ”men det är såhär man gör”. Eller, ”det är såhär Staden vill ha det”. Jamen det blir ju inte BRA säger jag. Tystnad. Ridå.

    1. Men gåncykelbanan är ju också en del av vägen. Eller borde anses vara det. Är det inte det som är problemet?

      1. Trafik ritar ofta upp gångbanan, så jo. Den tas dock ofta fram med Landskap som bevakar det som inte är körbana. Min analys är att trafik har väldigt hårda normer för hur själva vägen ska se ut (omkompromissbara jättestora radier i gathörnen t.ex, och breda gatubredder), men i princip ingenting för cykel- och gångtrafik. Det pressar man in där den får plats (har sett helt galna cykellösningar som jag egentligen inte har mandat att säga så mycket om, men brukar försöka påverka så gott det går). Sen ritar Landskap in markmaterial på trottoaren, och ev. parkbänkar, busskurer etc. om det ska finnas sånt. Och sen kommer ytterligare någon (trafik) i slutet och ritar in skyltarna. Vars placering alltså styrs i en text, som ytterligare en annan konsult skriver efter att ha granskat ritningarna.
        It’s complicated…

        1. Jag misstänker att mycket få på Trafik själva är cyklister, eller..? Även om det så klart finns en & annan. Mina fördomar säger att det däremot är gott om bilister. Jag undrar vad som skulle hända om den som planerar sådana här styggelser, själva var tvungna att använda pendelstråket i fråga. Jag brukar föreslå att det ska vara obligatoriskt för den som t.ex. gör en omläggning vid vägarbete att själv testcykla. På tid. I höstmörker, duggregn & rusningstrafik.

          1. Jag instämmer. Känner mig ofta som den enda cyklisten i projekten… (och sitter då på fel stol för att kunna bestämma själv!). Men det finns undantag, ofta unga, förhoppningsfullt inför framtiden 🙂

    2. Intressant att höra om hur det ”fungerar”. Fortsätt med att försöka påverka dina kollegor i rätt rikning, det uppskattas!

    3. Men.
      Det måste finnas någon som beställer och någon som slutbesiktigar det här?
      Är det inte de som bär ansvar? Det är de som bör returnera projektet innan det ska utföras.
      Det är bara min gissning. Naturligtvis kan det fungerar på något annat sätt?

      1. Ja, bara det att om entreprenören har byggt utifrån de handlingar och den beställning den har fått så blir det en godkänd slutbesiktning. Hur fel det än blev. Om resultatet inte bryter mot några regelverk, och i så fall är det ändå beställarens problem, inte entreprenörens, egentligen. Det gäller att vara påläst och MED som beställare!

  5. Jag har aldrig fattat konceptet med barnvagns/rullstols-ramperna vid övergångsställen. De gagnar ingen. Om de ska sänka ner kanstenen bör de göra det längs hela bredden av övergången! När de gör det bara för en liten bit kan de som rullar bara nyttja den biten (och man hoppas att de ser den innan de rullar in i kantsten) – inte sällan nyttjar de som går även den biten så ramperna är inte till de rullandes fördel att de finns där. Om man istället sänkte ner längs hela bredden av övergången slapp alla kantstenen och alla kan rulla över var som helst. Antagligen är det också lättare att bygga också. Nuvarande lösning är övertänkt.

    1. Grejen är att nu är det huvudsakligen anpassat efter synskadade, som behöver kanten. Utformningen följer Stockholms Stads typritningar (Teknisk Handbok, finns på nätet).
      Jag håller med om att det blir lite galet när 2/3 av kanten är anpassad efter kanske 1/1000 av användarna, det borde såklart vara omvänt förhållande. En smalare bit med hög kantsten alltså. Särskilt eftersom det ska vara ett ledstråk med taktila plattor som leder fram synskadade till vägkanten, då hamnar de ju rätt även om det är en smal passage som har hög kant menar jag.
      Svårt det där med att vikta olika handikapp mot varandra när de tekniska lösningar som gagnar en blir till hinder för en annan!

      1. Synskadade behöver alltså kanten vid övergångsställen, men inte när de går på GC-vägar, där nivåskillnad anses vara djävulens avkomma och en linje anses räcka. Varför har man inte tänkt på synskadade här?
        Dessutom finns ju taktil beläggning som används i t.ex tunnelbanan och flitigt i andra länder, som kan användas för att informera om att man har kommit till vägen… Just det där med kanstenen för synskadade känns som en felaktig lösning – det lär finnas bättre lösningar.

  6. Med tanke påhastigheten cykelpendlare får upp i backen så blir det nog som du säger, fortsatt cyklande i körbanan. Något jag iallafall kommer fortsätta med. Från Nacka hållet kommer nog de flesta att även forsättningsvis hoppa ner från cykelbanan och ta bilväg innan rastgården för att slippa ev. rödljus.

    1. Jag ska testa rödljuset, jag har inte cyklat där på någon vecka. Men när jag var där i måndags och fotade så blev det grönt i princip omedelbart när cyklisten på bilden kom fram.Kan ha varit slump dock.

      1. Testa gärna om även cyklisten som kommer t.ex. 15 s efter den första får grönt! 🙂 Måste vara slump. Jag kan tänka mig att man får grönt direkt men bara på natten när inte någon bil ska köra.
        På Solnabron hade de också sådana slingor som gjorde att cyklister fick grönt ganska fort men nu verkar det inte fungera längre…

    2. Jag tar alltid bilvägen här, cykelbanor som har byggts på senare år är alltid fällor när jag kör runt med tung last och har ingen möjlighet att hoppa ner för trottoarkanten… Äldre cykelbanor är iaf ärliga – de är antingen breda nog, eller inte.

  7. Det borde väl åtminstone finnas någon tjänsteperson som har haft ansvaret som kan kommentera. Uppgivenhet är det minsta jag känner när jag läser detta. Jag blir snarare arg och lite ledsen över att våra skattepengar inte förvaltas på det sätt som de skall enligt riktlinjerna. Hur kan det fortgå? Görs det inga utvärderingar?

  8. Det grundläggande felet är att det är en trottoar, en gångbana, som de målat cyklar på och satt upp cykelbaneskyltar.
    Totalt olämpligt att ett regionalt cykelstråk ska klämmas in bland gående, lekande barn, fikande pensionärer. Spelar ingen roll hur bra utfört det är i övrigt, fordon ska inte dela utrymme med gående.

  9. Tanken är ju att cykelbanan ska fortsätta rakt fram förbi hela Henriksdalskajen för alla cyklister som kommer från Värmdö och Nacka. Kan någon förklara varför den inte byggs. Det har stått stilla hela sommaren.

    1. Ja, just nu är den stoppad av ett staket. Vet faktiskt inte. Men jag tror även här att de flesta som är på väg till Nacka/Värmdo kommer ta vanliga vägbanan och rondellen, för att slippa köra bland stolpar och fotgängare på g/c-banan.

  10. Någon som sitter på Twitter borde skicka länken till Per Ankersjö, han brukar få såna saker fixade fort.

      2. Är det inte skifte den 20:de oktober, sitter det verkligen ingen på makten till dess?

        1. De gamla ledamöterna sitter väl kvar i tex trafik-och renhållningsnämnden tills de nya är utsedda?

  11. Var ligger egentligen ansvaret för detta? är det kommunen eller entreprenören som ligger bakom det? Man kan prova lägga ut bilder på detta arbete på ansvarigs facebooksida, det kan ha en väldigt avskräckande effekt på framtida kunder.

  12. Det positiva är att trafikkontoret verkar tagit till sig cykelplanen och ändrat sitt sätt att jobba. Resten verkar tyvärr vara ett fall av ”så här har vi alltid gjort” och inte orkar de ändra sig heller.

  13. Träffsäker analys! Tack för att ni lägger tid på att göra det jobbet. Hoppas att någon ansvarig läser och tar till sig något.

  14. Bedrövligt. Vore ju väldigt intressant att få höra kommentar från ansvarig planerare.

Kommentarer är stängda.