Stockholm, en cykelstad som Amsterdam och Köpenhamn. Eller?

Publicerad den

Så här skriver Stockholms Stad på sin hemsida, under rubriken ”Cykelstaden Stockholm”:
Konkurrera med Amsterdam
Men så här säger Anton Västberg, som jag precis lärt mig är cykelsamordnare på i Stockholms Stad i programtidningen för cykelutställningen på Arkitekturmuseum:
Rum för resande
Här kommer ett tydligt ”Woah! Hold your horses”. Visst, vi ska bli bättre för cyklister. Men.
Och däri någonstans tror jag man kan hitta förklaringen till saker som trafikomläggningen på Skeppsbron som vi skrivit om. Om inte hela organisationen bestämt sig för tydliga mål, utan velar runt efter eget huvud, så är risken stor att man bara gör som man alltid gjort.
Tipstack till Sven-Åke.

24 svar på ”Stockholm, en cykelstad som Amsterdam och Köpenhamn. Eller?”

  2. På tal om cykelutställningen, upptäckte nyss att kunskapskanalen sänder lite seminarier därifrån.
    Tex idag (17:30-18:10) ska visst Fredrik Gertten berätta om sin kommande film, ”Slaget om gaturummet”
    (Bilen är död. Det är budskapet från dokumentärfilmaren och journalisten Fredrik Gertten. I sin kommande film granskar han det som han ser som cykelns största hot – bilindustrin. Här diskuterar han arbetet bakom filmen. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.)
    Lite andra grejer också, Köpenhamn, London, Amsterdam. Idag och kommande dagar. Allt verkar tyvärr dock ligga i blocket ”UR Samtiden”

  3. Någon som har sett om det har kommit några sk. cykelöverfarter? Visserligen så är det endast en månad sedan om vägmärket kom, så nybyggen lär ju vara svårt, men tänkte att det kunde finnas där det finns gropar och annat som gör det obekvämt att köra snabbare än 30 km/hm, som nu var kravet för att vägmärket skulle användas.

  5. Är detta årets cykelscoop eller? Man bygger luftslott med tomt prat när man egentligen inte har för avsikt att göra någonting. Kejsarens nya kläder!
    Den moderna människan har blivit för bekväm och följden har blivit onödiga välfärdssjukdomar. Ytterst få kroppsarbetar längre och vi sitter mest hela dagarna – hemma, till och från jobbet och när vi är på jobbet.
    Hur får vi mer yta i innerstan? Skrota hälften av alla busslinjer, gör busslinjerna rakare med färre hållplatser. Folk får gå lite längre till en busshållplats men det har väl ingen dött av tidigare?
    Ryggont lindras inte med mer sängläge. Svag muskulatur förbättras inte med korta gåsträckor.
    Bort med ALL privatparkering på huvudgator, folk får parkera inne i kvarteren eller köpa garageplats. Bygg bredare trottoarer med inbyggda raka inbyggda cykelbanor. Privatbilister som fulparkerar ska upptäckas omedelbart (gärna med filmkameror) snabbt sätts det på hjullås, bogseras bort och hämtas ut i förort för dyr peng. Sedan gör de bilisterna inte om det.
    Fler bilfria gator (typ Kungsträdgårdsgatan), rödmålad asfalt i hela innerstan och inte bara vid farliga korsningar.
    Förorterna då? Självklart, där är rakare vägar, tydligare skyltning eller bättre underhåll A och O. Men när jag cyklar i förorten är det inte utrymme som saknas (även om cykelvägarna hamnar alltid sist och slingrar sig hit och dit) utan det är inne i stan (där alla vill vara) som alla trafikgrupper slåss om utrymmet.
    Politik är att vilja sa Palme. Stadshuset vill ingenting för cyklismen – oavsett vilka som sitter där. Däremot vill både Stockholm och Solna plöja ner miljarder på att bygga en varsin idrottsarena samtidigt. Då minsann finns det pengar.

  6. I Uppsala är detta klart uttalat av kommunrådet Stefan Hanna själv. Ambitionen är att dubbla kollektivreseandelen från 10 % och medvetet kalkylera med en minskad cykelandelen (28 %).
    I praktiken betyder det att cykelbanan fortfarande är dragspelet som kläms ihop när det blir ont om utrymme. I denna expansion av förtätning ska bussarna ska ha egna stomfiler. Ett helt nytt område ska bebyggas i centrala staden, Rosendal. Ett gent bussstråk ska dras rakt genom området. Av någon anledning ska det också vara bilväg fast det finns en stomväg utanför området.
    Följden blir fyra filer, plus två parkerings”filer” + gc-bana. Av totalt 29 meters gatubredd föreslås fotgängarna få 2+2 meter och cykelbana 2+2,5 meter. Det blir ganska absurt att områdets huvudgata skulle ha tvåmeterstrottoarer.
    PS: Dmitris länk var huvudet på spiken. Tack för den.

  7. Herbert Thiemens twittrade om en gata i Utrecht som transporterar 50.000 personer/dag. 35.000 i buss och 15.000 på cykel. Jag har ingen koll på busstrafiken i stockholm men motsvarande för biltrafik blir typ Huddingevägen med 40.000 fordon/dygn.
    http://instagram.com/p/t7-2wtGM7T/

  8. Det är ganska oroväckande att stadens cykelsamordnare verkar fokusera på det man inte kan göra. Får mig att undra lite vad han har för bakgrund.
    Jag tycker iofs att det är rimligt att inte försämra för kollektivtrafiken för att förbättra för cykel, men i verkligheten torde det vara ett icke-problem. Det är knappast cyklisterna som är i vägen för bussar mm i någon utsträckning.

  9. Varför inte konkurrera med kollektivtrafiken? Det är det dummaste jag har hört. Ju fler som byter från buss eller tunnelbana till cykel ju attraktivare blir det att åka kollektivt, då det frigörs mer plats för t.ex bilister som ogillar trängsel. Dessutom är ju inte SL direkt en kassako, om fler börjar cykla kan man dra ner på trafiken och spara pengar. Bussar är dessutom högljudda, trafikfarliga och miljöovänliga – jag föredrar att ha en cykelbana med 10000 cyklister om dagen utanför fönstret än en buss som går förbi varje timme.
    Det där med att man inte vill konkurrera med kollektivtrafiken är för övrigt en åsikt som har framförts av Ulla Hamilton.
    Londons cykellobbygrupp London Cycling Campaign har precis antagit en policy som ska se till att organisationen inte alltid faller på knä och backar från sina krav, om kollektivtrafik nämns som anledning att cykelinfra inte får plats eller byggs undermåligt.
    Så ser det ut: http://www.voleospeed.co.uk/2014/10/motion-on-buses-and-modal-share-in.html
    I Stockholm är det rätt vanligt att cykellobbyn och cyklister i allmänhet tystnar så fort en cykelinfrastruktursåtgärd inverkar negativt på kollektivtrafiken. Cyklister vill gärna prata om att bussar är visst bra för att de är precis som cyklister (tysta, rena och frihetsgivande?), och bussförare är cyklisternas vänner eftersom de gör samhället en tjänst.
    NEJ. Jag vet inte hur det ser ut i Stockholm, men i London har bussar och bussförare blivit statistiskt sätt den farligaste fordonstypen vad gäller cyklisters överlevnad och säkerhet. Farligare än lastbilsförare. Stora fordon står för över 50% av dödsfallen i trafiken i London.
    Ska något liknas vid cykling så är det personbilism. Cykling är frihet – inga tider att passa, kostar inget, fritt från trängsel med andra, transport från dörr till dörr, snabbare. Precis som bilismen marknadsförs, även om verkligheten är en annan.
    Kollektivtrafik är bra, men det är knappast något som ska likställas eller diskuteras som ett alternativ cykling.
    Det är äpplen och potatisar, och det är dags att Stockholms stads tydligt sättet prioriteringarna. Inte ”kollektivtrafik, gång och cykling” ska prioriteras högst utan sätt en tydlig ordning för VARJE enskild grupp och då borde cykelmänniskor verka för att cykling hamnar högst på listan.
    Det är dags att cyklister slutar fjäska för SL, fotgängare och andra grupper och sätter tydliga krav.

    1. Jag tror faktiskt att det är formulerat så i Framkomlighetsstrategin: Först kollektivtrafik, sedan cyklar, sedan bilar. Om jag minns rätt.
      Men jag tror att i praktiken är det väldigt sällan det finns någon konflikt mellan framkomlighet för kollektivtrafik och cyklister. Det var ju tex inte det på Götgatan i alla år.

      1. Kunde inte hitta något vid en snabbtitt, inte heller minns jag att det tydligt står där att något ska prioriteras. Utan det är alltid rätt luddigt och…mja, läs själva:
        ”Stockholm innehåller en stor variation av stadsmiljöer. Det finns inte en princip för hur man ska prioritera mellan olika färdsätt eller funktioner i väg- och gatunätet utan olika prioriteringar kommer att gälla i olika stadsmiljöer, vid olika tider och utifrån olika funktioner.”
        ”Fler människor och mer gods ska kunna förflyttas genom att fler använder kapacitetsstarka färdmedel; d.v.s. kollektivtrafik, cykel och gång, samt godsfordon med hög beläggning”
        ”Fler kollektivkörfält och cykelfält/cykelbanor”
        Det finns en pyramid som visar att cykel och gång är de mest platseffektiva transportslagen, med kollektivtrafik på andra plats, men jag kunde inte hitta någonstans att man har sagt ”så här ska det alltid prioriteras”, utan prioriteringarna är tydligen kontextberoende. Kanske förklarar en del.

      2. Götgatan och kollektivtrafik? Där går väl bara 66:an som max går en gång var 15:de minut.

    2. Det går inte att jämföra London med Stockholm, det är lätt att glömma att Stockholm är en småstad. Det går så många bussar i London att du på vissa gator har fler bussar än vad som surrar runt i hela Stockholmsinnerstad.
      I London måste du ta striden med bussar för att få plats för cyklister inte bara vid busshållplatser, så klart så är det en strid som Nederländerna redan har tagit. http://bicycledutch.wordpress.com/2013/09/05/riding-around-the-bus-stop/

      1. I London står stora fordon för runt 10-15% av trafiken, precis som i Stockholm. Men samtidigt står stora fordon för över 50% av trafikdödandet. Vi snackar inte om absoluta tal utan procent.
        Bussar är farliga fordon som förutom sina tekniska brister, också ofta framförs av outbildade och bittra förare som gärna använder sitt fordon som vapen eller maktverktyg.
        Menar du att du aldrig har blivit prejad, tutad på, påkörd eller nästan påkörd av en bussförare i Stockholm?
        Det är bara ge sig ut på Långholmsgatan en morgon. Försök att inte ta striden med bussförarna där så åker du i backen direkt.
        Incidenter med bussförare sker flera gånger i veckan för mig, och jag ser flera gånger i veckan andra mindre erfarna cyklister som råkar ut för incidenter med bussförare.

        1. Den bästa vägen är att leda en cykelbanan innanför busshållplatsen (samma länk som ovan) istället för att leda ut cyklister bland bussar och bilar på en 50 väg. Problemet med Skeppsbron är ett utmärkt exempel på detta.
          Alltså nej brukar inte bli prejad av bussar under mina ~40min i innerstan per dag, det är ett aktivt val att stanna bakom bussar och inte köra om. Jag tycker att du borde göra samma sak om du verkligen har konflikter med andra trafikanter så ofta. Att folk (du) väljer att köra om bussar vid dåliga tillfällen är förklarligt, och det är synd att vi ska stå inför det valet överhuvudtaget.
          Långholmsgatan är verkligen ett utmärkt exempel på en gata där det är illa, Skeppsbron hade en hemsk trottoar nu har den en helt hemsk cykelbana också, mycket slöseri på utrymme där. Asfaltera en barnvagnsväg på kajen och ta bort Ånedinlinjens tullområde.

        2. Jag måste faktiskt säga att INTE alla bussförare är bittra och vill köra ihjäl cyklister bara för att ”de har ju deras cykelbana där! (och inte ska befinna sig på hennes väg då)” Vissa är väldigt trevliga, stannar och släpper oss förbi. Så, det är nog som i alla andra slags transport. För att det finns ju bittra och outbildade cyklister också… kanske inte lika farliga dock.

        3. ”Menar du att du aldrig har blivit prejad, tutad på, påkörd eller nästan påkörd av en bussförare i Stockholm?”
          Nix, detta har aldrig hänt mig. Bussar är stora, långsamma, förutsägbara med sin färd som har bestämda stopp och de använder alltid blinkers.
          I innerstan har de dessutom förtur när de blinkar och eftersom det är nyttotrafik ska ALLA släppa förbi dem.
          Har som sagt aldrig haft problem med bussar och vinkar glatt förbi dem (även om jag har företräde med bil eller cykel) så de kan hålla både sin tidtabell och sitt lugn.
          Om busschaufförer blir stressade så är det troligtvis för alla trafikanter som INTE släpper förbi dem utan gasar (eller trampar fortare) för att hinna före.
          Innerstans riktigt farliga trafikgrupp är taxichaufförer. De kan stå parkerade överallt, en dörr kan smälla upp mitt framför en, de toksvänger in mot trottoaren utan att använda blinkers eller kolla den dolda vinkeln först och förbjudna u-svängar är vardagsmat.
          När jag cyklar måste jag alltid hålla järnkoll på taxibilarna. De är dessutom fler än bussarna.

  10. Det blev nästan ännu roligare om man fortsatte läsa. ”Vi vill inte ta plats från bussarna utan hellre bilarna, men det är svårt att ta plats från bilarna eftersom bussarna är där också.”
    Catch 22. Det här numera billobbyns faboritargument. Klart ni ska bygga mer vägar för bilar, man kan ju köra buss på dem också.

    1. Det var förövrigt samma argument om plogning, att om man började ploga cykelbanorna i rimlig tid så skulle kollektivtrafiken och utryckningstrafiken haverera. Det går *alltid* att hitta ursäkter till varför man inte ska satsa på cykling.
      Frågan är: Hur mycket skulle det inkräkta på kollektivtrafiken och var när man bygger vettiga pendlingsstråk? Hur ofta står konflikten just mellan de två? Är det jätteofta, som det verkar när man tar det som första exempel? Eller är det bara ett sätt att slippa?

      1. Konflikten står mellan biltrafiken och kollektivtrafiken. Tog man bort alla bilar skulle bussarna inte ha problem att komma fram och det skulle finnas plats för cykelbanor i stort sett överallt. Men med mängden biltrafik vi har idag så kan inte bussar och bilar dela fil överallt eftersom de skulle fastna i köerna. Därför har vi egna körfält för bussar. Ska bussar och bilar dela körfält måste antalet bilar reduceras på något sätt. Problemen med brist på utrymme är väl störst på huvudgatorna och ett skäl till det är att trafiksaneringar i enlighet med SCAFT flyttat biltrafiken dit. Förr var det populärt att föreslå att cyklister skulle ledas till mindre trafikerade parallellgator. Kanske är det biltrafiken som ska flytta istället? Och bara ha fotgängare/cyklister/kollektivtrafik på huvudgatorna som i bilden från Utrecht.

Kommentarer är stängda.