Cyklister har inte alltid väjningsplikt

Publicerad den
Screen Shot 10-13-14 at 01.47 PM
Foto: Tony Nordin.

EDIT: (Juni 2022) Bilden delas igen – notera att sedan 2015 så har reglerna för väjningsplikt ändrats. Se det här inlägget för mer information.

Bilder på den här skylten brukar valsa runt med jämna mellanrum, kanske till och med just den här bilden:
Jag vet inte riktigt var den var uppsatt, någon sa att den satt uppsatt i Gävle på 90-talet (någon som vet?), EDIT: De sitter uppe i Gävle nu och har tydligen funnits där sedan 2006, men oavsett så stämmer den inte, trots respektingivande paragraftecken. Den stämmer lika lite som GP’s artikel ”Cyklist – de här reglerna gäller”, som fortfarande påstår att:

Cyklister ska lämna företräde till andra trafikanter vid gatukorsningar om inget annat sägs.

GP’s påstående är mer fel än skylten på bilden – cyklar man i blandtrafik eller i cykelfält så gäller samma väjningsregler som för övrigt trafik.
Men det verkar vara en spridd missuppfattning, att cyklister alltid har väjningsplikt. Vilket alltså är fel.
När det gäller skylten så räcker det med att gå till Transportstyrelsens broschyr ”Cykelöverfarter” och bläddra till sidan sju för att hitta undantag:

Screen Shot 10-13-14 at 01.43 PM
Källa: Transportstyrelsen

Notera bara att bilden sedan första september visar ”cykelpassage”, inte cykelöverfart, men reglerna är desamma. Här råder alltså sk dubbelt ansvar. Båda parter ska ta hänsyn till varandra, så ”bilist stannar också för cyklist”. Och för de nya reglerna kring cykelöverfart, läs: ”Nu införs väjningsplikt vid cykelöverfarter”. Men i korthet har korsande trafik numera väjningsplikt för cyklister som cyklar över cykelöverfarter.
Riv ur, spar och visa dem som envisas med att påstå att cyklister alltid har väjningsplikt.

23 svar på ”Cyklister har inte alltid väjningsplikt”

  1. En kollision mellan en bilist och en cyklist på en cykelpassage kan, enligt mig, inte uppstå om cyklisten inte är ute på cykelpassagen. Det är en fysisk omöjlighet att köra på någon som inte är ”i vägen”. En kollision innebär således att båda parter brustit i sitt lagansvar. Bilisten utsätter cyklisten för fara om denne inte anpassat sin hastighet på ett sådant sätt så att denne kan stanna säkert om något oförutsett händer. Cyklisten har inte säkerställt att passage kan ske utan fara om det de facto sker en kollision. Delat ansvar alltså.
    Men redan 2001 punkterade hovrätten syftet med denna lagstiftning genom att påstå att cyklisten ”var på väg ut” och lyckades på så sätt radera bilistens ansvar i olyckan. Var gränsen går framgår inte. Måste hela framhjulet vara ute för att ”på väg ut” ska bytas mot ”ute”? Halva cykeln? Får ingen del av cykeln nudda vägkanten?
    Enligt mig är man antingen ”ute” på cykelpassagen eller inte. Att vara ”på väg ut” innebär att man inte är ute men ämnar att åka ut. Vid det tillfället kan en kollision inte äga rum eftersom cyklisten inte befinner sig på passagen.
    Jag tror det kan vara bra för landets cyklister att känna till att hovrätten inte delar den uppfattningen.

    1. Gäller det här vara cyklister eller finns det en liknande hovrättsdom om någon gående som blivit påkörd av en bilist?

  2. Senast jag kollade så får man på stadsnivå frångå och skriva egna regler för viss framfart i trafiken. Cyklist skyltarna är en sådan omskrivning vad jag har fått veta. Därmed inte sagt att jag håller med om det de säger. Cyklister är fortfarande ett ”mjukt fordon” och bilar bör visa hänsyn till dem, förutsatt att cycklister beter sej som folknintrafiken de med. För det skall väl inte stickas under stolen med att det finns vissa som inte tar hänsyn till någon annan än deras egen ”rätt”.

  3. Christian, du har lagt ut sidan 7 i broschyren, som beskriver bilistens förpliktelser, men i den del som beskriver cyklistens förpliktelser står det att vid en obevakad cykelpassage har cyklisten väjningsplikt. Det står också att cyklisten och bilisten har nåt slags delat ansvar, vilket jag tycker är en helt verklighetsfrämmande ide. Det kan fungera vid en motorvägspåfart där bilarna har ungefär samma riktning och fart, men inte vid en korsning där antingen det ena eller andra fordonet åker först. Det är inte konstigt att fet uppstår förvirring när reglerna är så otydliga.
    Min praktiska erfarenhet är att dom flesta bilister faktiskt lämnar företräde vid cykelöverfarter. Om det beror på att dom är vänliga, eller inte känner till trafikreglerna får vara osagt.

  4. Christian, det finns väl inget som säger att bilderna i Transportstyrelsens broschyr utgör undantag (som du skriver) från cyklisternas väjningsplikt vid utfart på cykelpassage? Det måste betyda att både bilisten och cyklisten har väjningsplikt i de situationerna.
    För att cyklisterna skyldigheter ska upphöra att gälla kan man tex skylta med väjningsplikt:
    Trafikförodningen Kap 2. 2 § ”En trafikant skall följa anvisningar för trafiken som meddelas genom ett vägmärke, en vägmarkering, en trafiksignal eller ett sådant tecken av en vakt som avses i 5 kap. 2 § vägmärkesförordningen (2007:90). Om en anvisning innebär en avvikelse från en trafikregel gäller anvisningen framför regeln.”
    Den paragrafen blir riktigt intressant att tillämpa i bild 2 av Tonys bilder. Huvudledsskylten står till höger om cykelbanan, gäller den då för cyklister? och väjningsplikt finns på tvärgatan. Isåfall är ”gävleskylten” helt felaktig där.

    1. Utformar man en skylt som den här är gjord så förenklar man medvetet för att få ut ett budskap. Budskapet här är att det är cyklars ansvar att stanna oavsett omständigheter när de kommer ut på cykelöverfarter eller cykelpassager.
      Det är fullständigt felaktigt och dessutom farligt, eftersom det ger bilister den felaktiga uppfattningen att det bara är att köra.
      Vill man grotta ner sig i juridiken kan man börja prata om dubbelt ansvar. Så här står det i trafikförordningen:
      3 kap, §61:
      En förare som närmar sig en obevakad cykelpassage ska anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklande och mopedförare som är ute på cykelpassagen.
      En förare som ska köra ut ur en cirkulationsplats eller annars efter att ha svängt i en vägkorsning ska passera en obevakad cykelpassage ska köra med låg hastighet och lämna cyklande och mopedförare som är ute på eller just ska färdas ut på cykelpassagen tillfälle att passera.
      Det är i praktiken, om man skriver skyltar för lekmän, en väjningsplikt. Om det kommer cyklist, så ska hen ges tillfälle att passera.
      Det dubbla ansvaret kommer i 6 kap, §6:
      Cyklande eller förare av moped klass II som ska färdas ut på en cykelpassage ska sänka hastigheten och ta hänsyn till fordon som närmar sig passagen och får korsa vägen endast om det kan ske utan fara.
      Cyklande eller förare av moped klass II som ska färdas ut på en cykelöverfart ska ta hänsyn till avståndet till och hastigheten hos fordon som närmar sig överfarten.
      Redan där är Gävleskylten alltså direkt felaktig. Jag skulle dessutom hävda att ansvaret är starkare formulerat i §61, eftersom det uttryckligen talar om att låta annan trafikant passera, medan §6 bara pratar om att passage endast får ske ”utan fara”.
      Det hade såklart gått att förtydliga det dubbla ansvaret på skylten och haft med paragrafer på riktigt istället för bara tecknet, men då hade den såklart inte blivit lika klatschig.
      När det gäller cykelöverfart är den helt felaktig numera, eftersom det står:
      61 a § Vid en cykelöverfart har en förare väjningsplikt mot cyklande och förare av moped klass II som är ute på eller just ska färdas ut på cykelöverfarten.

  5. Liksom Anders Norén tror jag att mycket av förvirringen kring trafikregler och cykel handlar om att förordningar och utformning inte hänger ihop. I trafikförordningen är cyklar fordon och i trafikplaneringen är cyklister i stort sett samma sak som gående. Jag tror mycket av trafikförordningen (cyklister är skyldiga att använda cykelbana, cyklister har väjningsplikt när de lämnar cykelbanan) är från 30-40-talet när de första cykelbanorna byggdes i Sverige. Många av reglerna nämns i filmen ”Kiven icke på vägen” från 1947. (finns i filmarkivet). Då fanns det i stort sett bara cykelbanor längs de stora infartsvägarna i Stockholm och de hade inte särskilt många anslutande vägar. Dessutom visar den här bilden från Midsommarkransen att cykelbanan avslutas 20-30m innan korsningen, så situationen att cyklisten får väjningsplikt i varje korsning uppstår inte.
    https://www.flickr.com/photos/53303620@N03/5055061195/in/set-72157624675657969/lightbox/

  6. Jag bodde i Gävle när kommunen satte upp dessa skyltar, sommaren 2006. De
    stämmer i stort sett eftersom det bara finns enstaka obevakade
    cykelöverfarter (nu: cykelpassager) i Gävle.
    Lustigt nog så är en (1) av de få obevakade passagerna faktiskt skyltad med konventionell väjningspliktsskylt
    Nu slår det mig att skylten faktiskt är väldigt felaktig: den talar om _cykelbana_. I Gävle, liksom i de flesta kommuner i Sverige, finns nästan inga cykelbanor (Gävle har ca 5 km). Däremot massor av GC-banor, ofta omskyltade trottoarer.

    2. Dessa skyltar sitter/satt alltså uppe vid i stort sett alla obevakade platser där cykel- och biltrafik korsades i innerstaden med omnejd. Utformningen är enligt den ”skojiga” grafiska profil man har för cykelfrågor sedan slutet av 1990-talet (leksakstrafikanter är vi allihopa, allihopa, allihopa…)

      1. Tänkte svara med bilder från Gävle på korsningar där bilar skulle ha väjningsplikt, men när jag tittade närmare på dem insåg jag att samtliga saknade överfartsmarkering. Är det generellt så i Gävle?

        1. Ja, fast om det är avsiktligt eller bara en konsekvens av bristande gatuunderhåll vet jag inte. Vägmarkeringar måste ju målas om vartannat-var tredje år i det här landet så om inget görs så försvinner de och med dem de tillhörande trafikreglerna.

    2. Skulle just säga att jag såg dessa i Gävle så sent som i somras. Tror det var i korsningen Drottninggatan/Kaplansgatan. Tog också en bild men har den inte här på jobbet.

Kommentarer är stängda.