Välkommna cyklister!

Publicerad den

I förrgår postade Polisen.se en text med rubriken ”Är du en säker cyklist?” (Vi skrev om det här). Och igår började polisens många Twitterkonton dela länken, bland annat Cyklistbloggens favoritpoliser YB_Södermalm.


De är nästan alltid vettiga, men just här är de faktiskt ute och cyklar. Rikspolisens text innehåller i princip bara skrämmande statistik och hot om böter och inga tips eller råd alls. Vi vill inte bara gnälla, utan passar istället på att tipsa om vår gamla vår-post med tips och råd. Om hur man cyklar säkert. Varsågoda!

Det märks att våren är här. Antalet cyklister har ökat rejält bara de senaste dagarna och det verkar som allt fler ser fördelarna med att cykla till jobbet. Härligt!

Critical Mass August 2009 - 8
Nu tjocknar det på i fälten. Foto:Neal Lantela Expletive deleted CC BY-NC-SA 2.0 
Nu när cykelbanorna fylls på tänkte vi på Cyklistbloggen att det kan vara på plats med lite tips för smidigare framfart. Målet är att alla ska komma fram så smidigt och säkert som möjligt.

    • Håll till höger. Vill någon stressa förbi dig till vänster, låt dem göra det. Om du cyklar på en kombinerad gång och cykelväg, åk gärna ut i gångbanan så är det lättare att komma förbi. Men se till att det inte kommer någon gående (duh).
    • Stanna vid rött ljus. Det är bara irriterande med folk som tråcklar sig förbi ett rött ljus. Om du ändå har så bråttom att du absolut måste köra mot rött ljus, fortsätt då ha bråttom även när du passerat trafikljuset. De som väntat på grönt kommer annars med utvilade ben att hinna i fatt dig på några sekunder och bli irriterade över att tvingas köra om. Eftersom Stockholms cyklister oftast har ”röd våg” och måste stanna vid precis varenda trafikljus så kan det bli en del omkörningar. Det blir heller inte lagligare för att du rullar jäättelångsamt förbi rödljuset. Det ser mest löjligt ut.
    • Först kör fortast. Det är okej att tränga sig förbi en hel kö med väntande cyklister vid ett rödljus och ställa sig först, om du får plats och har bråttom. Men fortsätt då ha bråttom när det blir grönt, slörulla inte över.
    • Tänk tecken. Tecken när man ska svänga gör att både bilister och cyklister ser vart du ska. En bra grej.
    • Plinga! Är du osäker på om någon sett dig, flyttar sig inte den framför när du vill om, traskar någon i cykelbanan? Använd ringklockan!
    • Lastbilar och högersväng = död. Utgå från att lastbilschaufförer är blinda och helt ointresserade av att kolla i backspegeln om någon cyklist står i cykelfältet brevid. Eller vänta, utgå från att de är ute efter dig. Undvik att stå till höger om lastbilar vid rödljus, även om det finns ett cykelfält där.
    • Utgå från att de som planerade cykelfälten inte visste vad de skulle användas till. Det här är en viktig regel. Cykelfälten ligger där de ligger för att det fanns yta över, inte för att det är bästa platsen för cyklar att befinna sig på. Räkna med att du kommer behöva improvisera ibland, till exempel genom att inte cykla upp till höger om en lastbil. Eller genom att lämna cykelfältet för att undvika en taxikö, ett vägarbete, en container, eller som vid Nybroplan, ett stort träd.
    • Laxa inte. Cykelbanorna är oftast enkelriktade vilket är rätt smart med tanke på att de oftast är för smala ändå. Så cykla inte mot strömmen som en parningssugen lax. Du riskerar en frontalkrock med andra cyklistkollegor i värsta fall, och i bästa fall arga tillrop. Låt bli.
    • Kliv av = lämna. Om du kliver av och leder är du inte längre cyklist utan fotgängare. Lämna cykelbanan!
    • Cykla inte i par. Cykefälten är inte breda nog för det. Och du kommer ändå inte kunna prata med din kompis utan att köra in i fotgängare. Eller containrar, taxibilar, frontlastare eller annat som också befinner sig i fältet.
    • Du har inte företräde. När du ska cykla över ett övergångsställe. Inte ens om det är en cykelöverfart. Formellt får bilisterna inte köra över dig när du väl är ute, men det är bara teori.
    • Kör inte över fotgängare. Det kan verka som ett onödigt råd, men det är lätt hänt när tjugo cyklar kommer i vägbanan och ingen av dem stannar vid övergångsstället.
    • Tänk på farten. Apropå fotgängare verkar många cykelbanor vara byggda för att maximera risken för en kollision mellan cyklister och fotgängare. Lättaste sättet att minska den risken är att dra ner på farten.
    • Tänk på var du kör om. När du kör om långsammare cyklister, tänk på att inte göra det precis innan eller i korsningar, på backkrön, snäva kurvor eller på andra ställen där sikten är skymd. Utgå från att stadens cykelbanor och fält alltid är för smala för att köra om utan att plinga.

Välkommen till en friskare vardag och ett roligare sätt att ta dig till jobbet. Sprid gärna dessa tips till andra som du vet cyklar, så ses vi ute på stan! (och har ni fler tips? Lämna i kommentarsfältet nedan!)

44 svar på ”Välkommna cyklister!”

  3. Bästa listan! Men jag vill lägga till en: håll till höger, utom intill parkerade cyklar. Bättre för alla! Jag cyklar rätt snabbt, men försöker att ligga en bit ut åt höger, det finns ju alltid de som cyklar snabbare. Och det blir bara ett problem om det är en massa folk i vägen 🙂

  4. Det är också bra att satsa på kvalitativ träning utanför city- oavsett om det är långdistans eller tempo. Ett tips för er som vill bli riktigt bra cyklister är att planera in tid för cykling utanför stan (ex Ekerö eller Söder om stan, norrort har massor av fina leder). M a o det finns toppenträning utanför stan och fördelen är att a) andra cyklister blir mindre irriterade b) du minskar olyckor c) du framstår definitivt som smartare och d) du blir nog en snabbare (om det är ett mål) cyklist på kortare tid med kvalitetsträning.

    1. Det trista är att om man inte har bil at ta cykeln med ut till dessa ställen så är det en bra bit att cykla (någon mil enkel resa) och inte alltid speciellt trevliga ställen att cykla på för att ta sig till t.ex. Ekerö eller bortom Upplands Väsby. SL? Försök ta en trike eller en annan icke-ihopfällbar liggcykel på ett pendeltåg … Och i riktning Bålsta stannar tåget pga banarbeten i påsk i Spånga.
      F ö var hittar man dessa fina leder? De cykelkartor jag sett har varit hopplösa; leder av typen Sverigeleden är inte (alltid) lämpliga för träning (Sverigeleden är förutom att vara den längsta sträckan mellan två punkter dragen inne i villaområden och liknande). Att de finns är jag övertygad om: att hitta dem är mindre enkelt.

  5. # Hålla till höger: Om någon kommer bakifrån och vill om, håll *inte* till vänster, speciellt inte där det finns gott om plats för den snabbare (finns alltid någon som är snabbare) att passera: håll till höger. Av någon outgrundlig anledning råkar jag ofta ut för cyklister som när de upptäcker att någon kommer bakifrån raskt slänger sig till vänster, varefter en trivial manöver blir en obehaglig undanmanöver. Varför gör de på detta viset?

    1. Det är väl bara att anpassa sig, om den som kör före håller till vänster så får du väl glatt plinga lite och vänta på att de håller höger. Det värsta du kan göra är att börja skrika, plinga för mycket eller vara otrevlig.
      Själv har jag råkat ut för det jag ville svänga vänster typ 100m längre fram så ligger i till vänster, och då börjar fanskapet efter mig gorma om att bondläppar som jag ska hålla höger och att han var en riktig söderkis.

      1. Inte ”håller till vänster” utan de som ligger till höger men gör en snabb gir till vänster när de upptäcker att man kommer bakifrån, oftast utan att se sig om och oftast precis när man håller på att hinna ikapp. ”Anpassningen” blir då att tvärnita och slänga sig till höger och hoppas att ingen kommer bakifrån …
        (Med tanke på att de flesta cyklister har körkort: hur många när de upptäcker att de håller på att bli omkörda lägger sig i mötande fil för att släppa fram den omkörande? Så varför gör de så när de sitter på en cykel i st f vid ratten?)
        Plingande brukar resultera i att de som tror att det är vänstertrafik och håller till vänster håller ut ännu lite mer till vänster; få lägger sig på rätt sida. Bara att inse det omöjliga i situation och passera på fel sida …
        Att möta dessa dessa som tror att det är vänstertrafik är också en intressant övning: kommer de att väja till vänster, till höger, inte väja alls, eller börja sicksack som en panikslagen ren? Har råkat ut för alla möjligheter; jag har t o m mött de som hellre kört in i en häck än väjt till höger på en i övrigt tom cykelbana. ”Ja men det är väl bara att anpassa sig …” Hur anpassar man sig till någon som är helt oförutsägbar? Om jag håller ut till höger, kan den mötande lika gärna väja till vänster (dvs åt samma håll) och väjer jag till vänster kanske den mötande väjer till höger. Vad göra? Förutom att stanna och hoppas att man inte blir påcyklad?

  6. Cykla inte i par . Wow det gillade jag starkt. Jag springer inte i par med någon heller bara för att ge utrymme till alla 🙂

    2. ”if it walks like a duck….” Seriöst skulle det aldrig falla mig in att gå på rad.

  8. Umm. ”Cykelövergångsställe”? Skriv cykelöverfart om det är det ni menar. Att varken gemene man eller journalistkåren kan skilja mellan övergångsställe, cykelöverfart och alla platser som är varken eller är inte skäl att bidra till ytterligare förvirring.

  9. Tycker igen att ni bör ta bort tipset om att inte cykla i par. Det är något som gör cykling trevligare och roligare. Läser man tipsen så får jag vibbar av att alla cyklister bara vill fram och att cykling absolut inte är roligt eller trevligt.
    Man lockar inte folk till cykling genom att beskriva det som någon slags rat race.
    Om cykling nu e så roligt, varför nästan enbart fokus på att inte ligga i vägen för nån?
    Det är en attityd som är vanlig hos bilpendlare.
    https://www.dropbox.com/s/dv55aakz477xziq/Photo%2016-04-14%2011%2052%2044.jpg

    1. Jag tycker inte det ska gå osagt! Somliga verkar inte kunna klara av att prata, cykla och respektera mötande/omkörande cyklister samtidigt.
      Det är störande och potentiellt farligt för omkörande när två får för sig att cykla lungt och
      lite vingligt (pga de ska titta åt varandra emellanåt och försöka ligga på samma breddgrad) på en smal cykelbana, ex skeppsbron södergående, under rusningstid. Och det är störande och potentiellt farligt för västergående mötande på tegelbacken under centralbron när östergående par tar upp för mycket plats och är så upptagna att de inte lystrar till plingande från mötande så att denne istället kör ner i det djupa brunnslocket (jag hade blicken på dem), slår i högersidan av styret i räcket, som resulterar i tvärstopp och stukar sitt lillfinger. Tror du de uppfattade kraschen bara någon meter ifrån dem? Nej, inte ens det.
      Jag tycker det är ok att cykla i par. Där det finns gott om plats och om man förstår att ge plats när det behövs och begärs. Tyvärr är det nog inte fler än 10% som tex släpper förbi utpasserande innan de själv tränger sig in, eller ger plats på trottoaren när de går flera i bredd. Och här är det två nötter som skall förstå detta samtidigt för att koordinerat maka på sig. Chansen är försvinnande liten att de flyttar på sig eller ens uppfattar omgivande trafik, varför det helst bör göras det det finns så gott om plats och tid för omkörning att de inte behöver bry sig.

      1. Om fler ska börja cykla måste dagens cyklister anpassa sig till cyklister som inte ännu har koll på hur man bäst löser vissa situationer. Cykling måste göras attraktiv och trevlig. Så enkelt är det. Så för all del använd plingan, och om den inte hörs så är den för tyst – plinga mer eller uppgradera.
        När jag är ute å cyklar så finns det bara en typ av cyklist som utsätter mig för fara – paragrafryttaren. Idioten som vägrar korsa över till gångsidan på en gc-bana för att lämna utrymme för möte, eller den som envisas med att köra om till vänster även om situationen kallar för en omkörning på höger sida, eller bilisten som tycker att parcykling är olagligt.
        Noobz, cyklister som cyklar i par (försvinnande få i stockholm tyvärr) och flanörer har jag aldrig några problem med. Det är bara att anpassa sig till situationen – för alla.
        I slutändan är det infrastrukturen det är mest fel på. Umdermåliga för smala cykelfält och cykelbanor som går i zigzagg med en bredd som ändras mer och oftare än Danube-flodens.
        Jag tycker inte man ska göra cyklingen till en otrevlig aktivitet bara för att det finns en stad som inte vet hur man bygger eller paragrafryttare som inte vet hur man kör/cyklar om.

        1. I det här fallet håller jag inte riktigt med dig. Cykling måste vara trevlig. Det tycker jag betyder att alla måste se och ta hänsyn till varandra. Även jag själv.
          Någon gång cyklar jag i bredd för att kunna samtala med en vän, men då känner jag samtidigt ett stort ansvar för andra cyklister som nästan alltid kör fortare än vi paråkare. Därför vänder jag mig om ofta, och jag får ofta anledning att bromsa och köra in bakom mitt sällskap för att sedan köra ut igen. Det är krävande, men att strunta i andra trafikanter är för mig inte något alternativ.
          Att berätta för nytillkomna cyklister att man inte behöver bry sig om andra gillar jag inte. Välkomna till icke-gemenskapen?

          1. Har aldrig sagt att man inte ska vara hänsynsfull. Tipset säger ”cykla inte i par”, inte ”cykla i par men var hänsynsfull”.
            Jag har inga problem att komma förbi folk som cyklar i bredd och har som sagt sällan stött på problem när jag själv cyklar bredvid någon – vilket är alltid om jag cyklar med kompisar.
            Ska vi också tipsa folk att inte cykla för långsamt i cykelfälten för att det inte går att cykla om i ett cykelfält? Cykling ska vara trivsamt.

          2. Tipset säger egentligen ”Cykla inte i par. Cykefälten är inte breda nog för det.”
            Vore det bättre med ”Cykla bara i par om det inte hindrar andra”?
            Ibland lägger jag mig ett stycke bakom ett cykelpar på centrala cykelbanor bara för att se hur interaktionen med andra fungerar. Det är gratis underhållning.

          3. Det här funkar inte. Vi är ju cyklistlobbyn som alla tycker samma sak och beter oss på samma sätt. Nu verkar vi ju helt okoordinerade med åsikter som spretar åt alla håll. Vad ska Cykelöveragenten säga? 😉

        2. Så när man möter två flanörcyklister i bredd som bryr sig om den egna samvaron men inga andra och som tar upp hela den dubbelriktade cykelbanans bredd och vägrar cykla i fil bara för att det kommer en mötande cyklist, ska jag då med glatt humör väja ut på gräset, ut bland fotgängarna på gångbanan, eller ut på vägen, måhända mot körriktningen? Glöm det. Kan man inte som civiliserad människa tänka sig att visa andra samma hänsyn som man kräver att de skall visa en själv, eller för all del om man anser att ingen bör visa någon annan någon hänsyn, bör man nog tänka över den egna attityden. Att lämna plats för att underlätta för andra (oavsett om man är cyklist, fotgängare, bilist eller något annat) hör väl till vanligt enkelt hyfs.
          Det är betydligt trevligare att cykla om alla visar varandra hänsyn och om man kommer fram; att cykla i bredd där det inte finns plats för detta må vara trevligt och trivsamt för de som gör detta, men betydligt mindre för övriga i omgivningen. Men de är förstås andra, så varför ta dem i beaktande och visa dem hänsyn.
          De cyklister som ställer till det för mig är inte de som kör fort utan de som anser att lagar och regler och hänsyn till andra inte gäller dem. Alltför många cykelbanor/gc-vägar är groteskt underdimensionerade, vänligen ta hänsyn att det finns andra på vägen, en del kanske t o m har en anledning till att de vill fram, och bete dig inte helt egotrippat.
          När jag är ute och gå brukar jag försöka lämna utrymme för cyklister vid grindar och dylika hinder, men jag kanske bör börja med denna förordade egna trevnaden först skit i andra principen och sluta med det?
          (Cykling i bredd är för övrigt olagligt när det är till hinder för övrig trafik.)

    2. Jag tycker det är lite som i rulltrappor – de som vill stå stilla håller till höger och släpper fram de som har mer bråttom.
      Jag håller med om att det är trevligare att cykla i par och att infrastrukturen borde utformas för att göra det möjligt.
      Men den här listan är, kanske till skillnad från det mesta annat på bloggen, inte avsedd att driva hur det borde vara, utan vara en pragmatisk handledning för hur det faktiskt är.
      Det gäller ju förövrigt högersvängandelastbilsrådet också – det borde inte vara så att ett vettigt råd är att ignorera att infrastrukturen placerar dig bredvid en lastbil i cykelfältet, som tex uppe vid Pelikanslingan vid Slussen. Men i en lista med konkreta praktiska råd från erfarna Stockholmscyklister så funkar den. Tycker jag.
      Och som det ser ut i Stockholm idag fungerar det nästan aldrig att cykla i bredd. Jag har försökt själv, det slutar alltid med att jag måste vara koncenterad på att inte köra in i hinder som dyker upp plötsligt eftersom entreprenörer och kommunen av någon anledning inte tycker att det är nödvändigt med tydliga raka cykelvägar utan plötsliga hinder.

      1. Min erfarenhet är att det går att cykla i bredd nästan hela tiden, även i innerstaden, förutom i vissa situationer. Så länge man är vaken och hänsynsfull. Tycker inte att tipset passar in bland resten. Snarare skulle jag säga:
        Cykla gärna bredvid din kompis, men lämna företräde till de som vill cykla om eller vid möte. Och kanske inte i den värsta rusningen.

      2. Varför ska cyklister fråntas rätten (eller få en moralkaka) att kunna prata med varandra? En rätt som alla andra trafikantgrupper tar för givet.
        Ju fler som cyklar bredvid varandra ju fler brister i cykelinfran som blir uppenbara. Do it.

  10. En del cyklister ger tecken för sväng men ser sig aldrig om innan. Det är som de säger ”Nu tänker jag svänga, så håll er undan”. Ibland har jag just då varit på väg att cykla om dem och nästan fått deras hand i ansiktet. Det blir bara till att bromsa och svänga in bakom igen för att undvika kollision. Gärningspersonen brukar inte märka det alls.

    1. Faktum är att jag höll på fälla en cyklist på Götgatan. Precis i uppfarten på Götgatsbacken är det en smal cykelbana där folk gärna kör om. Och sedan i somras går det att undvika gågatan som kommer längre fram, genom att svänga vänster. Smal cykelbana+stressade cyklister som försöker köra om där det är smalt+vänster sväng = teckengivande arm hamnar nästan i ansiktet på omkörande cyklist. Inte lätt alltid.

      1. Vårt medvetande har begränsade resurser. Är vi stressade eller måste koncentrera oss på något som händer framför oss, försvinner världen bakom oss omärkligt från kartan.
        Jag brukar vara noga med att se mig om, men när jag frågar mig själv efter en krävande situation om jag såg mig om innan jag väjde eller körde om, kan svaret ibland vara nej. Då kan enda chansen vara att ha varit proaktiv.

    2. Antagligen samma personer, som har blinkerspaken synkad med ratten när de kör bil.
      3 kap TrF ”66 § Även om en förare givit signal eller tecken är han eller hon skyldig att försäkra sig om att den avsedda manövern kan göras utan fara eller onödigt hinder för någon annan.”

  11. # Våga visa stopptecken
    Visst är du glad när bilister använder blinkers eller använder bromsljus för att signalera att de tänker stanna (och inte bara släpper på gasen).
    Förutom de traditionella ”peka med hela armen” vid höger- och vänstersväng (titta först bakåt att det är riskfritt innan du pekar och sist svänger) kan det vara smart att även göra stoppsignalen.
    Vinkla upp underarmen som om du svär en ed i en amerikansk domstol. Thats it. Det betyder ”jag stannar”.
    Vill du leka insatspolis eller soldat knyter du samtidigt näven. Annars duger det gott med den mer avslappnade öppna handen.

    1. Det här är faktiskt ett guldtips. Stopptecknet är grymt underskattat och jag är själv dålig på att använda det.
      Och tänk på att om du sedan cyklar i USA så betyder samma tecken högersväng. Lärde mig jag när jag var i Austin och skulle till och cykla där.

      1. Bra och veta, det kände jag inte till. Men låt oss inte importera deras teckensystem.

      2. Bilister med trasiga blinkers (i sveriget) ska ju göra samma sak, ty de når ju inte ut med högerarmen på andra sidan bilen och där skulle tecknet antagligen inte synas för bakomvarande förare.
        Det borde rimligen även gå att använda på cykel om man inte vill/kan lyfta högerhanden från styret, fast man kanske bör föra handen över huvudet istället för att antyda riktningen bättre – så man inte blir omkörd på höger sida av någon pajsare som tror man ska stanna.

        1. Jag har för mig att fransmännen förr pekade med vänsterhanden ut genom sin sidoruta och upp över taket för att visa högersväng.

    2. Köpenhamnare var riktigt bra på det när jag cyklade där, många gjorde stopptecken även när de skulle stanna vid rött.
      Man började själv lyfta armen helt okontrollerat. 😉

Kommentarer är stängda.