Anpassa hastigheten efter oskyddade trafikanter, inte efter hur folk kör

Publicerad den

Kommer ni ihåg Dagens Nyheters mätning av hastigheten på Västerbron i höstas? De ställde sig och lasermätte och kom fram till att bara tio förare av 130 höll hastigheten uppe på bron.

Screen Shot 03-03-14 at 09.24 AM
Dagens Nyheter november 2013

 
Det verkar som om kommunen nu är på väg att höja hastigheten på Västerbron från 50 till 60 km/h. Varför? Tja, för att öka framkomligheten förmodar jag. Man vinner några sekunder över bron och begränsningarna harmoniserar mer med hur bilisterna ändå kör.
Så här sa kommunens representant till DN:

–  Det är viktigt att gatans utformning signalerar rätt fart. Vi bedömer att 60 kilometer i timmen kan vara en bra gräns uppe på bron. Det är dock viktigt att övergångarna för cyklister och gående förblir säkra, säger Erika Björnsson.

Det vill säga, gatans utformning i dag signalerar inte ”50 km/h” utan ”60 km/h”. Även om DN’s mätning kanske mer ger vid handen att den signalerar mer åt 70+ kan jag tycka.
Men det är viktigt att övergångarna förblir säkra. Det är ju skönt att höra.
Det här är något som sajten Treehugger också skriver om under rubriken ”What should the speed limit be for cars i cities”:

But sadly, the way speed limits are set right now is totally backwards. Rather than start from a point of valuing human life and trying to protect it, most cities observe how fast drivers are going and then create speed limits based on the 85th percentile rule (more about it here).

Det vill säga, man kanske borde fundera på vilken hastighet som faktiskt är lämplig i en innerstad och anpassa hastighetsbegränsningarna efter det, istället för att låta förarna själva bestämma. Eller om man vill vända på det ”- Det är viktigt att gatans utformning gör så att det blir säkert och tryggt för cyklister och gående. Det är dock viktigt att bilisterna fortfarande kan komma fram.” om man ska vända på citatet ovan.
Nu ska sägas att kommunens utredning slår fast att 60 km/h är en lämplig hastighetsgräns på:

  • Gator i huvud- eller övergripande nätet med
  • hög grad av separering, få korsningspunkter och mycket
  • begränsad bebyggelse i direkt anslutning till vägen

och det stämmer ju för Västerbron. Åtminstone på själva bron. Men när bron tar slut då? Så här sa polisen, som alltså inte håller med kommunen:

– Det är ju beklagligt att regelefterlevnaden är så pass dålig på Västerbron. Jag har kört över bron tusentals gånger, och när du ska av bron är det allt ifrån korsningar till oskyddade övergångsställen, säger han.
– I min värld vore det helt galet att höja hastighetsbegränsningen, säger han.

Vi har tidigare skrivit om hur extremt mycket hastigheten på ett fordon påverkar chanserna att överleva för en påkörd oskyddad trafikant. Enligt WHO ökar risken att dö med ungefär 4-5% per km/h (Källa).
Copenhagenize uttryckte det bättre när de twittrade ut den här bilden:


Kanske kommer kommunen lägga pengar på att bygga om korsningarna och de oskyddade övergångsställena vid brons respektive fästen för att minska den risken.
Men varför är det så viktigt att öka hastighetsgränsen med ynka 10km/h på en så kort sträcka mitt i stan?  Hur många sekunder vinner man?
Varför inte lägga pengarna på att bygga om bron så att vägen signalerar lägre hastighet istället och därmed öka chansen till överlevnad när en olycka händer?
Läs också: 120 av 130 körde för fort på Västerbron.

33 svar på ”Anpassa hastigheten efter oskyddade trafikanter, inte efter hur folk kör”

  1. Som flera redan påpekat: det rimliga är ju att minska utrymmet för bilar så bilisterna upplever att hastighetsbegränsningen harmoniserar med vägen, och dessutom få möjlighet att separera fotgängare och cyklister ordentligt.

  2. Det är politik även om det är en handläggare på Trafikkontoret som uttalar sig så är det så att vi har valt in partier som satsar hårt på bilism. Även om stadsmiljöborgarrådet verkar inte ha någon större makt i de frågor som betyder något. Det finns väl bara ett val om man vill säkra satsning på annat än bilar, vilket gör kommunvalet rätt tråkigt.

  3. Jag har frågat min pappa om vilken hastighetsbegränsning som han tycker vore lämpligast, 7 eller 20 kilometer i timmen i ett gångfartsområde. Han tycker precis som jag – 20. Hur ska man kunna mäta upp en exakt hastighet av 7 kilometer i timmen? Med cykel är det kanske inga större problem men bilen då? I en vanlig bil har man en hastighetsmätare som visar vanligtvis upp till 220-240 kilometer i timmen som högst hastighet och i en så liten hastighetsmätare ska man hitta sjuan, rejält krångligt och känns nästan omöjligt att hitta. Att mäta upp 20 kilometer i timmen är enkelt eftersom man har en sådan siffra på mätaren och en visare som visar på siffran, över eller under den. Dessutom är 20 kilometer i timmen också en lägre hastighet än 30 vilket gör att man också hinner stanna inom området man hinner överblicka. Men visst, ju mer fordon som ska köras desto lägre hastighet borde tillåtas annars, tycker jag, i kombination med oskyddade trafikanter. Ju fler oskyddade trafikanter desto lägre hastighet.
    Sen tycker jag att det är både bra och dåligt att man höjde hastigheten på Västerbron. Bra är det för att ju fortare bilar körs desto lägre bränsleförbrukning har de. Men detta gäller upp till en viss gräns, det kan vara 70-90 kilometer i timmen i vanliga bilar, men det finns tyvärr även sådana som går i 130 som på en optimal hastighet. Däremot tycker jag att det är dåligt för att lägre hastighet är säkrare än en högre hastighet. Den bilisten som kör bil i 30 kilometer i timmen hinner stanna innan den som kör i 50 ens hinner påbörja inbromsningen av bilen. Nu är hastighetsskillnaden större i det här exemplet på mätningar än höjningen på Västerbron men jag tycker inte att det är jättebra att hastigheten på Västerbron höjs för hur mycket tid vinner bilisterna egentligen på det? Högre hastighet höjer dessutom stressen och ger längre stoppsträcka när man tvingas bromsa. Det är en annan sak om man höjer medelhastigheten från 5 till 20-25 kilometer i timmen. Skulle jag till exempel gå från Överlida till Svenljunga så skulle det kunna ta 10 timmar eller mer. Min pappa har kunnat cykla inom 4 timmar på samma sträcka och jag som kör elcykel har en högre medelhastighet och därmed så kommer jag snabbare fram, inom bara 2 timmar.

    1. I ett gångfartsområde skall du inte titta på hastighetsmätaren överhuvudtaget. Du skall hålla uppsikt på de som går i området.
      För att göra det enkelt kan du använda denna minnesregel – om du kör om en gående så kör du för fort.

      1. Men nu är det inte helt enkelt att veta vad som är hastighetsbegränsningen i ett gångfartsområde. För det första så praktiserade jag på Asplunds trafikskola och när jag gjorde provet som gällde bilen så fick jag reda på, enligt det facit jag hade när jag rättade provet, att det är 20 kilometer i timmen som gäller. För det andra så sa de på trafikskolan att man ska titta på hastighetsmätaren för att vara säker på att man inte kör för fort. Två saker som säger andra regler på samma område.

        1. Jag tror du är fartblind från elcykeln, jag kör 6-11km/h på Götgatan det fungerar utmärkt, förlorar max 20s på det.

          1. Det får du ha vilken uppfattning du vill ha om. Visst är tidsförlusten liten på en viss hastighetssänkning, och om man höjer hastigheten så är det olika tidsvinster beroende på från vilken hastighet till vilken man höjer. Som jag skrev, från 5 till högst 25 ger en stor tidsvinst, på 30 kilometer gav den mig minst 8 timmar. Men höjer man hastigheten från 80 till 100 kilometer i timmen blir tidsvinsten mindre, högst 15 minuter på 100 kilometer. Däremot har en hastighetsökning nackdelar i form av ökad bränsleförbrukning, högre stress och eventuellt längre stoppsträcka ifall till exempel en älg skulle hoppa ut på vägen.

          2. Hur räknar du? Var kör du i åtta timmar i sträck i 25 km/h? Eller i 7 km/h? 30 km i 5 km/h = sex timmar, så var kommer tidsvinsten på åtta timmar ifrån?
            Diskuterar du 30 km/h generellt i tätort, eller gångfartszoner? Om du hinner stanna beror av hur det ser ut, att något är gångfartszon kan bero på många gående och svårt att avgöra vart de ska, eller att sikten är dålig och de kan dyka upp plötsligt så att just där är 30 km/h för fort. Rentav t o m att trafiken av gående är så tät att bilar inte ska få hindra flödet.

          3. Det där med tidsvinsten på 8 timmar på 30 kilometer var inte en exakt tidsvinst utan en ungefärlig. Den kan vara mindre om man springer från Överlida till Svenljunga, men vem skulle orka springa över 30 kilometer? Den kan också vara större då en gående behöver vila mer ju längre denne ska gå. Medelhastigheten för en gående behöver inte vara 5 kilometer i timmen då en gående kan behöva vila, vilan sänker medelhastigheten. Men för mig som elcykelförare är medelhastigheten ungefär 15-20 kilometer i timmen och jag vilar inte på två timmar som jag kör elcykel utan jag vilar först när jag är i mål.

          4. Det är ju inte ens ungefärligt … Men nu handlade det inte att springa/cykla/köra landsväg utan folk som kör, cyklar och går på och runt Västerbron, där man troligen snarare borde få ner farten till 30 km/h, eller möjligen i gångfartszoner som är ganska begränsade områden där gångfart knappast är 20 m/h om man anpassar farten efter de gående.

          5. Oops bara för det tappade jag ett ”k”: ”där gångfart knappast är 20 km/h man anpassar farten efter de gående.” skulle det stå.

          6. Jag talar om 220m som är gångfartszon det är svårt att få in sådana tidsvinster även under en längre tid. Att lägga pendlingsstråk rakt genom en gågata är inte så smart, ungf som att bygga en icke separerad trottoar på en motorledsbro, vi har båda Stockholm…
            Du ger mig bara mer anledning att tro att du är fartblind när du säger så där. Det händer iaf mig när jag kör snabbt, det är svårt att sakta ner.

        2. Ingen ”går” i 20 km/h. 20 km/h det är springa en halvtimme på milen motsvarar en hyfsat snabb löpare.
          Om hastighetsmätaren prioriterar att visa 240 km/h framför att visa farter i det lagliga området skulle jag säga att den är feldesignad. Samma sak om bilen är optimerad för 130 km/h, då är det tveksamt om den har i stan att göra.

          1. Nej, det stämmer att ingen går i 20 kilometer i timmen. Det var min pappa som tyckte att 20 kilometer i timmen är den bästa hastigheten för ett gångfartsområde. Man hinner ändå stanna bilen i tid vid även en så hög hastighet, hinner man vid 30 så hinner man definitivt vid 20 också.

    2. Den största bränsleförbrukningen är accelartionen. Att då ha många onödiga accelerationer är fel. Har man 50 innan bron och 60/70 på bron får du en acceleration som är helt onödig.
      På landsväg kan en hastighet på 70-90 vara mest effektiv med moderna bilar. Men det förutsätter en helt jämn hastighet. Det har du inte i stan, där har du mest accelerationer.

      1. Precis därför tycker jag att hastighetshöjning till 60 kilometer i timmen är onödig för Västerbron. Bara ha typ 100 meter på att köra högst 60 kilometer i timmen är onödigt, då kan man lika gärna behålla hastigheten där den var, det vill säga 50 kilometer i timmen.

    3. Angående fart och bränsleförbrukning: att en bil skulle dra mindre om
      man kör fortare är skitsnack. Luftmotståndet ökar med kvadraten på
      hastigheten, dvs det blir 4 ggr större om man kör dubbelt så fort.
      Om din pappa vägrar tro på det kan du ju fråga honom varför fordon i såna där tävlingar där man tävlar om lägst förbrukning håller så låg fart som möjligt. Det där är bara ett bluffargument som såna som vill köra lite snabbt brukar hosta upp som ursäkt.
      Dessutom, även om det HADE varit snålare att köra snabbare, så skulle det ändå inte lönat sig, eftersom man måste accelerera upp bilen i högre fart och sedan sänka farten igen. Det ger ytterligare förluster. Jämn fart är billigast.

      1. På trafikskolor lär man ut att ju snabbare bilen körs desto högre blir bränsleförbrukningen, så det stämmer. Men man kan prova att cykla i till exempel 7 kilometer i timmen och sedan i 20 på en högre växel (om cykeln har flera växlar vilket min har), när jag provade så blev det lättare att cykla 20 än 7 kilometer i timmen. Inte för att min tvåhjuliga elcykel har varit mycket mer stabil utan för att varvtalet jag gjorde var mer optimalt på den högsta växeln än om jag skulle cykla i 7 kilometer i timmen på ettans växel. Bilens optimala varvtal är i det här fallet inte 40-50 varv/minut som för en människa utan upp till 3000.

        1. Nu blandar du ihop jämförelsen med äpplen, päron och apelsiner.
          För att räkna in lufmotståndet för en cyklist så händer inget större i praktiken förrens vid 20-25 km/h. Innan det är rullmotståndet det som märks mest i motstånd.
          Sedan tror jag du jämför en upplevd känsla och inte en uppmätt effiktivitet när du provade på cykeln.
          Jämförelsen med bilens optimala varvtal och förbrukning funkar inte. Dels beror det på bensin eller diesel. Grundregeln är att lågt varvtal ger låg förbrukning. Men det betyder inte att motorn jobbar optimalt där.
          En bensinmotor är optimal i sin förbrukning kontra effekt vid höga varvtal. Men det ger en hög förbrukning.
          Dieseln är inte lika känslig på varvtal.
          Man vill ha ändå ha ett så lågt varvtal som möjligt för att få ner förbrukningen. Där kommer växellådan in. Den möjliggör att sänka varvalet på motorn.

  4. En höjning av hastigheten i innerstad ger bara falska förhoppningar, med onödig irritation som följd, och onödiga accelerationer och omkörningar. I praktiken måste alla ändå vänta i bilkö vid trafikljus. Tex huvudleden för motortrafik från city till Västerort är skyltad 70 km/t. Jag har testat att köra i 50 km/t istället, och kommer nästan alltid ifatt de som kör om mig vid nästa rondell eller trafikljus. Det är trafikmängden som begränsar framkomligheten i tätort, inte hastighetsbegränsningar.
    Det är också möjligen olyckligt att blanda ihop framkomlighet och hastighetsbegränsningar, för att det minskar förståelsen för att det är ytineffektiva fordon som sänker framkomligheten.

    1. Ja, jag kanske borde ha skrivit ”potentiell framkomlighet” snarare än framkomlighet. Det spelar ju ingen roll om det är 50 eller 120 km/h om det är köer…

  5. Varför inte göra filerna smalare så det signalerar 50? En bussfil och en smalare fil för övrig trafik. Det skulle ge fin plats till en separerad cykelbana över bron

Kommentarer är stängda.