Senaste veckan har handlat mycket om de nya cykelsatsningar Stockholms kommun säger sig vilja genomföra. ”Inriktningsbeslut” har kommit och kommer för mängder av projekt och det är naturligtvis glädjande.
Mest glädjande är att se att så många faktiskt cyklar. Kommunens mätningar visar att det i rusningtrafik idag passerar betydligt fler cyklister än bilister på de sträckor som ska förändras. Något som såklart beror på att bilarna ofta i huvudsak står stilla i köer på morgnarna, trots mångdubbelt större yta. Ett tecken så gott som något på att pendling i privatbil inte är särskilt yteffektivt.
Vi gläds åt att kommunen äntligen verkar förstå problemet med att en hårt trafikerad väg som Skeppsbron, med motorfordon i förhållandevis hög hastighet, saknar ”dörrzon”, alltså ett säkerhetsavstånd mellan cykelfält och parkerade bilar. Som cyklist ser man inte om en stillastående bil är tom, eller om det när som helst kan smälla upp en bildörr och om man som jag en gång kört rätt in i en plötsligt uppdykande dörr vill man inte gärna vara med om det igen.
Vi gläds åt att Götgatans bisarra cykelväg nu äntligen rätas upp och breddas. Och det nästan revolutionerande i att kommunen nu verkar vilja omprioritera utrymmet, det vill säga ta av bilytan för att skapa bättre förutsättningar för cyklar (och gående). Det här med kampen om utrymmet är förresten något Svenska Dagbladet precis skrivit om.
Men vi hade gärna sett att planeringen för en långsiktig lösning av Götgatsbacken hade kommit längre. Det är jättebra att man i somras gjorde det möjligt att i stället ta parallellgatan, Repslagargatan, men det känns mer som en nödlösning än något slutgiltigt. Och det är en flaskhals i den långa pendlingsvägen från södra förorterna via Gullmarsplan hela vägen till Gamla Stan.
Och vi oroas lite över att man ännu inte börjat tala om cykling separat, utan fortfarande envisas med att bunta ihop cyklister och fotgängare. Cykeln är ett fordon, men kommunen envisas med att behandla cyklister som en bara lite snabbare variant av gående. Vilket innebär helt onödiga olycksrisker och konflikter.
So, när det gäller de nya cykelbanorna längs Skanstullsbron, Götgatan och föralldel Skeppsbron också, så hoppas vi på att:
- man skapar innerstans första tvåfiliga cykelbanor.
Varför? Jo, för att Cyklistbloggen vill kunna fortsätta cykla i det makliga tempo vi brukar hålla, utan att samtidigt hindra dem som vill cykla fortare. Till skillnad från när vi kör bil så skiljer hastigheten mellan olika förare enormt på cykel. Det beror ju självklart på att det är betydligt jobbigare att få upp en cykel från 7 till 25 km/h än att få upp en bil i 70. Det är helt enkelt lättare att hålla jämn fart med alla andra som bilist.
Idag är cykelvägarna så trånga att det nästan alltid är den långsammaste cyklisten som bestämmer takten. Och det kan betyda att alla måste rulla fram i gångfart. Det hade ju aldrig accepterats på till exempel Essingeleden att några bilister kör 20 km/h och att det inte skulle gå att köra om någonstans. Tvärtom kan man tydligen få böter för det. Och de långsamma cyklisterna måste också få plats.
- man bryter den ryggradsmässiga ihopbuntningen av cyklister och fotgängare.
För att cyklister framför ett fordon och inte är bara en lite snabbare gående. Bygg separata vägar, med ”materialskillnad” som de kallar det, alltså dela upp vägarna fysiskt så att det inte räcker med ett tunt lager nysnö eller några höstlöv för att allt ska förvandlas till trottoar. Vita streck i marken fungerar bara på sommaren och dessutom bara när de underhålls ordentligt, vilket inte alltid är fallet.
- vägarna blir raka och inte kör slalom runt träd, lyktstolpar och annat…
Igen, titta på bilvägen. Är den rak så kan cykelvägen göras rak också.
- …och med samma bredd
Idag kan en cykelväg variera mellan en knapp halvmeter upp till tre meter på bara några tiotals meter. Igen, titta på bilvägar. Raka, jämnbredda.
- inga parkeringsplatser eller lastzoner läggs i cykelvägen.
Inte ens tillfälligt. Ingen skulle komma på att bygga en parkeringsplats som blockerar en enfilig bilväg, då ska man inte göra det på en cykelväg heller.
- parkeringsplatserna läggs utanför cykelvägen.
Annars blir det som i Hammarby Sjöstad, där cykelfältet används som en praktisk stoppfil när man ska in och handla på Pressbyrån eller hämta kvällspizzan.
Gör istället som i Köpenhamn:
På köpet slipper man situationen på vintern när parkerande bilar drar med sig snöslask in över fältet och gör det ocyklingsbart alldeles oavsett hur mycket det plogas:
Har vi missat något? Är det något du önskar av de nya cykelvägarna? Skriv i kommentarsfältet!
Jag vill slippa för snäva svängradier. Jag vill ha en nivåskillnad till både gångbana och körväg. Jag vill att alla cykelfält som ligger ute i trafiken ska vara markerade både med skiljelinjer, cykelsymboler och en avvikande färg på marken, och jag vill att de ska vara blå (snyggare, och ser mindre ut som bara en lagning i asfalten än den röda färg som används nu), även genom korsningar. Jag vill att cyklar prioriteras vid de trafikljus där det är lämpligt att de prioriteras (som t.ex. nu vid Götgatan/Hornsgatan, där det knappt kommer några bilar alls men trafikljuset ändå är på default rött för cyklister/fotgängare och grönt för bilar, oerhört irriterande). Jag vill att det tillsätts cykelsamordnare i alla projekt, som ser till att cykelinfrastrukturen hänger ihop och att det byggs cykelparkeringar även om/när beställaren inte förstår vitsen med att betala för det. Och jag vill att det byggs cykelbanor breda nog att cykla om på, och om det inte går, att man inför omcyklingszoner (breddar där det går).
jag önskar att cykelvägar byggs så att barn åter kan cykla inom tullarna. Är det något jag saknar från Köpenhamn och Amterdam är just barn med cykel inne i stan. Då vet jag att det är en säker trafikmiljö jag rör mig i.
Får vi önska oss stort så: Jag tycker det finns ett hyfsat bra nät med vägar lämpade för cykling redan. Det är bara att ta bort alla bilar från dom 🙂
Haha, jo så kan man ju se det också.
I köpenhamn och även till viss del i Stockholm är det just det som sker, när massan cyklister blir större, ryker körfält till förmån för cykelbanor.
Om några år kanske Götgatan är helt avstängd för biltrafik, och då är det ändå dags att asfaltera om 😉
Men det krävs åtgärder för att mängden cyklister ska bli större så att opinionen för mer plats för cykel blir starkare, och människor lockas bäst till cykeln genom fina cykelbanor.
Jag önskar mig att man inte tvingar folk att kliva av bussarna rakt på cykelvägar, som t.ex. på ett ställe på Solnavägen. Samt att det finns trafikljus som reagerar på cyklister eller cyklar… Helst prioriterar ovannämnda.
Felplacerade busshållplatser är ett otyg. Jag antar att de inte går att flytta som träd (de står där de står).
Cyklar ofta Folkungagatan ner och svänger höger mot Danvikstull. Cykelbanan går mellan buss och hållplats så klart och om jag har otur att båtresenärer har gått av med rullväskor så går de flesta i prydligt led i cykelbanan mot mig.
År efter år får detta elände fortgå utan att något görs. Mindre bra är dagens understatement.
Yes, den är fantastisk. Särskilt på vintrarna:
Kort sagt är det viktigaste att cykelbanor standardiseras ordentligt
Borde inte vara särskilt komplicerat att ordna. Men det är klart, då kanske de skulle tvingas ordna fram pengar från luftslottet ”cykelmiljarden”.
Finns redan vettiga standarder, det är bara köpa CROW-boken från Nederländerna, finns på engelska, kostar 80 Euro och innerhåller alla detaljer för hur man bäst utformar cykelbanor 😉
Ja, men nu pratar vi Stockholm och där gäller inte de.
Just att de finns gott om dem utomlands är det jag menar med att det inte borde vara särskilt svårt att ta fram även här, det är ju bara att titta på andras exempel.
Det finns faktiskt inte alls ”gott om dem” utomlands. Endast Nederländerna har en vettig landsomfattande standard. I Danmark är det Köpenhamn som har sin egen, och i New York City har man börjat ta fram en vettig standard.
Att säga att vissa standarder inte gäller i Stockholm rätt typiskt för Stockholmare och Svenskar generellt. Ulla Hamilton är riktigt bra på det.
Stockholm enligt henne är den enda staden med broar och därför går det inte att få någon bra cykelinfra…
Jag kan tänka mig att man behöver byta ut namn/serienr på vissa material och skyltar, Stockholms Trafikkontor kallar exempelvis cykelbanefärgen för ”Stockholmsröd”. Men annars finns det inget som stoppar från att implementera rakt av.
Samma asfalt här som där. Vänstertrafik. Trafikreglerna är nästintil identiska. Vägskyltarna har samma mening och oftast samma utformning.
Jag förstår inte riktigt varför det inte går att ta boken, sätta en praktikant framför den och låta hen konvertera sånt som inte passar, type skyltar och färgkoder. Även en översättning till Svenska kanske.
När det ändå saknas vettiga standarder kan man lika gärna ta någon annans, varför ska man hitta på egna lösningar?
Tja, kolla bara på SL som försöker uppfinna egna biljettsystem i stället för att bara plocka in det från Tokyo eller London, valfritt. Berlin kanske ännu hellre :-).
Lite av en svensk specialitet, att inte lära sig av andra?
Bra inlägg!
Glöm inte det viktigaste: Sluta göra cykelsymboler i 3mm tjockt gummi, helst bara måla dem i konfliktpunkter (korsningar, utfarter) och på andra platser de verkligen behövs, och då i vanlig färg, inte tjock massa.
Sluta använda tjockt gummi för cykelfältsmarkeringar (om det nu ska vara cykelfält). Det stoppar inte bilister, men det är jobbigt för cyklister som vill köra om, eller om man nu råkar ha en cykel som är bredare än cykelfältet.
Hal är den också, den där massan. Max 1mm eller ingen tjocklek alls!
Och vad gäller flerfiliga cykelbanor:
Glöm inte att cykel är inte bil. Cyklar är vingliga och cyklister kan vara alltfrån barn till äldre till flanörer som skiter i vilket.
Det finns väldigt många olika bredder på cyklar, alltfrån en normalcykel till en 1.2m bred cykelkärra. Olika cyklister håller dessutom olika avstånd i bredd, beroende på om man cyklar om någon eller cyklar bredvid sin kompis.
Ska det börja målas linjer i cykelbanor kan vi ge oss fan på att de kommer målas i nån tjock jävla massa och då kommer man inte kunna själv välja hur nära varanda man cyklar, dessutom kommer det säkert bli för smalt i en fil för en bred cykel och då hamnar hjulen på linjerna och det guppar… Hala är de också.
Ska det vara ”flerfiligt” så ska det göras som i Köpenhamn:
Små diskreta märken som inte känns av i mitten av en 4m(?) bred, enkelriktad cykelbana. Högra ”filen” är bredare än den vänstra. I båda ”filerna” får minst två vanliga cyklar plats bredvid varandra.
Låt oss inte komplicera något som är enkelt och smidigt som cykel.
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5e/Dronning_Louises_Bro_2012.jpg
Yesbox, jag håller med. På Skeppsbron tex:
http://www.youtube.com/watch?v=C6JTiklSCic
Nu pratar jag mest om innerstan, även om mina första 2km till jobbet är strax utanför tullarna.
Jag känner egentligen inte att jag behöver ha en speciell cykelbana eller cykelfält, använder dem ändå väldigt sällan innanför tullarna. Vad jag skulle vilja se är en ordentlig åtstramning av personbilar i city så att det bli mer plats och kanske mer accepterat med cyklar i ”bilarnas” fil. Att blanda cyklister med fotgängare tror jag är farligare än att blanda cyklister och bilister (barn som springer ut i cykelbanan, folk som springer till bussen över cykelbanan etc).
RT @Cyklistbloggen: Hur vill du ha dina cykelvägar?: http://t.co/Kj8TPkCpMj #cykla #08pol
RT @Cyklistbloggen: Hur vill du ha dina cykelvägar?: http://t.co/Kj8TPkCpMj #cykla #08pol
RT @Cyklistbloggen: Hur vill du ha dina cykelvägar?: http://t.co/Kj8TPkCpMj #cykla #08pol
Cyklistbloggen: Hur vill du ha dina cykelvägar? http://t.co/jbgIu3MIKP @Cyklistbloggen