Jämställda vägar i Örebro

Publicerad den

Jag har tidigare gnällt på riktat välformulerad kritik mot Örebros nya huvudcykelstråk. Eller för att vara riktigt precis, mot den brandgula färg de valt som kantmarkering (läs mer här), som jag tyckte var ett exempel på hur cykelvägar har så låg status i Sverige att man kan hitta på helt egna utseenden på dem.
Något som de däremot lyckas med är att höja cykelvägars status i förhållande till andra vägar. Det har de gjort genom att göra hela huvudcykelstråket obrutet. Jag ska återkomma till vad det betyder.

Oxhagenleden Örebro
Oxhagenleden Örebro Foto: Fredrik Roos /Twitter

Jag har alltid varit fascinerad över hur både språk och utformning styrt hur vi ser på vilka vägar som är viktigast. I ett inlägg från 2011 skrev jag:

Vi tänker oftast på övergångsställen som något som går över en väg, bilvägen. Via övergångsstället korsar fotgängarna en väg. Fotgängarna kommer till vägen och stör en annars obruten framfart – för bilarna.

Det är så självklart att man för det mesta inte ens tänker på det. Det heter ju ”Övergångsställe” och ”Cykelöverfart”. Fotgängare och cyklister ska över vägen. Självklart. Som fotgängare och cyklist är man gäst på någon annans väg.
Det betyder att fotgängare kan få kritik för att de ”bara går, utan att se sig för” och att cyklisterna kan ”plötsligt dyka upp i hög fart”.  Man ska se sig för innan man går över vägen. Bilarna däremot åker inte över någon väg, de åker ju på den.
Men:

lika ofta, om inte oftare, handlar övergångsställen om två vägar som möts och korsas. Precis som vilken fyrvägskorsning som helst alltså.

Har man två vägar, en gång- eller cykelväg, som möter en annan väg, bilvägen, så finns det inget självskrivet som säger att det är fotgängarna och cyklisterna som korsar en väg och ska ta sig över till andra sidan. Det är i lika stor utsträckning fråga om bilister som korsar en gång- eller cykelväg. Eller två vägar som korsas helt enkelt. Men vägarna har olika status.

5951167508_cc4482314d_z
Vilken väg korsar vilken? (foto ”Ikea’s store in Malmö” Sigfrid Lundberg/Flickr CC BY-SA 2.0)

I Sverige har det traditionellt varit så att utformningen alltid stött uppfattningen att man som oskyddad trafikant är den som korsar.  Som fotgängare och cyklist tar man sig ner från en trottoarkant när man ska över vägen. Det känns i kroppen att man ger sig in på någon annans väg.
Men det måste inte vara så.
I Örebro har de alltså valt att göra hela huvudcykelstråket obrutet. Det betyder att korsningarna är utformade så att kantlinjer och material på vägen går rätt över bilvägarna, obrutet. Det betyder att det plötsligt inte längre är cyklisterna som korsar bilvägen, utan bilvägen som korsar cykelvägen. Och därmed ska plötsligt bilisterna väja och inte cyklisterna.
Det här höjer cykelvägens status och bryter mot den gamla traditionen av att oskyddade trafikanter alltid är de som ”dyker upp” i bilisternas körbana.
Vilket för cyklister såklart är fantastiskt.
Men det bör också på sikt vara positivt för trafiksäkerheten. När det plötsligt är den farliga parten – bilen – som ska se sig för, som måste ha i huvudet att ”det är jag som korsar någon annans väg”, så innebär det ett betydligt större krav på uppmärksamhet och koll på farten än tidigare. Det går inte längre att säga ”cyklisten dök plötsligt upp” eller ”fotgängarna går bara rakt ut utan att se sig för”.
Och det tror jag är oerhört bra för trafiksäkerheten. Heja Örebro!

28 svar på ”Jämställda vägar i Örebro”

  1. Vad trött man blir på detta. Om regler ska finnas borde de vara så enkla att cyklister utan körkort, dvs mestadels barn, förstår dem och att de inte ändras mer än nödvändigt över tid för då det tom svårt för de med körkort.
    Idag är reglerna allt annat än enkla då man hittar forum efter forum med diskussioner som här.
    Varför inte ha ett av de två enklaste alternativen, dvs cyklister har alltid företräde alternativt ska alltid lämna företräde.
    Det borde alla förstå !

    1. Det funkar inte utan undantag. En mindre cykelväg behöver kanske inte ha företräde när den korsar en 70-väg, och utfartsvägar ska definitivt inte ha prioritet över ett huvudcykelstråk. Varför inte säga att högerregeln gäller om inte vägmärken eller trafiksignaler säger annat, att utfartsregeln gäller även när man korsar cykelvägar och att cykelbana längs huvudled också är huvudled?

      1. Nej, jag klagar inte på Örebro, utan på att många andra höjer upp banor utan att ge företräde. Det förstör ett intuitivt uttrycksmedel som dessutom fungerar bättre på vintern än bara målade linjer.

    2. Det är inte upphöjningarna i sig som gör cykelbanan obruten, utan hela utformningen. Du kan tex se resonemang om det i den broschyr du länkade till på sid 20, fig 12:

      ”Är detta en cykelbana eller en cykelpassage? En kant på överfarten säger att det är en cykelbana och att bilister då skall ge cyklister företräde. En cykelbana skall dock ha samma material hela vägen oavsett om det är en korsning eller ej. Om det är en cykelpassage så skall bilisten ges företräde och om det är en cykelbana så skall cyklisten ges företräde.

      Den här PDF:en har fler exempel: http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/formsprak-i-gang-cykelpassager-regler-och-utformning-samverkar-for-battre-passager-for-oskyddade-tra.html

  12. Jag tycker också att det där med huvudcykelstråken är ett bra projekt från Örebro, jag gillar projektet och skulle även ha velat att det skulle spridas ut från Örebro. Samtidigt som jag har hört talas om huvudcykelstråken i Örebro har jag också hört talas om projektet som kallas för cykelmotorväg. Det finns redan en sådan i Nederländerna mellan Almere och Amsterdam, 25 kilometer lång. Jag tycker att man borde satsa mer på cykelmotorvägen som aldrig korsar andra vägar, den där cykelhuvudstråken kan ju bli ignorerad av en del bilister. Som när jag cyklade i Svenljunga från Överlida och var precis ute i korsningen där jag hade företräde och bilisten till höger om mig med väjningsplikten bara körde ut framför mig utan att se sig för och på så sätt ignorerade mitt företräde när han hade väjningsmärket och väjningslinjen framför sig. Det finns även bilister som ignorerar stopplikt vid stoppmärken och eventuellt stopplinjer, som då också bara kör ut i korsningen.

    När man svänger vänster så brukar man ha väjningsplikt mot mötande trafik. Men i Öxabäck finns det en väg där när man kör i riktning mot Överlida så svänger man vänster och då har företräde vid vänstersvängen medan mötande trafik och trafik från höger har stopplikt. Jag sa en gång åt min pappa att jag gillar just den vänstersvängen i den korsningen allra mest då jag har företräde. Det är väl inte roligt att väja vid vänstersväng, särskilt i en stor korsning…

Kommentarer är stängda.