Varför är det alltid kö?

Publicerad den

Jag skrev ju för några veckor sedan om att det nu har blivit så många cyklister att det alltid är kö även vid cykelrödljusen. Jag fastnar till exempel varje eftermiddag i kö när jag ska korsa Hornsgatan och ta mig över till Götgatan. Som värst var kön så lång att den sträckte sig över bilvägen in till Hilton och jag fick stanna innan korsningen för att inte riskera att fastna mitt i den.

kö3

Och så kan det ju bli, när fler pendlingscyklar så kommer det finnas tidpunkter när vägarna inte räcker till – cyklisterna drabbas av rusningstrafiken. Inget märkvärdigt egentligen. Men efter att ha passerat den där korsningen ett par eftermiddagar slogs jag av hur korta grönljusperioderna var. Det är ju normalt inget åtminstone jag funderar över, när man står och väntar på rött funderar man på annat tills det blir grönt och sedan rullar man över. Men efter ett tag insåg jag att det var löjligt få cyklister som hann över varje gång.

Jag ställde mig därför och klockade perioden en vanlig vardag vid femsnåret. Cyklisterna hade ungefär 17 sekunder på sig att i motlutet få igång kön och cykla över. Motsvarande siffra för den korsande bilvägen var 50 sekunder. Nästan tre gånger så lång tid alltså. Det blev extra löjligt just den minut jag tog tid: under de 50 sekunderna passerade bara fyra bilister i lika många bilar. Det var nämligen inte fler. I huvudsak lös den gröna lampan alltså över en helt tom väg. Samtidigt stod cyklisterna och väntade.

Jag vet inte om det går att få en tydligare bild över vilket trafikantslag som står högst i trafikhierarkin.

En effekt av att cyklisterna samlas ihop i stora klungor på det här sättet är att folk sedan trampar på som tokar för att hinna över. Och eftersom cyklister är som trafikanter är mest, så betyder det att flera av dem blir stressade och dels börjar cykla på gul (och för all del röd) perioderna, precis som bilisterna gör i rusningstrafik, och dels att de börjar köra i bredd istället för på led.

Eller konkret: Det leder till att varje grönljusperiod skickar iväg en klunga stressade cyklister som sedan kör in i bredd bland fotgängarna på gågatan uppe på puckeln. Istället för att ha ett långt led av cyklister som har god tid på sig att passera korsningen och därför inte behöver trängas och trampa på som tokar. Och det är ju lite synd.

Jag vet inte hur det ser ut vid andra hårt trafikerade cykelkorsningar, men jag misstänker att det är ungefär likadant. Om jag får tid ska jag försöka klocka några till – och om du själv har gjort det, skriv gärna resultatet i kommentarsfältet nedan!

Låt mig understryka att det inte handlar om att cyklister ska slippa möta rödljus. Rusningstrafik är rusningstrafik och i en storstad får man vara beredd på att det blir köer.

Det handlar om att cyklister nu är så många att de måste få betydligt högre prioritet i korsningar med biltrafiken. Cyklister ska behandlas som jämbördiga pendlingstrafikanter som bilisterna och inte som en rekreationsaktivitet som får vänta tills den riktiga trafiken passerat. Det funkar inte att be fler att pendlingscykla och ställa bilen och samtidigt inte anpassa trafiken efter de ökande volymerna när folk faktiskt gör som man ber dem.

Och hej Ulla Hamilton, det kräver inte mer utrymme eller några innerstadscyklistmotorvägar. Det kräver bara att någon orkar skruva på timern i rödljusen. Går att fixa på måndag.

EDIT: Vid den aktuella korsningen är cykeltrafiken nio gånger mer effektiv än biltrafiken:

Cyklister effektivare
Källa: Cycity

35 svar på ”Varför är det alltid kö?”

  3. På andra sidan puckeln, i korsningen ned mot tunneln, sitter också ett roligt trafikljus mitt i ett cykelpendlingshuvudstråk. Det är _lögn_i_helvete_ att få sensorhelvetet att någonsin registrera min (stål!)cykel nattetid.
    Dagtid har man i stort sett alltid en bil eller två bakom sig, eller så går den på timer då? Det är i varje fall inga problem att få grönt med rimlig väntetid.
    Efter mitt kvällsskift dock, är det konstant rött. Även om man på ren tur lyckas få en nedsvängande bil framför sig kan man räkna med att är det mer än femton meter mellan kommer det grönljus de får (utan att ens behövt stanna) har slagit över i gult igen innan man täppt luckan.
    Det blir att rulla mot rött varje natt. Ulla, det här imponerar inte!

  4. Trafikistan gjorde ett blogginlägg om en cykelsignal om man ska korsa Redbergsvägen vid kobbarnas väg i Göteborg.
    http://trafikistan.se/kobbarnas-roda-vag/
    Under 14 min så hade cyklar grönt i ungefär 91 sekunder, uppdelat på 7 perioder mellan 7 sek och 20 sek.
    Tiden mellan perioderna kunde vara 1 min eller 3,5 min.
    Detta var på den dåvarande stomcykelnäten.

  5. Det är vanligt att signalerna inte är anpassade för cyklar.
    Här är en korsning som korsas mest av cyklister.
    http://bit.ly/1ah3YbV
    Men mina observationer visar att man ej hinner över hela korsningen innan korsande trafikanter börjar få grönt. Gäller framförallt övergångstället på andra sidan korsningen.
    Intervallen är inte alls beräknade för cyklister. (Antar att de vill ha rött på huvudleden så kort tid som möjligt. Sedan att det tar flertal minuter innan man får grönt för att komma av/på huvudleden hjälper ju inte heller). Men skulle verkligen ett stopp på 5 sekunder extra spela någon roll?
    Göteborgs stad har i alla fall varit smarta nog att avskaffa benämningen stomcykelnät, med prioriterade signaler för cyklar, annan trafik väjningsplikt mot cyklar och prioriterad underhåll, snöröjning.
    Men i praktiden så fanns ju inget av det, cykelöverfarterna hade ofta mest rött. Det var ”utfartsregeln” som gällde för cyklisterna i de mesta korsningar med små gator. Och en stor del utav stomcykelbanan västerut (bredvid Orscarsleden), var uppgrävd hela vintern, arbete kunde ej göras för att det var vinter. Varför ens börja på hösten då? Dubbelriktad cykelbana plus gångbana var avsmalnat till halva cykeldelen ungefär. Där valde jag körbanan bredvid istället, trots att trafikförordningen ej tillåter det. (Fast det kan man ju diskutera, hur smal ska en cykelbana vara för att cykel/moped klass II, ska tvingas trängas på den?) Det var ju inte uppskattat av biltrafiken på körbanan, som kommer i fullfart där. (Under rusningstrafiken så kan man köra fortare på smågotorna än E45).

  6. Det stora pendelstråket är ju över Hornsgatan till Götgatsbacken, men i korsningen ska också de som svänger höger runt det blinda hörnet upp till Hornsgatan. En mycket bättre lösning vore att leda den trafiken in förbi Hilton. Tyvärr är backen från Hilton upp till Hornsgatan enkelriktad. Släpp fram cyklarna förbi Hilton, Ulla!

  7. Som sagt så stod jag och räknade cyklar här dagen innan ni postade förra inlägget. Under de 25 minuterna var kön nästan alltid ner förbi Hilton. Så det var inte ett extremfall det är helt enkelt så i rusningstid.
    Per grönljus passerade 14-22 cyklister, så minst 3 ggr fler cyklister än bilar.

  8. Jag klockade cykelöverfarten vid raol wallenbergstorg mot dramaten. Bilisterna fick 60sekunder på sig att ta sig över. Cyklisterna hade fem sekunder innan det slog om till gult…. Jag skrev om detta till trafikkontoret men de hänvisade sig enbart till att de prioriterar ljusen efter trafikmängd….

    1. En bra motfråga är då: hur många cyklister passerar då signalen? Det har de nämligen ingen aning om för det är enbart biltrafik som räknas och signalerna anpassas efter. Det är TRAFIK för ”signalisterna” på Trafikkontoret… Tänk att ta sig den friheten, och få den av ledningen, att som offentliganställd tjänsteman bara arbeta för ett trafikslag.

      1. Det här med cykling i Stockholm och både Trafikkontorets och politikernas nonchalans blir allt mer farsartat. Jag hade skrattat högt om jag inte varit så deprimerad. I detta fall är det ju inga stora kostnader eller insatser. Bedrövande!!!

  9. Det som är bra med trafiksignaler är att man kan ändra, pröva, testa, programmera om och återställa utan att det kostar särskilt mycket. Det kan var olika program för sommar och vinter, för natt och dag osv. Det innebär inte avstängningar och omledningar som vid vägbyggen. Och det finns STORA förbättringspotentialer för cykeltrafiken. Ett exempel är att gå igenom samtliga trafiksignaler på stadens utpekade ”Pendlingsstråk” och göra dem bättre anpassade för cykeltrafik. En mycket liten kostnad, inga problem för övrig trafik och stora vinster för cykeltrafiken. Detta görs dock inte. Här är det ju inte en fråga om kostnad, cykelmiljarden finns och detta är mycket billigt jämfört med att bygga. Det är heller inte en fråga om utrymme, att plats inte finns. Inte heller saknas kunskapen då staden har en egen, särskild, handbok: Cykeltrafik och trafiksignaler. Så varför görs då inget i staden som ska vara på väg mot världsklass? Jag tror mig ha svaret…

Kommentarer är stängda.