Chefredaktör Helene Claesson har gjort ett slags blogguppmaning om samarbete i trafiken för att minska hatet mot cyklisterna. Jag försökte kommentera, men det gick inte, så jag skriver mina bidrag här istället:
Respekt och samarbete måste gå åt båda hållen, därför lägger jag till:
* Respektera cykelfält och cykelbanor: Det är förbjudet att både stanna och parkera där och dessutom farligt för cyklisterna som tvingas väja ut i trafiken. I gengäld lovar jag att använda dem.
Promenera inte i cykelbanan (så lovar jag att aldrig cykla på trottoaren)
Högerregeln gäller även mot cyklister. Jag lovar att släppa fram dig bilist när du kommer från höger, så lovar du att släppa fram mig (cykel är också ett fordon!).
Gå inte mot rött. Du kanske ser att det inte kommer någon bil, men tex på Götgatan är det många som inte kollar cykelbanan som löper parallellt med bilvägen. När du går mot rött så kan vi krocka. Jag lovar i min tur att aldrig cykla mot rött.
Jag lämnar företräde när jag cyklar på cykelöverfarter, men du bilist har ändå skyldighet att anpassa din fart så att inte fara uppstår för mig när jag redan är ute på överfarten.
När du ska svänga höger som lastbil, tänk på att i Stockholm finns det cykelfält som löper till höger om dig och som ska rakt fram. Titta en extra gång och utrusta gärna din lastbil med extra backspeglar. Jag lovar i min tur att försöka få syn på dig i din backspegel, eftersom jag då vet att vi ser varandra. Om du redan stannat vid rött, så kör jag heller inte upp på din högersida.
Cykelboxen är till för cyklister. Stanna inte där om du kör bil!
Du SL-buss, jag förstår att det är frustrerande när det kommer tjogtals med cyklister. Men du är stor och farlig för mig. Om du lovar att inte försöka preja dig ut genom cykelfältet från busshållplatsen, så lovar jag att vara uppmärksam på när du blinkar ut och anstränga mig att ge dig möjlighet att köra ut från hållplatsen.
När du kliver ur din parkerade bil, använd höger hand för att öppna dörren. Då vrider du dig automatiskt så att du ser att det inte kommer en cyklist som du riskerar att träffa med dörren.
Det finns säkert fler som hjälper alla att samsas i trafiken, fyll på i kommentarsfältet!
En annan sak som fotgängare, speciellt de med barnvagnar, och andra cyklister samt bilister som blockerar cykelbanor/-filer och trafikplanerare bör ta i beaktande är att inte alla cyklar lämpar sig för att korsa höga trottoarkanter och liknande med: handikappcyklar, andra trehjulingar, lastcyklar, liggcyklar, mfl. En hög kant betyder då inte sällan stopp eller platt fall, vilket inte underlättar för någon.
En god ide är att inte cykla på gångbanor, speciellt om det finns bra alternativ, typ allmän väg just utan trafik. Och om du nödvändigtvis måste cykla på en gångbana, försök inte tvinga fotgängare av densamma och kalla dem inte för idioter när de är i vägen. Vilket jag blev på vägen hem fr matbutiken av tre cyklande tölpar som tyckte att jag var i vägen på en trottoar där man absolut inte får cykla. (Tölparna fortsatte sina irrfärder med att cykla på vänster sida mot körriktningen på allmän väg (vilket ställde till det för några mer laglydiga cyklister), korsa densamma mitt framför mötande trafik, för att sedan fortsätta på nästa trottoar, ej heller cykelbana.) Även den mest inbitne cyklist kan efter att som fotgängare blivit bemött på detta sätt hysa tankar om att cyklister borde få äta upp sina cyklar …
Vissa passager är extra svåra. Ta Djurgårdsbron i Stockholm. Snacka om trångt. Bilar, taxi, bussar och spårvagn – där cyklar jag inte! Trottoaren är kombinerad GC men pga alla människor ser ingen heldragen linje. Jag cyklar inte, jag rullar så långsamt det går utan att falla. Om jag skulle leda cykeln tar jag ännu mer plats.
På sommaren är det så många turister som går i cykelbanan i allén på Strandvägen att jag oftast cyklar oftast bland bilar. Det har hänt att bilar tutar men jag blir inte arg. Det betyder i textat de vill tillrättavisa mig utan kan betyda att de bara vill uppmärksamma mig att de nu kör om mig. Låter kanske märkligt men jag vill minnas när jag tog körkort att det stod så i boken att man kan signalera så. Det gör dock aldrig jag när jag kör bil. Jag saktar ner och har ordentligt avstånd även om jag skulle ”förlora” 10 sekunder på detta.
Annars är jag rätt pragmatisk. I korsning vet jag att jag inte får vara på vänster sida om en bil. Men vid rödljus står jag med vänster fot på refug och drar snabbt iväg innan bilen hinner reagera. Hittills har aldrig någon tutat. Kanske beror det på att jag inte har lycra/hjälm och därmed ser normal/oskyddad/farlig ut?
RT @heleneclaesson: Läs! “@Cyklistbloggen: Svar till @heleneclaesson blogguppmaning på Direktpress: http://t.co/a3wmZBMdSZ #cyklister mot #…
Eftersom det är lättare att själv ändra sitt beteende (vi cyklister) än att vänta att andra ska göra det (cykelhatande bilister och fotgängare) bör vi cykla medvetet för att undvika att haters får vatten på sin kvarn.
Hittade nyss 6 instruktionsfilmer hur man bäst cyklar i urban miljö. Filmerna är inspelade i Boston.
http://www.youtube.com/watch?v=W4ghpwIkzfw&list=PLD57A5E2C5EAE3207
I princip rätt, men somliga verkar bli provocerade bara de ser en cyklist (i alla fall om denne är klädd i lycra och/eller har hjälm). Jag har blivit utskälld för att jag cyklat på GC-väg – även av bilist på GC-vägen … Jag har blivit kallad fartdåre (med tillhörande tillmälen) när jag passerat gående i 10–15 km/h på fin, bred GC-väg (efter att ha plingat). Osv. osv.
Det finns somliga som hävdar att man inte får cykla på väg när det finns cykelbana, även om cykelbanan är täckt med en halvmeter snö, är uppgrävd, eller blockerad av långtradare, så att cykla på allmän väg kan göra en del en aning upprörda.
Enda säkra sättet att inte provocera cykelhatarna torde vara att lämna cykeln hemma. Men om man inte vill det är det väl en god idé att agera tydligt, konsekvent, med hänsyn och som det fordon man är som cyklist.
För övrigt, om jag minns rätt gjordes i Södermalmsnytt en poäng av att skilja på motion och transport. Men är inte en poäng med att cykelpendla (t.ex.) att man får motion samtidigt som man transporterar sig? Även om man naturligtvis inte ska cykla som om man deltog i den sista spurten på Champs-Élysées, utan anpassa farten till omständigheterna.
Det verkar också finnas de som anser att man inte har rätt att vara på vägen som cyklist om man inte är på väg till något viktigt; nöjescyklister har inget på allmän väg att göra.
Tyvärr så stämmer det, att om cykelbana är övertäkt med snö är inget giltigt undantag.
Många poliser säger dock att de inte kommer bry sig om cyklister på körbanan, men skulle man få en bot, så är den omöjlig att slippa undan.
Så om snösvängen struntat i cykelbanan, eller så som de ibland plägar göra, plogar upp snö på cykelbanan, så att den är täckt med en halvmeter eller mer snö så att det inte ens går att gå där, så är det fortfarande där man ska cykla? Sinnesrubbat.
Hur är det när man befriat cykelbanan från asfalt så att den består av naken makadam eller när t.ex. polisen, en långtradare eller ett gäng betongsuggor helt blockerat densamma? Tog vägen här om dagen eftersom gång- och cykelbanan var uppgrävd och avspärrad med ett staket med en skylt som hänvisade *fotgängarna* till andra sidan: vart cyklisterna skulle ta vägen var mer oklart (ingen cykelbana på andra sidan fanns det heller). (40-strecka, just ingen trafik, och jag har inte sett en polis där på över 20 år, så …)
De enda giltiga undantagen är om det är lämpligt att välja körbanan med hänsyn till färdmålet. T,ex, körbanan och cykelbanan är på vänster sida vägen och man ska till en fastighet på höger sida.
Vid hänvisning med vägtransportledadare, samt vid bärgning och väghållningsarbete.
Så om det är vägbygge på området, så är det tillåtet att välja körbanan.
Det gäller inte enbart för cyklister utan även för moped klass II (med två hjul). De är även dem hänvisade till cykelbanan.
Reglerna är förstås skrivna för att man vill ha körbanorna fria ifrån cyklister och mopeder, så att inte biltrafiken störs.
Enda, tillfället som jag har hört att någon har fått en bot, var när en cykel blev påkörd på vägen. Det blir tyvärr ofta så att en cykelförare är mer troligt att bli rapporterad efter en trafikolycka än en bilförare. Jag tror det handlar om att det blir ju bilisten som får använda trafikförsäkringen, så försöker ofta att finna ett brott under allmänt åtal, för cyklisten.
”Hänsyn till färdmålet” är ju dessvärre inte heller utan tolkningsmöjligheter. I anslutning till en väg jag brukar cykla i Hässelbytrakten finns GC-väg. En gång skulle jag testa att vara helt laglig och cyklade in på denna som typiskt nog efter hundra meter eller så försvann in i bostadsområdet. Efter att ha snirklat runt en bra stund bland hus och lekplatser kom jag ut på vägen igen – där jag startade. Rent teoretisk med mycket god lokalkännedom går det antagligen att leta fram dit jag skulle på GC-vägar, men … Jag håller mig på vägen den sträckan.
Mycket bra skrivet som vanligt.
Ett sällsynt konstruktivt och välformulerat inlägg. Tack!
hon ville väl ha svar på mejl om jag inte läst som en kråka…….
Nja. Det stod ”Kommentera och bidra du också!” med ett kommentarsfält under. Men av någon anledning tog det inte. Jag tyckte det här funkade lika bra.
ok såg nu att det var i hennes första inlägg som hon skrev att hon ville ha svar via mail
RT @Cyklistbloggen: Svar till @heleneclaesson blogguppmaning på Direktpress: http://t.co/y3t9NsA5FP #cykla
Läs! “@Cyklistbloggen: Svar till @heleneclaesson blogguppmaning på Direktpress: http://t.co/a3wmZBMdSZ #cyklister mot #cyklisthat
RT @Cyklistbloggen: Svar till @heleneclaesson blogguppmaning på Direktpress: http://t.co/y3t9NsA5FP #cykla