Förkylning och hosta satte stopp för förra veckans cyklande, men igår var jag igång igen. Läste i veckan mycket intresserat Krister Isakssons scoop om att den tidigare nämnda nya snöröjningsmaskinen med borste och saltlösning tydligen redan är igång i västerort. Enligt Krister ska den också sättas in i söderort. Kom an bara, säger jag.
Underbart hur som helst att efter att en veckas förkylning kunna hoppa på cykeln igen. Underlaget verkade bra, men efter några hundra meter … nähe. Återigen så oplogat på delar av cykelvägen längs Nynäsvägen att jag var tvungen att hoppa av cykeln, lyfta den över snövallen och fortsätta i vägbanan istället. Jag kollade just igenom morgonens film och blev nästan illamående av alla skakningar och kast. Kolla själv ett klipp ur filmen här.
Kanske har cykelbanan i bästa fall plogats på natten, sedan kommer de snabbgående snöplogarna och röjer vägbanan för bilarna. De kör fort och sprutar upp snön på … tadaaa … cykelbanorna. Då hjälper bara frekvens – att man plogar oftare eller i rätt ordning. Och den samordningen har vi inte sett ännu.
Men – på hemvägen kanske det var ordnat, tänker ni? Icke! på andra sidan Nynäsvägen exakt samma sak.
Så den nya maskinen – trots att den ”bara” åstadkommer en två meter bred, nästintill snöfri korridor – bring it. Jag är sjukt trött på den aggressivt ointresserade snöröjningen här i söderort. Släpp sargen.
UPPDATERAT: Flera har ju skrivit om den nya maskinen. Bland annat Sveriges Radio, DN och Cykelpendla Hässelby Villastad.
Jag är förmodligen korkad, eller bara blind, men jag hittar inte länken för att kolla på sjösjukefilmen.
Fixat!
Precis sådär ser det ofta ut längs trafikleder. Jag tror gatukontoret måste börja inse att snöplogar, anpassade för vägar med breda krondiken på varje sida, inte funkar så bra i mer tättbebyggda områden.
Jeroen och Krister, ni är helt rätt ute. Igår var den smala lilla förskrämda biten som nu får bara cykelbana mellan snövallarna som tiotusentals tennisbollar. Skumpigt och dessutom med den härliga modden som kommer med femtio meters mellanrum som är svårforcerad och direkt farlig. Att de inte ställer som krav att entreprenören faktiskt gör en bedömning om den är cykelbar eller ej är stötande. DE MÅSTE SÄTTA NER PLOGBLADET och de måste ploga mer regelbundet. Det du Krister säger om oförutsebarheten är klockrent. Jag vet inte på morgonen om jag kan komma fram på ett rimligt sätt – inte ens veckor efter det sista snöfallet. Jag chansar varje morgon dels i framkomlighet och dels i säkerhet.
Politikerna lovade att de hade fixat detta i år men jag tycker att skötseln är värre än någonsing i år. Lite bitter är man tyvärr men mest nedslagen. Det kan ju inte vara så svårt men jag blir alltmer övertygad om att de inte har viljan.
@Cyklistbloggen cykelvägen mellan Svedmyra och Sofielundsplan är som en puckelpist. Det blir mycket gata i söderort!
Tänk positivt, dålig snöröjning på vintern gör att man uppskattar våren och sommaren, ja t.o.m. en blåsig, regnig höst än mer 😉
Du beskriver verkligen kärnan i det hela, detta att inte kunna förutsäga hur förhållandena på den sträcka man cykelpendlar på kommer att vara, oavsett om det är stora pendlingsstråk, huvudcykelstråk eller mera lokala cykelstråk. Kommer jag att kunna ta mig fram, går det att cykla, måste jag kliva av och gå, cykla en annan väg osv. Detta är ju ett tillstånd som är direkt förödande om man vill öka antalet cyklister. Ett tillstånd som är mycket sällsynt får bil- och kollektivtrafik, det tillståndet råder endast under korta perioder och sedan är allt mer eller mindre tillbaka till ordningen. För cykeltrafiken är det mer av ett normaltillstånd att råka ut för förhållanden som du beskriver…