Hur prioriterar man för att göra det säkert för cyklister?

Publicerad den

Förra veckan kom rapporten från polisens insats mot ”aggressiva trafikanter”. Resultatet för cyklisternas vidkommande blev 80 fällda för att de körde mot rött ljus. Trafikpolisens chef Göran Bolinder sa då på Polisen.se:

– Vi måste arbeta mer med regelefterlevnaden för dessa oskyddade trafikanter för att inte olyckstalen ska fortsätta att öka

Polisens fokus är alltså på att lagföra cyklister. Det låter rimligt och vi tycker också att cyklister, precis som alla andra trafikanter, ska följa lagen. Jag återkommer till det strax.
Samma vecka släppte Folksam en rapport med olycksstatistik för cyklister. Deras slutsats var att cyklister bör ha vadderat helkroppspansar. Det är såklart rent pajaseri. Men Folksam är en affärsdrivande verksamhet, de vill tjäna pengar och det är inget konstigt med det. Om olycksfallsförsäkrade kunder cyklar och skadar sig så kostar det Folksam pengar. Därav kraven på kroppspansar.
Bägge de här uttalandena, polisens Bolinders och Folksams  Maria Kraffts, fick visst mediegenomslag. Bägge hade som mål att minska olyckstalen för cyklister, vilket vi gillar. Men är mer skydd och hårdare poliser rätt väg?


När Folksams uttalande kom frågade jag Anna Niska, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, vad hon tyckte. Hon svarade:

Jag tycker att det är olyckligt om man har ett för stort fokus på cykling som ett trafiksäkerhetsproblem. Visst sker många olyckor och vi måste göra allt för att förhindra dem, men det finns forskningsstudier som visar att hälsonyttan med cykling vida överstiger ”kostnaden” i cykelolyckorna. Dessutom finns så många andra fördelar med ett ökat cyklande att det är olyckligt om en fokusering på cyklisters säkerhet motverkar främjandet av en ökad cykling.

Samtidigt skrev Krister Isaksson, tidigare trafikplanerare på Stockholms kommun, i en kommentar till polisens insats, här på Cyklistbloggen:

I samband med att sk cykelboxar infördes i ett stort antal korsningar i Stockholm gjorde Trafikkontoret en genomgång av cykelolyckor i olycksdatabasen STRADA.  Vi studerade cykelolyckor med personskador mellan åren 2000-2006 och där sökte vi särskilt efter olyckor där det gick att konstatera att cyklisten cyklat mot rött. Vi hittade EN olycka, en berusad cyklist som hade cyklat mot rött i korsningen Rosenlundsgatan/Hornsgatan och blev lindrigt skadad.

Jag ställde därför frågan till polisen, både via mail och Twitter, om vilken statistik de utgick ifrån när det gäller just rödljuskörande cyklister. Det visade sig att de inte hade någon. Däremot en känsla. Trafikpolisens chef Göran Bolinder svarade mig så här:

Med en ökad trafikström på cykel är jag lite orolig för att vi kommer att få ökade olyckstal.

Cykling väcker känslor. Men känsla är en dålig grund att fatta beslut utifrån. Är det vettigt att polisen fokuserar på rödljuskörande cyklister, när det saknas underlag för att dessa skulle vara särskilt farliga?
Rödljus kom till när bilarna blev så många att det blev farligt och höger/vänster-regeln inte räckte till. De är utformade för bilister, inte för cyklister. Det är har vi skrivit om tidigare, nu senast i helgen. Några som har hittat en lösning på hur man kommer runt det, utan att börja bygga ett parallellt rödljusuniversum för cyklister, är delstaten Idaho i USA.
Där ska cyklister behandla rödljus som en stoppskylt. De måste alltså stoppa, ställa ner foten i marken och sedan kan de, om det är säkert, fortsätta förbi rödljuset. På samma sätt ska cyklisterna behandla en stoppskylt som  en lämna företräde-skylt. Cyklisten får alltså passera stoppskylten utan att stanna, men måste lämna företräde för trafiken (läs mer här, pdf-länk).

Stoppskylt för cyklister. (Foto:”Traffic Light” jmd41280 Flickr/CC BY-ND 2.0)

Jag tycker det låter lysande jag. Så slipper polisen jaga cyklister och kan koncentrera sina resurser på trafikbeteenden som faktiskt märks i skadestatistiken.
Men skrubbsåren, de brutna armarna och kroppskadorna Folksam varnar för? Är det inte vettigt att lobba för kroppskydd och hjälm? Inte när den oberoende forskningen pekar på bättre åtgärder. Nämligen skapandet av en bra infrastruktur och underhållandet av densamma.
Tittar man på statistiken så är 70% av alla cykelolyckor singelolyckor. Av dem är över hälften direkt kopplad till dålig drift och underhåll av cykelvägarna.
Anna Niska igen:

Så här illustrerar britten Dave Hall hur det skulle kunna se ut om bilvägarna behandlades på samma sätt som cykelvägarna. Man skulle kunna göra en liknande för Sverige. Cykelbanorna försvinner ut i intet, eller in i en container, eller ett vägarbete. De sopas inte, glas ligger kvar i veckor. De underhållsmålas inte. De sköts helt enkelt inte.
Cykling väcker känslor. Inte alltid rätt känslor och vi tycker det är på tiden att vår trafikmiljö började behandlas utifrån verkligheten, inte utifrån löst tyckande och vad folk känner inför cyklisterna.
 
Fotnot: Fler cyklister betyder inte nödvändigtvis fler olyckor.
 
 

26 svar på ”Hur prioriterar man för att göra det säkert för cyklister?”

    1. Yikes! En korsning som definitivt skulle få mig att lämna cykeln hemma (eller välja en annan väg om den så vore en mil längre).

      1. Bara det är tydligt för alla inblandade hur trafiken ska fungera på
        platsen så ser jag inga problem. Att lösa trafiken i samförstånd och med
        ögonkontakt i komplexa korsningar är säkert mycket bättre än
        enerverande långa perioder med rött ljus.

        1. Föredrar helt klart långa rödljusperioder (så länge rödljuset slår om över huvud taget – och jämfört med de 45 minuter jag fått vänta på att bommarna vid en järnvägskorsning skulle gå upp, är det mesta kort). Som sagt, den där holländska korsningen skulle jag inte ens försöka cykla genom.

  2. Tack för att ni propagerar för vetenskap och inte känslor!
    Önskar att Polisen och försäkringsbolag fick mer utbildning i ämnet och mer koll på begreppet ”safety in numbers”. Därtill kommer förstås att man givetvis måste styra upp infrastrukturen för cyklister, röja gruset ordentligt, ploga bort snön… tänka lite mer ”bilväg” om cykelvägarna helt enkelt!
    En sak som jag verkligen inte greppar är hur Folksam kan bli så rädd för att sina försäkrade ska cykla och skada sig. Det är ju trots allt enormt få som behöver kontakta försäkringsbolagen för fysiska skador när det gäller cykling.
    Långt fler har problem med sin bil.
    Om de nu vill fokusera på försäkringsfrågor gällande cyklister är något de borde propagera för är bättre cykelställ, obligatoriskt cykelparkeringsutrymme för nybyggnationer, grymma lås, och att inte låsa cykeln i framhjulet! Långt fler cykelstölder än cykelskador per år.
    Och om beslutsfattare ville spara (tjäna) pengar… vilket ju gagnar hela samhället, skulle de ta tag i att undersöka de många rapporter som finns över sjukvårdskostnader och det lidande som uppstår i samhället p.g.a för lite fysisk aktivitet. Fysisk inaktivitet är en av de enskilt största orsakerna till sjukdom i väst, efter rökning och alkohol – och tvärt om: fysisk aktivitet är en enormt potentiell förebyggare av så mycket av de hälsoutmaningar vi ser, allt från stress och depression till högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och stroke.
    Så sant ang. Anna Niskas kommentar!
    Japp, det var nog allt för den här gången.

    1. Japp, om försäkringsbolag och poliser hade lämnat känslorna de har inför cyklister och istället utgått från den forskning som finns, hade förmodligen förändringsförslagen sett annorlunda ut.
      Då hade man fokuserat hårdare på infrastruktur, på stöld, på fortkörning och på att förändra trafikregler så att de bättre passade ett trafikslag som senaste 50-åren alltid satts på undantag.

  4. För något år sedan var det en artikel i GP eller Metro om cykelpolisens insats mot cyklister i Göteborg. Även där såg man rödljuskörande cyklister som ett stort problem.
    Har tyvärr att inte texten kvar så att jag kan citera den. Men i princip stod det att de tydligt såg vilka som tänkte köra mot rött eftersom de höll koll på trafiken i korsningen istället för att titta på trafiksignalen. De ville gärna se en förändring där cyklisterna höll mer koll på signalerna istället och mindre på trafiken.
    Tyckte att det kändes som en inställning som snarare riskerar öka antalet olyckor än minska dem.De allra flesta gånger jag sett någon cyklist vara på väg att råka illa ut har varit när cyklisten haft grönt och varit nära att bli påkörd av antingen svängande bilar (speciellt vid röd gubbe/grönt för cykel) eller bilar som smitit förbi på sen gul signal eller rött och inte hunnit passera cykelöverfarten innan cyklisterna fått grönt.

      1. Det är ett väldigt märkligt citat – det framställs som om polisen menar att det är bättre att titta på rödljus än att hålla koll på trafiken. Jag hoppas innerligt att det är ett citat taget ur en större kontext.

        1. Det går att förstå. Om man bestämt sig för att stanna vid rött är kanske den trafik som flyter under tiden inte så intressant. Men när det blir grönt är det säkrast att man som cyklist intresserar sig för trafiken. Annars kan det sluta väldigt tragiskt.

  5. Vad vore världen utan Krister Isaksson och Anna Niska :-)?
    Smart system i Idaho! Jag håller med er att det är stolligt att cyklister hela tiden ska tvingas att följa de regler som finns där för att de behövs för bilisterna, man har ju helt olika förutsättningar som cyklist och som bilist.
    Ofta får man som cyklist stanna för rödljus för att det finns bilfiler som korsar körbanan för bilarna, inte för cyklarna. Och ändå ska man stå där och vänta tills bilarna har fritt. Hur galet är det inte?
    Att bara behöva stanna som vid en stopplinje där rödljusen inte berör cykelstråket vore fantastiskt.

    1. Det är kul att så många börjat upptäcka Anna N’s forskning. Vi har nämnt den här flera gånger och nu har jag börjat se att fler bloggare får upp ögonen för VTI. Det är skoj, den är ju oberoende till skillnad från försäkringsbolagens forskning.

  7. ”Tittar man på statistiken så är 70% av alla cykelolyckor singelolyckor.
    Av dem är över hälften direkt kopplad till dålig drift och underhåll av
    cykelvägarna.”
    Säger forskningen mer i detalj vilka typer av drift-/underhållsbrister som är främsta olycksorsaker? Lästips mottages gärna.

      1. Tackar. Jag skummade igenom rapporten som är väldigt intressant. Två faktapunkter var särskilt slående för mig:
        1. singelolyckor var vanligast: 71,8 % av skadefallen.
        2. ”När det gäller singelolyckor saknas emellertid ofta information om orsak till olyckan. I genomsnitt är orsaken okänd i var tredje singelolycka …”
        Slutsatsen jag drar är att vi behöver mycket mer forskning om singelolyckors orsaker och prevention. Det är över 8500 skadliga singelolyckor där ingen orsak finns klarlagd!

        1. Bah, jag räknade fel så här på kvällskanten. Ca 4300 skadefall från singelolyckor utan orsak klarlagd ska det vara. Men det är illa nog såklart.

  8. Jättebra skrivet! Det är fint att se hur ni har en sån god kontakt med kommunansvariga och polis så att ni kan få svar på frågor (och ställa dom).
    Min åsikt är att vi ska härma dom bästa cykelnationerna i världen (läs NL eller DK). Idaho i USA har valt att ändra betydelsen av skyltar och trafikljus beroende på vilket fordon du befinner dig på. Jag vill ha byggt en god infrastruktur anpassad för cyklister.
    Poängen är kanske att det inte är svart och vitt (en bra lösning, en dålig) utan att det försöks på olika sätt anpassa trafiksystem till cyklister. Tyvärr (tack o lov?) är våra cyklar helt olika bilen. Vi har olika massa, fart och ofta riktning (cykelvägar korsar körbanor vinkelrätt mot körbanan). Därför ska vi separera oss och därmed göra cykeltrafiken mera attraktiv.
    Bra cykelbanor kan trafikeras av 8-åringar. Att vi byter betydelsen av rödljus när man sitter i olika fordon skapar inte den tydliga, enhetliga trafikupplevelsen som behövs som oskyddad trafikant.
    PS. Om Niska ville bli statsminister (har googlat, inte funnit den önskan) så skulle jag rösta på henne. DS

    1. Jag vet inte om jag tycker det är så märkvärdigt. Vi har redan undantag, där det är tillåtet för cyklister att färdas mot enkelriktat om man befinner sig i cykelfält.
      Det finns också förslag på att låta alla fordon svänga höger vid rött och att låta cyklister köra mot enkelriktat även utanför cykelfälten.
      I Stockholms innerstad har jag svårt att se att det går att göra en parallellinfrastruktur för cyklister, dvs helt separerade cykelvägar. Jag tror inte heller det är optimalt, då ser jag hellre att man sänker trafiken för bilisterna till 30 km/h och kombinerar det med cykelfält (och jag vet andra cyklister som tycker att den lösningen innebär att man helt skippar cykelfälten).
      Men då måste bilisterna, som sitter lågt och med rätt dålig omvärldskontroll, få ha kvar sina enorma rödljus som är utformade så just därför. Utan att det drabbar cyklisterna, som oftast sitter högre och har bättre uppsikt framåt och i den omedelbara omgivningen.

      1. Fast cykelfältet är inte enkelriktat i det fall du tog upp. Annat vore det om cyklisten kunde cykla mot enkelriktad bara för att dom sitter på en cykel (eller segway, tydligen).
        I förslaget om att tillåta cykling mot rött för högersväng är det något som kan vara bra om det samtidigt sker förändringar i infrastruktur för att eliminera sådana ”special-regler” i framtiden. I mitt tycke ska reglerna vara så tydliga och trafikutrymmet så självklart att det ska vara lätt att följa dom.
        Kanske är det så att man inte kan gå från nästan inget i infrastruktur till totalt utbyggd, separerad infrastruktur. Kanske måste man genomföra stegen där emellan då man sakta men säkert fördelar om trafikutrymmet till förmån för andra trafikformer än bilen.
        Det innebär då att man inte kan få bra cykelbanor + bra bilvägar när det fortfarande är så pass många som kör bil.
        Idag görs ungefär 60% av alla resor med bilen. Vi kanske får leva en stund med ”special-reglerna” men vår ambition bör vara att minska bilåkandet och öka alternativa resesätt och därmed frigöra gatuutrymme för andra trafikanter.

    2. Jag vill precis som Patrick uttrycka viss tvekan för att låta rödljus betyda olika saker beroende på vilket färdmedel du använder. Det blir komplicerat, på gränsen till oförutsägbart. Trafikens principer bör vara så enkla så att ett barn har chans att förstå dem. Barn lär sig genom att se på andra. Vi är förresten alla som barn när vi har vår koncentration på annat håll, vilket nog är betydligt vanligare än vi själva vill tro. Signalspråket måste vara så enkelt så att det kan förstås reflexmässigt, utan eftertanke.

      1. Idag tex har vi ju redan annan betydelse av rödljus för fotgängare (där det i praktiken är tillåtet att ignorera röd signal).
        Jag tror de flesta tycker det fungerar rätt bra och att återinförandet av bot för att gå mot röd gubbe knappast skulle öka trafiksäkerheten.
        Det finns ju dessutom redan minst tre typer av rödljus: Bilrödljus (stora), de mindre cykelrödljusen och så röd gubbe.
        Man kan ju tänka sig en lösning där cyklister uteslutande ska lyda de mindre cykelrödljusen – och så blir det trafikplanerarnas uppgift att komplettera stadsmiljön med cykelrödljus.
        Det tredje alternativet är att bygga cykelfälten så att de går runt ”onödiga” rödljus, men jag tror den politiska viljan saknas helt för att göra det. Åtminstone utifrån hur Stockholms infrastruktur ser ut i dag.

        1. Röd gångsignal betyder ”Förbjudet att beträda en körbana, cykelbana eller järnvägs- eller spårvägskorsning” enligt 3 kap 8 § i vägmärkesförordningen. Att säga att det inte gäller bara för att straffsatsen är 0 är nästan som att säga att man är välkommen att bryta mot alla regler bara man har tillräckligt med pengar. Jag vill inte se lagen som en försäljning av förmåner utan som ett medel att förenkla samarbetet mellan trafikanter.
          För att någon ska kunna få grönt, måste s.k. fientlig trafik ha rött. Den som har grönt ska kunna räkna med att det inte finns korsande trafik så länge man inte själv svänger. Jag gillar inte synen att rödljus är en sil som släpper igenom vissa trafikanter men inte andra. Om rött förlorar sin mening, måste även grönt göra det.
          Däremot ser jag ljussignaler som ett sätt att tidsseparera trafikanter. Om det inte finns några korsande trafikanter tycker jag att man gott kunde få fortsätta även om man har rött. Då menar jag inte att man pressar sig emellan i en liten lucka, utan att det verkligen inte finns någon trafikant som kan påverkas av tilltaget.
          Sen håller jag med om att det finns en del onödiga rödljus, t.ex. där cyklister inte får svänga in på cykelbanan alldeles framför näsan bara för att bilarna har en korsning strax efter.

          1. Absolut, det är jag väl medveten om. Det var därför jag skrev ”i praktiken” (det går också fortfarande att straffas indirekt – orsakar ens rödljusgående en olycka kan man dömas för det, även om man inte får någon bot för själva rödljusgåendet).
            I praktiken idag är det fritt att gå mot rött.
            Trafiken är full av undantag. De flesta skyltar gäller tex bara fordon, inte fotgängare, och cyklar (och ibland taxibilar) får köra i bussfiler tex.
            Och som tidigare nämnt kan kommunen välja att lägga cykelfilen i ”fel” körriktning på enkelriktade gator för att på så sätt tillåta cyklister att strunta i den skylten.
            Det är inte bara fritt som i ”om du har råd” (i det här fallet med kostnaden 0 kronor), det är fritt som i att det aldrig leder till polisiära ingripanden överhuvudtaget.
            (Och det finns en del forskare som är för att återinföra den ”äkta” stopplikten för fotgängare, även om de är lika högljuda som riksdagens republikaner)
            Undantag sker hela tiden, för cyklister ibland med tilläggstavlan ”gäller ej cyklar”.
            Jag tror det finns flera möjliga lösningar och min poäng är att egentligen bara att det här är en, som också är förhållandevis billig. Man behöver ju heller inte gissa om det är bra eller dåligt – först ska man såklart kolla hur det fungerat där de olika lösningarna används i praktiken.

        2. @Christian Gillinger ”Absolut…”:
          Vad gående gör på gåytorna påverkar inte övrig trafik. Därför berör de flesta trafikskyltarna inte dem. Deras användning av vägar är starkt begränsad av TF 7 kap. Grundregeln är att de bara får korsa rakt över och bara ”om det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken”. Grön gubbe bjuder dem däremot företräde och korsande trafik hejdas.
          Att man får cykla i bussfiler är inget problem eftersom det ingår i bussfilens definition. Ingen behöver bli överraskad. En motriktad cykelfil på en i övrigt enkelriktad gata är inte heller något problem, eftersom bilar inte ska köra i cykelfilen. Att leda svängande cyklar förbi rödljus är också ok så länge de inte blir ”fientlig trafik” i korsningen.
          Ett undantag typ ”gäller ej cykel” måste kommuniceras till alla berörda. Om den som möter en cyklist inte vet att cyklisten fått rättigheter utöver det förväntade, så är jag inte med längre.
          Jag gillar att du söker alternativ som gör trafiksignalkorsningar mindre fyrkantiga, även om jag är rädd om det röda ljusets betydelse. Ibland tänker jag mig två röda faser, främst för gång- och cykelljus. Fast rött betyder obevekligt stopp. Då sker en förändring av trafikflödet. Kort blinkande rött kunde inträda strax därefter och betyda att man kan passera om trafikströmmen tagit slut. Lämna företräde alltså.

Kommentarer är stängda.