Följande är ett gästblogginlägg från signaturen ”Valle” som mailade oss på cyklist@cyklistbloggen.se
Jag vill dela med mig av en liten text jag läste i morse i Ny Teknik, ”Forskare föreslår grön korridor mellan Malmö och Lund”.
Av texten framgår att forskare vid Lunds Tekniska Högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet har kommit fram till att blåst är den mest irriterande faktorn för cyklister. Därför vill man plantera vindskyddande växtlighet längs med cykelvägen mellan Malmö och Lund. Man hävdar också att det skulle vara något nytt.
– Något liknande finns inte någonstans i världen. Vi måste våga ta steget och pröva detta empiriskt, säger Christer Hydén, professor i trafikteknik vid LTH och initiativtagare till projektet.
Jag blir lite beklämd när jag läser detta. Inte p.g.a. intentionerna; de är alldeles utmärkta. Men måste vi ha forskare för att dra slutsatsen att vind är illa sedd av cyklister när den inte verkar till vår fördel? Hur kan man påstå att det skulle vara något nytt med vindskyddande växtlighet längs med vägar? Stenmurar och häckar har väl löpt längs med vägar i jordbrukslandskapet i kontinentala Europa och i England sedan Hedenhös, förmodligen även i delar av Skåne (jag är ingen skånekännare). En flyktig bekant berättade att i platta Estland är det vanligt med vindskyddande planteringar på ena sidan bilvägar med syfte att motverka snödrev vintertid.
Varför tar vi det enkla och sätter det i händer på akademiker, ja t.o.m. professorer? Det är liksom inte konstigt att inget händer på cykelinfrastrukturområdet och för den delen inom annan infrastruktur, bostadsbyggande, m.m., när det enkla alltid skall göras till det svåra och nya verksamhetsrevir skall pissas in av s.k. experter.
Just do it! Det behövs inte professorer och landskapsarkitekter för att utreda vindens betydelse för cyklister, inte heller för att plantera häckar.
/Valle
Läs hela rapporten här.
Vindskyddade vägar är nog inget nytt, men vindskyddade cykelbanor är säkert nytt!
Själv väntar jag på cykelbanor med tak. Det vore något nytt!
Det är få forskare som gjort så mycket för cykelkunskapen i landet som Christer Hydén. Han förtänar allt beröm för sina omfattande insatser, sitt tålamod och uthållighet. Att han nu fösöker samla kunskap i detta ämne och få det dokumenterat är bara bra. Om detta ska användas i större skala så kommer det krävas dokumenterat underlag för att om möjligt övertyga Trafikverket och kommuner.
Om det inte finns någon erfarenhet av hur vindskydd för cyklister bäst utformas (effekt, investeringskostnad, drift och underhåll, trygghet m.m.) så är det helt rätt att koppla in akademin. Snödrev och vind är inte samma sak. Inlägget andas kunskapsförakt! (Häckar och murar i jordbrukslandskapet är dessutom gränsmarkeringar, inte vindskydd. Grundkurs i geografi, någon?)
Över huvud taget finns väldigt lite kunskap om hur olika åtgärder i trafikmiljön påverkar cykeltrafiken annat än när det gäller trafiksäkerhet. Det är därför det inte finns några prognosmodeller för cykeltrafik utan cykelplaneringen bygger idag på en kombination av godtycke, mer eller mindre kvalificerade gissningar och rent önsketänkande. Biltrafiken är väl utredd sedan 60-70 år, men på cykelsidan finns nästan ingenting.
Anders. Jag har skrivit texten. Tro mig, jag har inte kunskapsförakt. Arbetar faktiskt på teknisk högskola, dock ej som landskapsarkitekt, professor eller motvindsspecialist.
Däremot vet jag att inom arkitektskrået så görs stora misstag på cykelområdet gång efter annan trots tillgänglig kunskap. När jag läser i civilingenjörsorganet Ny Teknik att forskare kommit fram till att motvind är den mest irriterande faktorn för cyklister, jag då känner jag ett visst mått av förakt. Det är inte kunskap som saknas på cykelinfrastrukturområdet, det är dådkraft. Förmåga att få något gjort, spotta i nävarna, öppna plånboken. Utreda, snacka och teoretisera har gjorts till förbannelse. Se Holland, de ligger väl 30 år före oss!
Jag uppfattar det inte som det minsta problematiskt att forskare blir exalterade över en möjlighet att forska. Det är väl superbra om man kan testa en lösning och samla kunskap? Det känns ju som ytterligare en drivande faktor att få det där vindskyddet byggt. Och när väl det första är byggt och forskarna fått komma fram till att det blev awesome (hur lång tid kan det ta, liksom?) så kommer fler kommuner och kanske rent av trafikverket om de börjar ta ansvar för cykelinfrastruktur att börja följa efter.
”Testa en lösning och samla kunskap” är bra, men det är liksom inte förbehållet forskargrupper ledda av professorer. Tjänstemän på kommunen kan utan vidare ”testa en lösning och samla kunskap”. Kanske t.o.m. utan att anlita ett batteri av externa konsulter som ger varje byggnadsprojekt sjuka overheadkostnader.
Det är INTE bristen på akademisk kunskap som fördröjer omställningen av Sverige i cykelvänlig riktning.
(Ingen har f.ö. uppfattat det som problematiskt att forskare blir exalterade över en möjlighet att forska. Tror det är en s.k. halmgubbe.)
Den typen av forskning tycker jag ska utföras av akademien. Det är de som är experter på att systematiskt arbeta med att bygga upp kunskap. Det är väl självklart att cykelforskare ska forska, och inte några klåpare till tjänstemän? Jag håller med om att det inte är bristen på akademisk kunskap som fördröjer cykelsatsningar, men jag ser det inte som att det finns någon som helst omvänd proportionalitet mellan akademisk forskning på cyklism och cykelsatsningar, vilket är en förutsättning för att ditt resonemang ska hålla. Du försöker få det till att forskningen hindrar cyklismen, för annars skulle det ju inte vara ett problem att forskare vill forska. Jag hävdar att det inte finns någon sådan problematik, snarare det omvända, att mer forskning gynnar cyklismen på lång sikt.
Eh, alltså, det är inte arkitekter som styr ur gator etc utformas rent trafikmässigt, det gör trafikingenjörer (minns ej exakt rätt yrkestitel, men ingenjörer specialiserade på trafik, dvs. bil/lastbilstrafik). Och det saknas verkligen fokus på cyklisters situation BÅDE där och bland vissa arkitekter/landskapsarkitekter. Men trafikutformningen (även cykelbanor) har ingenjörerna sista ordet på.
Hursomhelst, det vore fantastiskt om alla de som bestämmer över det prioriterade cyklister högre, håller med om att det begås en massa misstag, igen och igen. Trist.
Troligtvis beror det på att ekonomer styr världen för närvarande, och ”mjuka” argument biter sällan på ekonomer, som generellt sett vill ha fakta i form av siffror för att besluta sig för en investering. Har lärt mig att alltid underbygga mina påståenden med sifferbevis och för all del ekonomiska argument om jag vill få igenom något. Skulle även göra det om jag ville föreslå plantering av häckar (hedgerows alltså, såna som man även har som vindskydd i England) längs cykelvägar. Att bara påstå att det vore en förbättring kommer man inte lika långt med, liksom.
Sen kan jag tycka att det är en smart idé att ta in en landskapsarkitekt till själva häckutformningen/växtvalet, om man vill vara säker på att det ska fungera i verkligheten, och vill få det att bli BÅDE funktionellt och vackert. Eller en trädgårdsingenjör. Växter har väldigt olika egenskaper och preferenser, och en häck kan vara så mycket mer än en häck. Tar man in en expert kan det bli så mycket bättre. Som med allt annat.
I Helsingborg har folkpartiet haft som förslag på att lägga ca 5 miljoner på en cykelhiss. Motiveringen är bl.a. att denna cykelhiss skulle öka cyklingen och Hbg skulle bli en riktig cykelstad. Alla skulle uppleva det som väldigt positivt om backarna kunde ”elimineras”. Det finns backar i Hbg men betvivlar starkt att en dyr cykelhiss skulle stimulera så pass mycket jmfrt med att förbättra alla cykelbanor, ”gröna vågen” m.m. Dessutom är varje backe en möjlighet till extra motionsträning, chans att tjäna in ett par sekunder gentemot sin konkurrent, en backe har ett slut det har inte motvinden på kanske flera timmar, livet som sådant består av motlut och medlut skall man ”eliminera” det också?
http://helsingborg.lokaltidningen.se/fp-vill-ha-cykelhiss-/20120612/artikler/706129987/
Tycker de kunde lägga slantarna på att bredda cykelfälten samt ta bort de hälsofarliga plötsliga ramperna i backen på Hälsovägen. Första gången jag cyklade ner där med touringcykel och fulla packväskor på så tänkte det gå illa. Smalt fält, bussar och bilar som tränger sig förbi och mitt i allt upphör cykelbanan utan förvarning där det är tänkt att man ska göra en plötslig sväng upp på GC-banan bredvid. Kanske inte är något problem om man vet om det man första gången var minst sagt skrämmande och då är jag van cyklist. Cykelfältet är ju dessutom smalare än en styrsbredd i backen och man vill gärna ha lite marginal samt mån att luta i kurvorna också.
Ber om ursäkt om jag gled från ämnet något. 😉
En hiss? Låter helt vansinnigt. En jätteutgift för en teknisk anordning på marginalen. Ännu ett politikt monumentbyggande kanske?
Elcykel någon?