När vi började cykla till jobbet 2004 respektive 2008 var det av slöhet, snålhet och bekvämlighet. Det tog för lång tid med kommunaltrafiken, vi blev ofta sena, det var många byten och Gullmarsplan i november innebär att tryckas ihop med tusentals snörvlande människor på en liten perrong. Att köra bil till jobbet var aldrig ett alternativ, det är för dyrt, går för långsamt och vi hatar att leta parkeringsplats.
När vi ser oss omkring 2012 inser vi att vi plötsligt blivit en del i ett enormt förnyelsearbete för infrastrukturen i världens storstäder. 2004 var vi ensamma i cykelfälten i Stockholm på vintrarna. 2012 är vi tusentals. Hundratusentals till och med. Men trafikmiljön släpar efter, cykelfälten är smala, dåligt underhållna och undermåligt planerade. Förskjutningen av fokus bort från privatbilism har påbörjats men vi hoppas hastigheten kommer öka.
Det går inte att bygga en innerstad utifrån en sextio år gammal föreställning att ett enda transportsätt, bilen, ska få ta upp största delen av utemiljön i innerstäderna.
När bilen blev populär var den en frihetssymbol. Frihet att köra dit man vill. Frihet att inte behöva följa redan bestämda spår, tåg, buss eller flyg. Frihet att kunna köra när man vill och hur man vill.
Men det ledde till problem. När alla körde bil överallt utan att fundera på om det verkligen var bil som var det bästa transportmedlet i varje givet läge, så korkades städerna igen. Föroreningshalterna blev så stora lokalt att folk blev sjuka. Privatbilism i innerstan är idag lika ofritt och smutsigt som ett gruvarbetarjobb i England på 1800-talet.
Samtidig skapades ett gaturum som till största delen upptogs av förvaring av fordon och av personer som en och en på ett närmast maximalt skrymmande sätt var på väg någon annanstans. Förutom på en smal remsa längs huskropparna så blev det tomt på mänsklig närvaro.
Nu håller den här verkligheten på att förändras och en av de viktiga byggstenarna är cykling.
En cykel i innerstan är faktiskt fri. Som cyklist betalar du ingen trängselskatt, du smutsar inte ner, du håller dig frisk och får motion. Det är vansinnigt enkelt. Det är billigt. En vanlig standardcykel kostar under 5000 spänn ny. Mycket mindre begagnad och den kostar knappt något i underhåll. Om du vill ställa cykeln under vintern så är det bara att låta den stå. Det kostar inget. Du behöver inga speciella kläder. När du kör bil eller åker kommunalt vet du aldrig riktigt hur lång tid det tar tills du är framme. Bussen är försenad, det var bilköer, vägarbete, avspärrat. 2012 ägnar Stockholmaren mer tid till pendling än till semester. När vi cyklar i innerstan vet vi nästan alltid på någon minut när, när vi kommer vara framme.
Som cyklist behöver du egentligen ingenting extra, inte ens alltid en väg. Det går att cykla nästan överallt, från ytterskärgårdsöar till Norrlands inland. Du kan ta dig fram nästan var som helst, något som till exempel Londons ambulansverksamhet förstått. Alla cyklar är fantastiskt terränggående, det behövs inga MTB-cyklar för det.
Som cyklist bidrar du till att tempot i trafiken sänks och olyckor, för alla, även fotgängare, minskar. När du cyklar passerar du inte bara, du är en del av omgivningen du rör dig i. Du upplever mer och är betydligt mer närvarande än man är när man sitter instängd i ett plåtskal. Nästa gång du är ute, kolla på cyklister omkring dig. De är inte hängiga, trötta, de är inte i paus. De är syresatta och väckta.
Varje cyklist innebär också potentiellt en färre bil i storstaden och frigör därför ytor, snarare än korkar igen dem. När bilvägar blir cykel- och gångvägar så återvänder den mänskliga närvaron.
I framtiden kommer det vara utgångspunkten. Cykling är frihet, hälsa och närvaro. Bilen är en smart och stark arbetshäst för att förflytta varor och fler än en människa, inget annat.
2020 har vi kopierat Nederländernas lyckade exempel och arbetar med det de kallar “Sustainable Safety”, hållbar säkerhet. Enligt Hollands Sustainabe Safety-program ska det inte finnas någon gång- och cykelväg, utan antingen eller. På vägarna rör sig alla trafikanterna åt samma håll för att minimera kollisoner. Inga dubbelriktade cykelbanor, alltså.
Svenska städer består av konsekvent och tydligt utformade vägar, där färgad asfalt bara är en ingrediens, vilket gör att trafikanten inte behöver titta på skyltar i onödan. En förlåtande omgivning som exempelvis sneda, avfasade kantstenar minimerar risken för fallolyckor.
Då är hela trafikapparaten anpassad också för cyklister. Det gäller rödljus och stoppskyltar, men det innebär också att det läggs vikt vid att se till att cyklisterna kommer fram även när det är vägarbeten. Då ser det inte ut såhär när vägen behöver brytas upp:
utan såhär:
Då har man fullt ut förstått att varje cykelresa börjar och slutar med en parkerad cykel och har ändrat lagstiftningen så att det inte bara krävs bilgarage när man bygger nytt, Då har man omfördelat städernas parkeringsytor så att cyklar får sin del av gaturummet.
Då kommer fotgängare och cyklister först i infrastrukturplaneringen, inte sist.
Då har man byggt ett gaturum för människor.
Christian Gillinger & Jeroen Wolfers
Detta är ett inlägg i Framtidsstafetten, initierad av Framtidskommissionen och projektledd av Twingly. Läs gärna mer och hitta övriga inlägg i bloggstafetten på http://www.framtidskommissionen.se/gastbloggare/
Fler och tätare cykelreparationsverkstäder så man inte behöver leda cykeln långt eller ha cykelställ på bilen!!!! När får man ”punkteringsfria” cyklar? Varför är det så svårt att köpa en växelfri cykel som ger mindre trassel även om man får hoppa av i de värsta backarna? Begagnade cyklar skall också finnas på flera platser så det är lätt att hitta för besökare.
Jaaaa! Det förvånar mig som inbiten cyklist att jag själv inte insåg i vilken grad våra städer är planerade kring bilen förrän för ett par veckor sen. Först då började jag fundera på allvar på hur städerna skulle kunna se ut om cykling hade lika hög prioritet och status som bilism har och har haft, herregud, världen skulle vara HELT annorlunda!
Man skulle kunna flyga fram genom stan utan att faktiskt störa någon (eller råka skrämma vilsna fotgängare, de skulle nämligen aldrig råka gå i en cykelbana av misstag, lika lite som de råkar gå mitt i bilvägar av misstag nu).
Att cykla är frihet. Jag hoppas att många fler ska upptäcka det, snart, även politiker.
Halleluja!
För övrigt anser jag, angående Anders invändningar, att gatorna nog i första hand är till för transporter och inte mänskliga möten. Kombinationen är så klart fin, men ingen skulle ta cykeln till jobbet varje morgon om det betydde att glida fram i promenadfart och småprata med gående främlingar.
BRAVO!
Instämmer i din grundläggande vision – men din detaljanalys brister:
”…ska det inte finnas någon gång- och cykelväg, utan antingen eller. På vägarna rör sig alla trafikanterna åt samma håll för att minimera kollisoner. Inga dubbelriktade cykelbanor, alltså.”
Inga mänskliga möten alltså, utan bara målinriktade mamils som var och, målinriktat sprintar på väg till sina fjärran arbetsplatser … Detta skulle ge en minst lika omänsklig stad som dagens.
Självklart ska man kunna mötas på cykelbanan! Självklart ska man kunna cykla upp bredvid en gående kompis och snacka ett tag – det ska tom. finnas plats att stanna och fördjupa sig i diskussion eller gemensamt hänföras av en vacker solnedgång från nån av broarna utan att man blockerar vägen för andra.
En mänsklig stad betyder att man underlättar mänskliga möten – inte att man separerar människor från varandra!
Jag vet inte. Det låter väldigt fint, men jag har aldrig sett det fungera. Vi pratar inte om memilssprintmöjliggörande, vi pratar om att se till att få en trafikmiljö där infrastrukturen understödjer samspelet mellan människor, inte jobbar emot det.
I Nederländerna (och Danmark) har de hittat fungerande koncept. Det leder till att fler väljer bort bilen till förmån för cykel, vilket gör att enorma ytor frigörs för fotgängare och cyklister, trafikanter som rör sig som en del av miljön. Till skillnad från bilister.
Det är det absolut viktigaste – att börja använda bilen för det den är bra för, och det är inte persontransport. Ställer man sig mitt på en gata och funderar över hur extremt stor yta den tar i jämfört med allt annat, så inser man vilken extrem infrastruktur det är.
Kolla gärna Jeroens inlägg om Nederländernas exempel: https://www.cyklistbloggen.se/2012/03/cykelplanen-kolla-facit-i-holland/
Bortsett från Amsterdam (som är en mycket speciellt byggd stad med massor av smala broar och kanaler) så är det faktiskt fler som kör bil i alla Nederländska städer än i Stockholm – så även om det finns mycket bra att hämta från deras cykelplanering, så har Stockholm lyckats bättre med att få folk att ställa bilen. Köpenhamn är i samma klass som Stockholm, men övriga danska städer har betydligt större andel bilister – all eminent cykelplanering till trots
– – –
Till skillnad mot dig har jag sett såväl gemensamma gång- och cykelvägar som dubbelriktade cykelvägar fungera mycket bra under hela min uppväxt. Det handlar troligen om dimensionering – får vi bort lite parkerade bilar så finns det massor av plats att göra lite bredare gång- och cykelvägar.
Det är nog möjligt.
Min bild av gemensamma gång/cykelvägar är en trottoar med en målad linje i mitten. En målad linje som efter något år är bortsliten och där alla rör sig helt oförutsägbart. Eller Götgatsbacken, där fotgängare och cyklister ryker ihop dagligen.
Rejält breda cykel och gångvägar löser nog mängder av konflikter. Men då är vi nog nära ett läge där skillnaden mellan det vi siar om och det du tänker på mest är en fråga om defintion.
Låt oss anta att vi bara strider om små skillnader i definition 😉
”Bortsett från Amsterdam (som är en mycket speciellt byggd stad med
massor av smala broar och kanaler) så är det faktiskt fler som kör bil
i alla Nederländska städer än i Stockholm – så även om det finns mycket
bra att hämta från deras cykelplanering, så har Stockholm lyckats
bättre med att få folk att ställa bilen. Köpenhamn är i samma klass som
Stockholm, men övriga danska städer har betydligt större andel bilister
– all eminent cykelplanering till trots”
Källa till dessa påståenden? Konkreta siffror?
Jag undrar lite om källor också.
Dina påstående vedr. Holland är inte sanna. Kolla http://www.aviewfromthecyclepath.com/ , där du kan hitta upplysningar om stort sett allt om Holländsk cyklism.