Onödiga olyckor i Jönköping ”fotgängarnas fel”.

I Jönköping har NTF kommit fram till att det är fotgängarnas eget fel att de blir påkörda ”i onödan”.  Så här skriver Jnytt.se:

Det råder kunskapsbrist när det kommer till hur man ska agera i trafiken, speciellt vid övergångsställen och cykelöverfarter, enligt Åke Qvarnström vid NTF. Problemet ligger i att gående tror att de har för mycket rättigheter.

Däri ligger problemet. Inte i att bilister kör för fort, utan i att fotgängare tror att de har för mycket rättigheter. Vilka rättigheter har då fotgängare? Eller snarare, vilka skyldigheter har bilisterna? Vad står det i lagen? Paragraf 61 i Trafikförordningen:

61 § Vid ett obevakat övergångsställe har en förare väjningsplikt mot gående som gått ut på eller just skall gå ut på övergångsstället.

Det är en rätt tydlig formulering. Trots det nämner inte Åke Qvarnström en enda gång bilistens ansvar att anpassa farten och se till att stanna. Ingenstans nämns detta som ett problem. Qvarnström vänder istället udden mot fotgängarna och mot lagen:

– Det finns bara en förlorare om man använder lagen fullt ut och det är den gående. Det är inte speciellt mycket värt när du ligger på akuten med ett brutet ben att säga ”jag hade i alla fall rätt”, berättar han.

Det är alltså lagen det är fel på. Använder man den ”fullt ut”, alltså följer den, så drabbas den stackars fotgängaren. Hujedamej. För bilen är såklart ett väsen som ingen rår på, det har sin egen vilja och vi människor kan bara hjälplöst titta på och hålla oss ur vägen.
Finns det förresten fler lagar som inte bör följas ”fullt ut”?
Qvarnström säger också:

 – Man hävdar sin rätt som gående. Självklart finns det en del bilister som struntar i lagen också, men de gående är inte medvetna om att en bil har en stoppsträcka på 20-25 meter. Är man för nära spelar det ingen roll hur hårt man ställer sig på bromsen för man får inte stopp på bilen.

En stoppsträcka på 25 meter motsvarar en överraskad bilist med en hastighet på knappt 50 kilometer i timmen. Kanske man kan fundera på om det bidrar till problemet? Med 30 kilometer i timmen stannar bilarna istället på 13 meter (förutsatt att de blir helöverraskade alltså, själva bromssträckan är bara 4,5 meter). Men såklart, det kan man ju inte hålla på och säga, då skulle bilisterna riskera att förlora dyrbara sekunder.
Det intressanta är att NTF Jönköping så sent som 2007 slog fast att var tredje bilist i länen körde för fort vid övergångsställen:

Mätningarna har utförts i centrum och ytterområden där 50 kilometer råder.
(…)  sammantaget kör närmare var tredje bilist för fort i anslutning till mätplatsen

De Jönköpingska bilisterna nöjer sig alltså inte med att blåsa förbi övergångsställena i 50, var tredje kör ännu fortare. På ett av mätställena körde 9 av 10 för fort. Skyll alltså på fotgängarna.
Lagen är annars rätt tydlig med att man som bilist ska anpassa hastigheten så att man hinner stanna vid övergångsställen (Trafikförordningen 15§, punkt 3). Bara för att det är en 50-väg så betyder det inte att man får passera ett övergångsställe i 50 kilometer i timmen.
Det är inte första gången en kommun försöker se till att bilarna får fri väg. I Sävsjö förra året togs till exempel alla övergångsställen bort. I stället byggde man en ny egen-påhittad typ av överfart, en som såklart inte omfattades av zebralagen. Så här sa Åke Qvarnström då:

– Det fina med att man inte har ett övergångsställe är att jag som gående själv tar beslutet när jag går över. Då blir det inte de här utmaningarna, man hävdar inte sin rätt, säger Åke Qvarnström, chefskonsulent på NTF, till Jönköpingsnytt.

Se där en lösning till bilisternas fromma. Och allt maskerat som omsorg med de stackars fotgängarna. För när man går över ett riktigt övergångsställe så tar man såklart inte beslutet själv, då puttas man ut av ett osynligt fotgängardödsspöke.
Jag säger inte att fotgängare ska kunna plötsligt kasta sig ut på övergångsställen när de vill. Inte heller att allt egentligen är bilisternas fel. Det är viktigt att understryka att alla trafikanter, fotgängare, cyklister och bilister, har ett personligt ansvar. Ett ansvar att samspela, följa de regler som finns och visa respekt och förståelse för varandra. Men det måste då gälla alla, även bilisterna.
Men när skulden hela tiden läggs på alla, förutom på dem som faktiskt står för själva dödandet, bilisterna och bilarna, så visar det på hur oerhört stark bilnormen är i vårt samhälle. Hur självklar bilen och bilens rätt till väg är.
För någon vecka sedan skrev vi om Twitterhashtaggen #ingenbakomratten. Jag fick frågan om det verkligen var särskilt viktigt att hålla på och ordmärka om man skriver ”bilister” eller ”bilar” i olycksrapportering (läs mer här). Nej det är det såklart inte. För sig är det en marginell fråga. Men den är del i ett mönster, tillsammans med försäkringsbolag som försöker få cyklister till ansvariga när de blir påkörda av bilar, poliser som tycker att det är cyklisters fel när de blir överkörda av lastbilar och alltså där fotgängare måste lära sig att inte följa lagen ”fullt ut”. Ett  mönster där bilister hela tiden fråntas sitt ansvar för vad som händer i trafiken. Allt för att de ska slippa sakta ner och hindras på vägen.
Jag avslutar med en stämningsbild från idag, en bilist som lyckats parkera i både cykelfält och på övergångställe. Tyckte det passade på något sätt.