Att cykla i Stockholm är förhållandevis enkelt och lugnt, tänkte jag när den här filmen spelades upp på datorn. Christian och jag kör med kameror på cykeln för att fånga viktiga händelser i trafiken under våra resor (Kolla gärna vår Youtube-kanal). Shawn Brown har använt ett flertal kameror på sin egen och några vänners cyklar under några dagars cyklande i New York City.
Filmen är vacker, men jag ryser flera gånger när det verkligen ser ut som om cyklisten ska klämmas mellan två bilar. Men kanske är det dags att göra en likadan film om Stockholm? Hmm …
NYC Ave. from Shawn Brown on Vimeo.
Tipstack till Henrik Ahlén på alfabravo.com
Ruskigt fin film och ruskigt dåligt trafikklimat för en cyklist. Det är när man ser sånt här man kan känna sig lyckligt lottad att det är separata cykelbanor man satsar på i Sverige (i varje fall min del av landet).
Partick, vilket fantastisk kommentar! Det är sånt vi bloggare gillar!
Tack! Det värmer. 🙂
Lång post kommer:
Den situation som cykeltrafikanter möter i New York (NY) är inte beundransvärd. Dom kryssar mellan tunga fordon på vägbanan med stora personliga risker. Kanske beror det på en skillnad på hur man ser på cykeln i NY och i Sverige?
Här i Sverige ser vi cykeln som ett fordon. En del av trafiken – så att säga (så länge vi inte uttrycker missnöje eller kräver något dvs.). I NY ses cykeln som något man använder trots ”trafiken” (läs: ”motorfordon”). Man ser inte cykeln som ett trafikverktyg utan som en subkultur som existerar trots omfattande trafik. Som skateboarden, typ.
Det är här vi måste sätta oss ner. Medborgare, tjänstemän och Politiker. Vill vi att normen för trafik ska vara motorfordon och att andra trafikanter existerar som subkulturer (livsfarliga sådana)? Självklart vill dom av oss som gillar cykeln som trafikfordon att samma omsorg i trafikplaneringen tillägnas cykeln som andra trafikslag. Vi vill inte ha scenariot som finns i denna film utspela sig i våra storstäder. Raka, 40m breda vägar som delar upp staden i ödsliga stråk. Där dom ev. cykelfält som finns är smala (för det finns ju inte plats.. eller?), flyttar sig inkonsekvent i sidled över vägbanan och gärna existerar i dörrzonerna längs vägbanan.
I Uppsala finns flera kommentarer till artiklar som ber kommunen att flytta ner cykelvägarna från ”trottoarerna” (Bah.. bevisligen är det inte trottoarer om det finns cykelväg där…) till körfälten. Detta för att det är jobbigt att åka upp och ner för gatukanter och för att underlätta snöröjning.
Jag tror vi måste lyfta blicken högre än att aspirera till Götgatans (i STHLM) cykelfält. Det finns ett land som i snart 40 år har enträget jobbat med trafikplanering. Inte bara för cykel utan också för andra trafikslag.
Nederländerna (NL).
Där har man jobbat efter principen ”hållbar säkerhet”. I den principen finns 5 punkter som används till all trafikplanering:
xx Vägfunktionen (vad ska den användas till? T ex. genomfarter)
xx Homogenitet (Samma massa, fart och riktning på vägen)
xx Förutsägbarhet (Förutsägbar vägdragning och förutsägbart beteende på vägen)
xx Förlåtande vägdesign (sneda gatukanter längs cykelvägen som exempel)
xx Medvetenhet (av trafikanter på vägen)
Det betyder att man inte gärna blandar bussar och bilar som exempel då dom har olika massa. Inte heller blandar man gärna cyklar och gångtrafikanter. Ibland går det inte att undvika en blandning. Då får man vara hårdare på dom andra reglerna. Vägarna är förutsägbara och konsekventa. Reglerna är tydliga och enkla.
I Sverige är det väjningsplikt för bil när man ska in i en rondell. Fast inte mot korsande cyklister. I Sverige har andra väjningsplikt när du är i rondellen men då har du som bilförare väjningsplikt mot cyklar när du ska ur rondellen. Ibland ska man som cyklist ignorera färdriktningspilar och cykla i speciella (smala) cykelfält mot mötande trafik och ibland ska man inte det. Inkonsekvent.
Poängen är att all planering av trafik i NL inkluderar cyklar och gångtrafikanter från början. Det görs ingen åtskillnad. Alla förtjänar säkerhet. Varför måste vi uppfinna hjulet en gång till? Varför kan vi inte kopiera en fungerande infrastruktursplanering? En planering som inte bara funkar för cyklister utan också för motorfordon? Kanske når vi våra klimatmål då också. Även när oljan börjar sina.
Ursäkta lång post. Det provocerar mig när jag ser hur trafiksituationen ser ut i andra länder. Jag vill inte ha deras trafiksituation. Den är människofientlig.
Får dock erkänna att trots att NY har ~18 miljoner invånare har dom ungf. samma mängd döda i trafiken som hela Sverige (~9 miljoner?). Runt 270 döda per år. Undrar hur många skadade?
http://www.nysdwilawblog.com/2011/02/new-york-traffic-deaths-continue-four-year-drop.shtml
Vill avsluta med ett litet youtube-klipp som visar hur man kan dela upp trafiken i NL.
http://www.youtube.com/watch?v=NuOiKCBO1hU&f
Hej Patrick, och tack för en grym kommentar!
Bra länkar du skickade, och filmen från Holland är mycket talande – så ska det se ut! Jag tycker att en mening i din kommentar verkligen sätter precis vad det handlar om: ”Alla förtjänar säkerhet”.
Vi har all anledning till att återkomma till detta ämne igen. Och det ska vi göra, med en dåres envishet.
Tack!