I dag beslutar Trafik- och renhållningsnämnden om att skicka Stockholms Cykelplan 2012 på remiss. På min dagliga cykelväg har staden dock tjuvstartat genom att samtidigt som de bygger bullerplank längs Nynäsvägen, även anlägga nya cykelvägar på ett avsnitt där det tidigare saknats helt. På skisserna ser man att staden tänker fel igen. Varför inte bara kolla facit?
På skisserna ser man att cykelbanorna återigen blir dubbelriktade, kombinerade gång- och cykelbanor på höger sida om vägen. Förutom att de verkar vara på samma nivå som trottoaren (och alltså kommer att översnöas så att alla linjer försvinner på vintern) kommer man dessutom behöva hålla koll på mötande cykeltrafik och all trafik som kommer från höger. Och fotgängarna förstås.
Läs mer om bygget längs Nynäsvägen på stockholm.se/nynasvagen
Via Patrick Johansson fick jag en länk till utsökta sajten BicycleDutch om cykling och trafik i Holland som drivs av Mark Wagenbuur. Han har även filmat trafiksituationer i Holland, och i filmen nedan känns det som att titta på ett facit.
Man jobbar i Holland efter målet “Sustainable Safety”, hållbar säkerhet. För att nå dit använder man fem principer:
1. Funktionen på vägarna
2. Homogenitet av massa, hastighet och riktning på trafikanterna
3. Förutsägbarhet om hur vägen leder samt av enkelt igenkänningsbar skyltning
4. Förlåtande utforming av vägen och trafikmiljön
5. Medvetenhet hos trafikanterna
Kortfattat ska vägarna ha ett syfte. Inte gång- och cykelväg, utan antingen eller. På vägarna ska trafikanterna i största möjliga mån röra sig åt samma håll för att minimera kollisoner.
Konsekvent utformade vägar gör också att trafikanten inte behöver titta på skyltar i onödan. Sneda, avfasade kantstenar minimerar risken för fall genom att komma åt kanten. Till sist behövs också utbildning för att göra trafikanterna medvetna.
Effekten av Hollands “Sustainable safety”-principer är att skador på både cyklister och gångtrafikanter minskat stadigt sedan 1970-talet. Sustainable Safety är alltså en framgång på de flesta vis. Något som våra politiker bör studera mycket noggrannt. Tills dess får vi titta på BicycleDutch film och drömma.
14 svar på ”Cykelplanen: kolla facit i Holland”
Kommentarer är stängda.
Bygger man verkligen 2m breda dubbelriktade cykelbanor år 2013? Argh.
Dessutom har de glömt att rita in ett kantstöd mellan gångbanan och cykelbanan, det som självklart borde finnas där. Så att fotgängarna inte vinglar in på cykelbanan och börjar skriva arga insändare i lokaltidningarna om att det kryllar av en massa cyklistmarodörer på trottoarerna.
Borde vara självklart.
Ja, man kan tro det i dessa s.k. cykelvänliga tider, men det känns nog som att det är många ord och inga visor från stadsplanerare…
Varför lånar de inte facit från Nederländerna och Köpenhamn…
Klarabergsgatan är ännu ett exempel.. 2018 ska det vara klart, och cykelbanorna har de lagt på trottoaren… suck.
Jag blir paff.
Vi här på cyklistbloggen och andra cyklistforum kanske borde organisera oss och lämna det som synpunkt på gatuombyggands/nybyggandsförslagen när de är ute på remiss? Inte överklaga men lämna den synpunkten så att den blir registrerad hos stan, från flera olika personer varje gång. Jag har kollegor som jobbar med att rita såna gatusektioner och vet att många av dem inte ens cyklar. Inte konstigt att det inte blir bra då.
Jag ska försöka ta tag i det. Och nästa projekt jag ritar med en cykelbana i kommer att ha en kant, i alla fall tills beställaren eller chefen plockar bort den ;-).
Tips på kant: http://bicycledutch.files.wordpress.com/2012/02/curb.jpg
😉
Snacka om TYDLIG cykelbana, lär inte vingla in så många fotgängare där direkt. Den på Slussen…
Alla nyare cykelbanor i Nederländerna har tydligen den typen av röd beläggning, och enkelriktade cykelbanor har en rekommenderad minimibredd på 2.5m, dubbelriktade är 3.5m, men oftast 4m.
Låter som ett paradis…
danvikslösen
Dåliga cykelbanor befäster cykelns svaga ställning i transportsystemet, det är nog det som oroar mig mest. Minskat bilåkande, genom överföring av resor från bil till cykel, kommer inte att ske så länge cykelbanorna byggs som smala remsor.
Word.
Konstigt att ni i er kritik inte berör de problem som funnits med att alla omgivande cykelbanor är dubbelriktade och lokalgatorna är enkelriktade. Detta har lett till omvägar och tidfördröjningar för cyklister att passera detta avsnitt som nu byggs. Att i de läget göra enkelriktade cykelbanor när övriga är dubbelriktade verkar ju inte så klokt…
Ni resonerar också som att det bara är att ”klippa o klistra” med exempel från Holland!
Bäst är fördomen om att ”Cykelplanerare cyklar sällan. Dom vet väldigt lite.” Fast det kanske bara var raljerande?
Jag erkänner: jag hann bara börja i utredandet av den här frågan. Det finns väldigt mycket att skriva och det kan kanske verka lite förenklat och summariskt. Jag ska försöka utveckla detta i flera poster.
Angående Nynäsvägen: Jag tror att vi kanske pratar om olika avsnitt längs Nynäsvägen. På avsnittet jag menar har det inte funnits någon cykelbana alls, utan cyklisterna har fått köra i vägbanan. Att man nu på dessa i övrigt enkelriktade gator bygger smala, dubbelriktade cykelvägar är det jag reagerar mot. Det känns inte så genomtänkt.
Angående klipp-och-klistra menar jag att man i Holland kommit avsevärt längre i sin modell att ta med cyklisterna som en betydelsefull trafikgrupp redan på trafikplaneringsstadiet. I Stockholm verkar det fortfarande som man yrvaket kommer på att ”Javisst ja, cyklister” och sedan slabbar på lite röd färg mitt i vägbanan. (nu raljerar jag lite igen). Här menar jag att man skulle kunna kopiera det holländska ”Sustainable safety”-tänket då det fungerat väldigt bra hos dem.
Att cykelplanerare cyklar själva hoppas jag innerligt!
Haha! Jag var övertygad om att det skulle klagas på att jag kallade dom som anlade själva cykelvägen för klåpare. 🙂
Men det här är också bra! Kan du förtydliga biten där du menar att det inte är klokt att göra om dubbelriktade cykelbanor till enkelriktade när du precis innan klagade på att omgivande cykebanor är dubbelriktade? Jag hängde inte riktigt med.Och ja, det är bara att klippa och klistra. Inte för trafikreglerna, utan för hur man utformar infrastruktur. Idéerna och frågeställningarna bakom planeringen av infrastruktur. Men det är klart att det kostar pengar. Men då slipper man kanske bygga om allt om några år igen.Jo det var raljant att säga att cykelplanerare sällan cyklar. Det grundar sig på två saker:1) Det finns inga cykelplanerare (jag spetsade lite). Bara cykelutredare. Dom ger förslag på åtgärder som sen ignoreras av trafikplanerare. Samma människor som planerar förbifart stockholm för 30 miljarder (2.1 mil motorväg) sätts sedan att planera cykelväg. Deras kompetens ligger dock i bilvägar.Det är troligen inte så att cykelutredaren säger att cykelvägar ska vara 2m breda. Dom anger ett behov och vill att det byggs en väg som ska hantera ett visst flöde. Sen är det upp till trafikplaneraren att fundera ut hur man ska tillgodose det flödet. Sen läggs det ut på entreprenad.2) ~10% av resor sker med cykel. Det borde även gälla trafikplanerare. Därför cyklar dom sällan. Eftersom trafikplanerare, som dom flesta människor i Sverige, statistiskt sett oftast kör bil under sina resor (~50% av transporterna sker med bil i snitt) anser jag att dom sällan vet vad en cyklist behöver. Speciellt inte en 8 eller 80-åring. Bevisligen kan vi se det på utkastet som Jeroen pekade på ovan.Om du tycker det känns tryggt att släppa ut 8-åringar på cykelvägen längs Nynäsvägen (såsom vägen är planerad) då är jobbet väl utfört. Annars tycker jag inte att det är godtagbar infrastruktur. Jag förstår att man inte kan anställa endast människor som cyklar ofta till vissa jobb. Men det borde vara obligatoriskt att ha som frågeställning om vägen som planeras passar till att cyklas på av barn och åldringar.
Jag är kändis! Wohoo!
Varför bygger man cykelbanor längs med Nynäsvägen? Är det rimligt att cykelbanor ska gå längs en av dom mest hårt trafikerade vägarna i Sthlm? Och om man nu måste ha cykelbanor längs Nynäsvägen, är det inte bättre att:
1) ha en enkelriktad cykelbana i vardera färdriktning på var sin sida om Nynäsvägen?
-eller-
2) slå ihop båda cykelbanorna på ena sidan av Nynäsvägen så att cyklisterna får 4m i bredd för dubbelriktad trafik (och goda möjligheter att ta sig till nämnda cykelbana..)?
OK, jag förstår att man vill ha gena, lättunderhållna cykelbanor. Jag är med på tåget. Men att bygga dålig infrastruktur för massa miljoner tjänar inte vi som medborgare på.
I trafikverkets GCM-handbok stipuleras att dubbelriktade cykelbanor ska ha minst 2.25m bredd vid ”litet cykelflöde”. Jag tror vi kan anta att en stor huvudled in i centrala staden kommer ha ett rätt stort cykelflöde (då rekommenderas minst 2.5m).
(källa: http://www.trafikverket.se/PageFiles/35571/gcm_handbok.pdf sid 70)
GCM-handboken rekommenderar 3.5m bred cykelväg för fler än 7000 cykelpassager per dygn på dubbelriktad cykelväg.
Holländarna bygger 2m breda cykelbanor för enkelriktad trafik. Fyra meter för dubbelriktad trafik är inte märkligt. Om det låter mycket, tänk på att en enkelriktad motorfordons-fil brukar vara (precis som bilden Jeroen visar) 3.5m bred.
Cykelvägar ska inte byggas för vuxna 25+-åringar. Den ska byggas för vad Holländarna kallar ”eight to eighty”. Alltså 8-åringar och 80-åringar. Du och jag ska kunna låta våra barn cykla till skolan och inte känna oro. Våra äldre ska kunna trafikera cykelvägen utan oro. Därför måste den vara bred, konsekvent, av god kvalitét och separerad från gångtrafikanter och motorfordon. Gärna med höjdskillnader eller refuger. Att bygga en smal väg (2m för dubbelriktad trafik), ej separerad från gångtrafikanter och lastande fordon. Säkert med väjningsplikt vid varje korsning är att skapa en cykelväg för ”twentyfive to fifty”-människor.
(http://www.aviewfromthecyclepath.com/2011/10/safe-cycling-for-8-to-80-year-olds.html)
Ni som bor i Stockholm. Skriv brev! Tjänstemän på trafikkontoret har ingen aning om sina misstag om ingenting meddelas dom. Det är sant. Det finns ingen utredning om hur cykelvägen ska utformas. Bara att den ska byggas. Det är tydligt att dom inte ens sneglar på trafikverkets publikation om cykelvägar.
I Holland genomgår alla 12-åringar ett ”Verkeersexamen” (trafik-prov) för att bevisa att dom kan hantera cykeln, vet vilka handsignaler som gäller och kan skyltarna. Se gärna videon från ett sådant test här: http://www.youtube.com/watch?v=16AO0_08r3o&
(Och ingen har hjälm.. Förlåt. Kunde inte låta bli 🙂
Obsevera att 12-åringarna cyklar 6km under sitt prov. Kanske surt för 30-åringarna i Sverige som hävdar att 5km är för långt för att cykla. Om en årskull 12-åringar fixar det, då kan vi också det. Om du tycker att du inte kan – se regel nr. 5 av cykelreglerna. (http://www.velominati.com/the-rules/#5)
I min bättre hälfts körkortsbok avhandlar 2 sidor av bokens 300 cyklister och hur man interagerar med dom. Det är lika mycket som stycket ”miljöanpassad tvätt”. Kanske skulle vi må bra i Sverige att ha likadan trafikundervisning i skolan som Nederländerna. Observera att i videon ovan får man också får sitta i en bil och uppleva cyklister från den synvinkeln. Det är alltså också bra för framtida bilförare.
Summa summarum:
Cykelbanor ska byggas för våra yngsta och äldsta trafikanter. Då blir den bra för oss i lycra och SPD-pedaler också. Annars finns alltid landsväg.
Cykelbanor måste hålla hög kvalitet för att attrahera fler cyklister. Annars har dom motsatt effekt.
Cykelbanor ska separeras från andra trafikslag för att skapa subjektiv säkerhet (upplevd säkerhet). Då kommer fler att känna sig trygga med cykeln. Det gäller inte bara cyklister utan den upplevda säkerheten höjs då för funktionshindrade, gångtrafikanter, bilister, lekande barn … osv.
Trafikundervisning måste integreras i våra liv genom antingen uppfostran (av föräldrar) eller genom skolundervisning.
Cykelplanerare cyklar sällan. Dom vet väldigt lite. Undervisa dom. Dessutom läggs byggandet av cykelvägen ut på entreprenad till någon klåpare. H*n tolkar instruktionen och bygger en cykelbana på samma sätt man bygger en trottoar. Gärna med många brunnslock i så att det blir stora smälthål i pansarisen under vintern som man kan studsa runt i.
Nu kanske det låter som jag raljerar. Det gör jag nog. Men jag är också övertygad om att beteenden kan förändras genom omgivningens betingning. Om det är lätt och givande för medborgare att cykla – då kommer dom att göra det.
If you build it, they will come. 🙂